Återigen underkänd lärarutbildning

Vi har tidigare skrivit om den stundtals undermåliga kvalitén på dagens lärarutbildning. På Dagens Nyheters debattsida kan man idag läsa att enligt ett antal utvärderningar av lärarhögskolorna borde var fjärde examinerad lärare blivit underkänd. Ja, ni läste rätt. Var fjärde lärare har fått sin examen utan att egentligen förtjäna den. Det är i dag allldeles för lätt att slinka igenom utbildningen med hjälp av grupparbeten och hemtentamina.

Det här är allvarligt, mycket allvarligt. Särskilt som vi har ett auktoriseringssystem att vänta, där den formella behörigheten kommer att slå ut kompetenta lärare utan formell lärarutbildning, medan de som egentligen skulle ha blivit underkända som lärare klarar sig.

Innan vi överhuvudtaget kan diskutera frågan kring behöriga lärare måste man göra något åt lärarhögskolorna, och det snarast. Annars riskerar ett framtida system för auktorisering av lärare att förlora all sin trovärdighet.

Andra bloggar om: lärarutbildning, lärarhögskolor

Precis rätt i dag?

Carin Jämtin, eventuell (hon har i all fall offentligt inte önskat posten än så länge) kandidat till ny socialdemokratisk partiledare intervjuades i helgen i Ekots lördagsintervjuer. Lyssna här.
Hon verkar däremot positionera sig som så lite stötande som möjligt, ungefär i partimitten. Så hon förklarade att det varken behövdes fler eller färre friskolor i Sverige.
Tänka sig att antalet fria skolor är exakt rätt just nu i november 2006. Vilket sammanträffande!

Andra bloggar om: , Ekots lördagsintervju, skola, friskolor, Carin Jämtin, Jämtin, socialdemokraterna, partiledare,

Friförvaltningar efter friskolor?

I Sydsvenskan kan man också läsa ett debattinlägg av statsvetaren Åsa Melander. Hon skriver om att misslyckade skolförvaltningar borde kunna ersättas av friståemnde, till exempel i stiftelseform. Så har skett i England. Direkt länk till artikeln här. Hon skriver bland annat:

Utbildningsväsendet i Sverige har luckrats upp genom friskolereformen. Det är viktigt att kontrollera dem som vill starta en friskola. Dock finns idag många bra friskolor, vilket visar att privata intressen kan skapa och driva framgångsrika skolor.
På samma sätt skulle utbildningsförvaltningar kunna privatiseras när den existerande inte klarar att komma tillrätta med problem som vandalisering och dåliga resultat. Den uppgivenhet som ger sig till känna i skoldiskussionen i Sverige är till skada och de entusiaster som arbetar på skolorna räcker inte till för att få till stånd förändringar.

Andra bloggar om: , Åsa Melander, skola, friskolor, utbildningsförvaltning,

Ny friskoledom

Länsrätten har i en dom förklarat att Malmö Stad missgynnar friskolor när det gäller lokalhyrorna, rapporterar Sydsvenskan i dag (inte i nättidningen).
Kommunen har inte haft samma princip när det gäller kommunala skolor och friskolor. Båda har fått bidrag efter snitthyran, men kommunens egna skolor har också kunnat få tilläggsanslag när hyran har legat högre.
Det har inte friskolorna fått, vilket länsrätten menar strider mot skollagen.
Så blir domen gällande så kommer mellan tio och femton friskolor i Malmö att få mer pengar.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Malmö, skollagen,

Fungerar hårda linjen

Vi har tidigare skrivit om skolminister Jan Björklunds planer för lärarauktorisation och förbud att fastanställa lärare utan behörighet - troligen både pedagogisk och ämnesrelaterad.
I helgen framkom kritik mot detta förslag från Sveriges kommuner och landsting (kommunförbundet). Det anses orealistiskt att snabbt komma till rätta med de 30000 lärare som på ett eller annat vis är obehöriga.
På något sätt måste detta lösas. Det är ändå lärarutbildningen som i dag är det största problemet. Och det gäller kanske framförallt inte antalet som utbildas, utan att utbildningen inte har tillräcklig kvalitet.
Att lösa detta kräver sin man. Ett sätt vore att se till att det fanns konkurrens också mellan oberoende lärarutbildningar. Då skulle verkligen en auktorisation fylla en funktion, men bara om den respekterade att det kan finnas olika typer av lärare som alla är lika bra.
Man får emellertid akta sig för att stoppa in allt som behövs i grundutbildningen. I så fall riskerar den att bli för lång.
Att staten har ett stort ansvar genom att utbildningen av behöriga lärare inte fungerar betyder inte att kommunerna är utan ansvar. men den diskussionen får fortsätta.


Andra bloggar om: , skola, friskolor, Jan Björklund, kommunförbundet, lärare. lärarutbildning, obehöriga lärare, lärarauktorisation,

Konkurrensproblem

Skolverket har i två rapporter - kan hittas här respektive här - konstaterat att det finns en utveckling mot "elitklasser" i den kommunala skolan: nivågruppering leder till att skillnaden mellan de allra bästa och de sämsta klasserna ökar.
Uppmärksamheten riktades i och för sig främst mot att pojkarna tycks släpa efter flickorna. Men elitinriktning är förstås också kittlande.
Främst handlar det tydligen om bostadssegregation, men en vilja att möta konkurrensen från friskolorna anges också som en faktor. Tidigare studier har ju visat att förekomsten av friskolor i en kommun gör att de kommunala skolorna också blir bättre - de gör sig därmed mer attraktiva i konkurrensen.
Riktigt hur man ska ställa sig till detta verkar man inte veta på skolverket. Projektledaren Oscar Öquist sa i Svenska Dagbladet i lördags (verkar inte finnas i internetupplagan):

- Det finns olyckligtvis ett konkurrensförhållande i vissa kommuner där man tävlar om att dra till sig eleverna. Skolan verkar på en marknad i dag och det är olyckligt, men det är bra att man skärper sig i konkurrensen.

Följderna av konkurrensen är tydligen bra, men konkurrensen i sig själv dålig.
Vad som däremot inte är oväntat är att friskolorna kan beskyllas för vad - som i dessa fall - de kommunala skolorna hittar på. Men nog är det nästan lustigt att konkurrensen nu anses leda till elitklasser i den kommunala skolan, tidigare har det ju ibland hävdats att den kommunala skolan utarmats...


Andra bloggar om: , skolan, skolverket, friskolor, elitklasser,

Sverige är en medelmåtta!

I måndags presenterade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren en rapport om skolans kvalitet. Den heter "Den svenska skolan enligt internationella studier" och kan laddas ner här.

På seminariet presenterade utredaren Helene Norberg rapporten vars slutsats är att Sverige är en medelmåtta i ett internationellt perspektiv. Det är ju nedslående läsning, och kräver såklart förändring. Läraryrkets status är ett klart problem. I tex Finland som ligger bra till kommer en av tio in på lärarutbildningen och att vara lärare anses vara ett högstatusyrke. Detta utan att de har särskilt hög lön. I Sverige blir man snarare lärare i brist på något annat. Lärarutbildningen lämnar dessutom mycket att önska i kvaliteten. Som framgår i rapporten har dagens svenska lärarutbildning stora brister.

Att lärarna idag tycker att de inte får tillräcklig (om ens någon) utbildning i konflikthantering, utvecklingssamtal, läs och skrivinlärning bland annat är så klart ett stort problem som måste lösas. I dagens skola har lärarna dessutom att hantera barnen till curlingföräldrarna. Dessa föräldrar uppfostrar (i all välmening) sina barn till små prinsar och prinsessor. När så en ganska färsk lärare får en klass med 25 små kungligheter blir det såklart problem.

Kanske är det dags att konkurrensutsätta lärarhögskolorna? Konkurrensen med friskolorna har ju varit välgörande för skolsystemet, är inte turen kommen till högskoleutbildningen nu? Först när vi har en lärarutbildning som håller måttet kan kravet på behöriga lärare vara trovärdigt.

Andra bloggar om: friskolor, handelskammaren, lärarhögskolor, curlingföräldrar

KvP om Björklund

Åter en länk till en ledare i Kvällsposten.
Läs den här.

Mera Björklund

Skolminister Jan Björklund är en handlingens man. Något väl har både bra och dåliga sidor, men snabbheten kan man inte klaga på.
Han har de senaste dagarna hastigt ersatt socialdemokraten Jan Björkman, som utrett lärarauktorisation med Jörgen Ullenhag (folkpartist och far till folkpartiets nye partisekreterare Erik Ullenhag). Pressmeddelandet finns här.
Syftet, som Ekot rapporterade om i morse, är att behörighet och auktorisation ska krävas alla lärare. Icke behöriga ska inte kunna få fasta tjänster, och behörigheten gäller även ämnet man undervisar i.
Björklund har rätt i att lärarna är ett problem, kanske i synnerhet deras ämneskunskaper. Jag undrar om inte en del av problemet ligger i den utbrutna och sammanhållna lärarutbildningen. Frågan är om inte ämneskunskaperna bäst inhämtas på ämnesinstitutionerna inom högskolan, medan de pedagogiska kunskaperna kan skaffas bredvis samt under ett slutår. Kanske är det till och med bäst att komma ut i skolan innan man återvänder och gör sina sista teoretiska pedagogikkurser.
Frågan är om auktorisation och statligt definierade utbildningar verkligen är vägen till bättre lärare.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Jan Björklund, Ullenhag, regeringen, lärare, auktorisation, politik, lärarutbildning,

Björklunds misstro

I helgen rapporterade bland andra tidningar och media Dagens Nyheter om regeringens planer för de "religiösa friskolorna", det vill säga friskolor med en kofessionell inriktning och/eller huvudman.
DN:s artikel kan läsas här.
Vad som gäller står inte helt klart. Skolminister Jan Björklund vill att det ställs hårdare krav på skolorna att de ska redovisa sin ekonomi, och kanske främst var de får pengarna ifrån.
- Jag vill förhindra att framtida aktörer med väldigt extremistiska åsikter ska kunna pumpa in pengar i en skola, säger han till DN.
Däremot förklarar han att integrationsminister Nyamko Sabuni inte talar för vare sig regeringen eller sitt parti om hon skulle fortsätta att driva förbud mot konfessionella skolor. Nu är kanske inte den risken överhängande. När Sabuni tidigare i höst intervuades i Ekots lördagsintervju - man kan lyssna här - så gjorde hon klart att hon som minister stod för regeringens politik.
Frågan är om Jan Björklund gör det. Det finns knappast en gemensam inställning bland de fyra regeringspartierna och man kan undra om inte skolministern borde inskränka sig till att tala om det regeringen som helhet står för. Annars blir regeringens politik oklar.
Sakfrågan kommer vi med säkerhet att kommentera vidare här på bloggen. Liksom det politiska spelet.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Jan Björklund, Nyamko Sabuni, regeringen, politik,

Friskolor bäst i nutidsorientering

Dagens Nyheter genomför varje år en stor nutidsorientering bland landets skolor. Friskolorna brukar ligga bra till, men i år är så mycket som 60% av länsvinnarna friskolor.

Det är knappast någon slump. Skolverket försöker skylla det på föräldrarnas utbildningsnivå, att dessa föräldrar skulle välja friskolor och att eleverna därför är bättre på nutidsorientering.

Personligen tror jag att det ligger på ett pedagogiskt plan. Jag ser till exempel att många av vinnarna är Montessoriskolor, och där lägger man stor vikt vid det som kan kallas för allmänbildning. Dessvärre behandlas detta begrepp lite styvmoderligt i dagens lärarhögskolor, där man inte förstår poängen med att "ge barnen en massa siffror och fakta utan sammanhang".

Visst skall all kunskap ha ett sammanhang. Men min uppfattning är ändå att man behöver veta hur världen hänger ihop. Att som 7-åring veta varför det är flaggor på bussarna någon av våra flaggdagar ger en känsla av att höra hemma i världen. Detta har man uppenbarligen förstått på friskolorna.

Andra bloggar om: nutidsorientering, friskolor

Inte ett öre över lagen

I Sydsvenskan för i onsdags (notisen inte på internet) kunde man läsa följande:

Elever som väljer friskola får inte betald skolskjuts

HÖÖR. Kommunen tänker inte betala skolskjuts till elever som väljer att gå i friskolor. Barn- och utbildningsnämnden sa vid sitt möte i måndags nej till en förfrågan från Edens kristna skola. Skälet är att kommunen inte har råd och inte måste ordna skolskjuts för dem som väljer friskolor i stället för den skola kommunen placerar dem i, enligt skollagen.

Intressant att en kommun väljer att inte stå för en krona mer till sina skolgången för sina kommunmedlemmars barn än lagen tvingar dem. Det verkar bli mer och mer angeläget med regeringens aviserade lagändringar för att tydliggöra att villkoren ska bli lika för alla skolor oavsett huvudman.

Man kunde ha trott att politikerna skulle haft någon känsla för att man inte ska göra skillnad på folk och folk.

Var finns logiken i detta?

Nu går Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm ut och säger att man redan nästa år skall börja skriva in skolk i betygen.

Man kan fråga sig lite vad motivet är till detta. Om en elev har mycket frånvaro, så borde det synas i kunskaperna och därmed också i de vanliga betygen. Att få bra betyg om man inte är på lektionerna är antagligen inte så lätt för vanliga dödliga. Om en elev har höga betyg, trots omfattande frånvaro, så har man troligen rätt lätt för sig i skolan och behöver inte sitta med på varenda lektion för att lyckas.

Så vad är motivet?