Krafttag mot lärarutbildningen

I en debattartikel i Dagens Nyheter talar Utbildningsminister Lars Lejonborg om vilka beslut regeringen väntas ta i dag för att komma tillrätta med bristerna i lärarutbildningen.

Äntligen händer det något på utbildningsområdet. Många är det skolledare som sliter sitt hår över att de behöriga lärare som man intervjuar till lediga tjänster helt enkelt inte håller måttet, trots att de på pappret är utbildade. Att då börja prata om auktiorisation blir bara löjligt i våra öron. Att på det här sättet sätter ordentlig press på lärarutbildningen att åtgärda sina brister är utmärkt.

En utredning av lärarutbilningens framtid välkomnas också. Personligen skulle jag nog vilja se en återgång til det systemet vi hade för ett antal reformer sedan, då man tydligt utbildade förskollärare, lågstadielärare, mellanstadielärare och sedan ämneslärare för högstadiet och gymnasiet. När det dyker upp en sådan i ansökningshögarna idag är de mycket eftertraktade, ty deras yrkeskompetens råder det inget tvivel om.

Andra bloggar om: lärarutbildning, lärarhögskolor, lejonborg, skola, lärare

Helsingborg lovar

I en debattartikel i Kvällsposten i går förklarar nye kommunstyrelseordförande, moderaten Peter Danielsson, att det nu är mångfald och valfrihet som gäller. Till skillnad från före maktskiftet då "kommunen sagt nej till alla friskoleansökningar".
Tänk att det ska kunna framställas som en nyhet att man hädanefter kommer att följa lagens anda och bokstav.

Läsvärd bok

Det kommer då och då lite nya böcker med recept på hur skolan skall lösa sina problem. Den senaste kommer från Fredrik Jeppesen. Fredrik var tidigare framgångsrik rektor på Broängsskolan i Tumba, och driver numera Rektorsakademien som är ett nätverk för rektorer.

I sin bok "Uppdrag skola" skriver Fredrik om rektors glädjeämnen och vedermödor. Den är verkligen läsvärd för alla i skolbranschen, och för oss skolledare blir det många igenkännande leenden när han beskriver hur föräldrar när som helst kan dundra in på rektorsexpeditionen och kräva att man löser ett problem helst i går. Helt ovetande om att man har ungefär 150 andra saker på listan, och som faktiskt måste få gå före.

Han verkar inte heller vara särskilt förtjust i Folkpartiets svar på skolans problem, med batonger och discplin. Apropå Folkpartiet finns det en intressant vinkel på Fredriks framgång. Fredrik är en sådan som enligt Lejonborg och Björklund inte skall vara rektor. Han saknar nämligen lärarbakgrund, utan kommer istället från näringslivet samt det militära. Det skulle vara intressant att höra var Björklund tycker om Fredriks framgång som rektor, och varför man skall låta blir att anställa sådana som Fredrik.

Andra bloggar om: Jan Björklund, Fredrik Jeppesen, skola, rektor

Märklig inställning

Sveriges Radio rapporterar idag om att Hallstahammar snart kan få sin första privata förskola. Det märkliga är att den socialdemokratiska nämndsordföranden säger att eftersom det finns behov av fler barnomsorgsplatser kan detta bli aktuellt. Har hon helt missat att det numera råder etableringsfrihet för förskolorna?

Det betyder att tillstånd för denna verksamhet skall beviljas om de uppfyller lagens krav på omsorg och säkerhet, oavsett hur stor barnomsorgslö kommunen har. Skulle det blir fler platser än det finns barn uppstår en konkurrenssituation, och det har visat sig vara välgörande även för den kommunala verksamheten på alla andra ställen i landet.

Andra bloggar om: friskolor, Hallstahammar, förskolor, etableringsfrhet

Flerspråkighet på frammarsch

I dagens Sydsvenska Dagbladet kan man läsa om en trespråkig förskola i Lund. Detta initiativ är såklart ett föräldrakooperativ, det uppstod ur ett behov som flerspråkiga familjer hade. Att lära barnen fler språk är helt klart framtidens melodi, och det är bara att hoppas på att fler tar efter denna goda idé.

Andra bloggar om: flerspråkighet, friskolor, Lund

Göteborgsk friskolevits

I Göteborgs-Posten läser vi följande inskickade exempel på humorn i den västsvenska metropolen.

När det ringer in på Blåvitts friskola kommer la ungarna som ett skott!

Den första friskolevitsen?
Har ni fler kan ni höra av er till friskola@home.se! Eller använd kommentatorsfunktionen nedan.

Lärarhögskolorna slår tillbaka

För två veckor sedan skrev universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman en debattartikel i Dagens Nyheter och slog larm om kvaliteten på de statliga lärarutbildningarna. Det är inte den första larmrapporten om detta. Och säkert inte den sista.
Resultatet stämmer nämligen väl med det intryck man har av verkligheten.
Vi kommenterade förstås debattinlägget här på bloggen. Vår kommentar kan läsas här.
I måndags slog "lärarförbundets vetenskapliga råd" tillbaka och underkände i stort sett kritiken, det främsta skälet tydligen att rubriken i Dagens Nyheter inte hade riktigt täckning i materialet (så som det ofta är på DN Debatt).
Sigbrit Franke svararade i går på attacken på ett mycket effektivt sätt. Sällan har en bunt professorer drabbats av en hårdare uppsatsrättning.
Det tycks som om det "vetenskapliga rådet" mest tagit till vad man har för att försöka motverka rapporternas mycket mörka bild av svensk lärarutbildning. Att till exempel en femtedel glider igenom fullt godkända utan att lägga ens 20 timmar i veckan på studierna, det räcker väl knappt till den schemalagda lektionstiden.
Man kan misstänka att professorerna talar, delvis i egen sak - de är ju involverade i utbildningen, och delvis av förvänd solidaritet med lärarutbildningarna.
Kritiken har redan tidigare gjort lärarhögskolorna ännu mer desperata, vid påsken 2005 tog sig ett antal av rektorerna till att använda sina statliga anslag för att annonsera till försvar för lärarhögskolorna när dessa då ansattes i debatten. Hanterar man sitt statliga ämbete på det sättet kan man förvänta sig vad som helst i framtiden.
Nej, frågan är om inte lärarutbildningen förtjänar en förändring, varför inte skapa konkurrens mellan olika utbildningar?



Andra bloggar om: , skolor, politik, skolpolitik, Sigbrit Franke, universitetskanslern, lärarförbundet, lärarhögskolor, lärarutbildning, lärare,

Säkerhetsrisk?

Genom en miss har pliktverket inte skickat ut något formulär om mönstring till 4000 friskoleelever, skriver Göteborgs-Posten.
Eftersom man endast tänker möstra 25000 av 60000 i årsklassen så har man rensat bort hela grupper. Bland annat alla som i har gymnasiebehörighet (för de nationella programmen).
Lite konstigt kan man tycka, friskolornas elever brukar ju inte tillhöra de sämst lämpade.
Om detta är en fördel eller en nackdel för rekryteringen till fristående gymnasier är väl svårt att säga. Till nästa år lär hålet vara tilltäppt i alla fall.


Andra bloggar om: mönstring, pliktverket, friskolor, Göteborgs-Posten, försvaret

Valfrihet för alla

Äntligen gör Jan Björklund något som går i riktningen mot mera frihet! Nu är det tydligen dags för att få välja gymnasium fritt, oavsett om det valda programmet finns i hemkommunen eller inte skall hemkommunen betala.

Baylan kan såklart inte låta bli att komma med tjuvnypet att detta ingick i den gymnasiereform som Björklund skrotade för ett par månader sedan.

Läs mera på Dagens Nyheter.

Andra bloggar om: Jan Björklund, Baylan

Därför behöver vi förvaltningsbesvär...

Att kommuner och dess friskolor inte kommer överens är vardagsmat för oss i friskolevärlden. När kommunerna vägrar att göra rätt för sig och ge friskolorna de bidrag på de grunder som lagen föreskriver finns det idag bara en väg att gå, nämligen att överklaga kommunens beslut till länsrätten i sk laglighetsprövning. Detta är ett mycket trubbigt instrument, där kommunen sen bara kan strunta i rättens beslut, eller fatta ett nytt, lika fel beslut. Sådär kan man hålla på i evighet och under tiden kan en friskola mycket väl gå omkull.

Det senaste exemplet på kommunernas arrogans är Nora. Nora kommun har nu för tredje gången i rad fått backning i länsrätten, och även kritik av justitieombudsmannen. Läs mer här.

Vi behöver verkligen en förändring, med en tydligare lagstiftning, men också möjligheten att överklaga med hjälp av förvaltningsbesvär, så att kommunerna blir tvungna att fatta lagenliga beslut.

Andra bloggar om: friskolor, Nora kommun, förvaltningsbesvär

Tänkvärt om behörighetskrav

Lärarnas tidning (organ för lärarförbundet) skriver faktiskt nyanserade artiklar om kravet på behöriga lärare. Ämneskunskaper verkar väderas högre än den formella lärarbehörigheten, och rektorerna är skeptiska till om detta kommer att fungera. Det är bara att hoppas på att Björklund tar till sig av dessa funderingar.

Andra bloggar om: lärare, Jan Björklund, Lärarförbundet

Bra, men för de redan frälsta

Kjell-OLof Feldt, ordförande i Friskolornas riksförbund, skriver på baksidan av Almegatidningen - tjänsteföretagarnas tidning - och förklarar varför friskolor är bra och behövs.
Det gör han klart och tydligt. Hoppas han får skriva i Aktuellt i Politiken eller någon annan socialdemokratisk intern tidning nästa gång.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Kjell-Olof Feldt, Almega, politik,

I gamla Svedala

Striden om förskolornas lokalbidrag i Svedala går vidare. I våras skulle ju maximala lokalbidrag chocksänkas från 15178 kronor per elev till 9176, vilket förstås skulle ställa till stora besvär för kommunens sex friskolor. Förslaget har sedan kritiserats hårt.
I dag rapporterar Sydsvenskan (inte i nätutgåvan), att man nu fattat beslut i utbildningsnämnden om 10679 kronor. Mot beslutet finns borgerliga reservationer, så om detta är sista ordet vet vi inte.
Främst drabbas I ur och skur Skabersjöskolan, som har höga kostnader eftersom den inryms i en lite speciell funkisbyggnad. Till Sydsvenskan säger socialdemokraten Kenneth Hovold:

Vi anser inte att skattebetalarnas pengar ska användas till att finansiera ägandet av ett k-märkt hus.

En gång i tiden tyckte politiker, även socialdemokrater, att skolor skulle ha imponerande och vackra byggnader.




Andra bloggar om: , Svedala, skola, friskolor, Skabersjö. politik, utbildningspolitik, skolpolitik, skolpeng,

Intressanta skolledardagar

I slutet av veckan som gick anordnade Friskolornas Riksförbund sina årliga skolledardagar. Över hundra friskolerektorer från både förskolor, grundskolor och gymnasier samlades för att lyssna till aktuella och matnyttiga seminarier, men också knyta kontakter med varandra.

Den inledande programpunkten var nog också den bästa. Jana Söderberg pratade med oss om hur man kan hjälpa barnen att utveckla självkänsla, och inte bara självförtroende. Ett engagerande föredrag om ett angeläget ämne. Jana har skrivit en bra bok som alla föräldrar och lärare borde läsa; Våga vara.

Den nya Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius presenterade sig. Han gav ett gott intryck, men många tyckte att han nog borde praoa några veckor som rektor för att få en bättre känsla för den verklighet vi jobbar i.
Andra bloggar om: Friskolornas Riksförbund, Jana Söderberg, Barn- och elevombudsmannen, friskolor

Se upp med myter

Ofta påstås det att friskolor bidrar till betygsinflation. För att vara så attraktiva som möjligt och locka elever så skulle friskolorna pressa upp betygen för att framstå som bättre. Visst kan misstag begås vid betygssättning, men man ju notera vad till exempel skolverket skriver i sina årsrapporter. (Kan läsas här.) I den senaste för 2004 beskrivs problemet som följer:

"Tyvärr framgår det tydligt av inspektionerna 2004 att lärare och skolledare har behov av att höja sin kompetens inom området bedömning, betygssättning och utvärdering av lärandet. Bestämmelser och informationsmaterial som finns tillgängliga på ett enkelt sätt via Skolverkets webb etc. tillämpas inte i tillräcklig utsträckning av lärare och skolledare."
----
"De nationella proven används inte heller alltid på det sätt som anges i styrdokumenten. Inspektörerna kan notera att då avvikelser förekommer kan de vara mycket kraftiga och innebär då oftast att antalet höga betyg på en kurs är betydligt vanligare än vad resultaten på de nationella proven antyder skulle vara rimligt. Detta gäller särskilt i matematik. Dokumentationen av betyg görs inte på ett rättssäkert sätt på vissa skolor.

Det är förvånande att det sällan förekommer att skolledningar tar några speciella initiativ för att säkra en likvärdig och rättvis betygssättning. Det är bland annat ovanligt att skolorna gör systematiska dokumenterade analyser av betygssättningen och utfallet och att detta diskuteras bland personalen.
Inspektörerna har funnit att regelbundna utvecklingssamtal av god kvalitet genomförs som tillgodoser elevers och föräldrars behov av information och vägledning i så gott som alla grundskolor. Däremot behöver cirka 40 procent av gymnasieskolorna som inspekterats förbättra rutinerna kring sina utvecklingssamtal och var fjärde gymnasieskola uppfyllde inte författningarnas krav om regelbundna samtal.
Utvärdering av lärandet skall ske öppet av lärarna och eleverna tillsammans.
Vart fjärde rektorsområde i grundskolan behöver förbättra sitt arbete avseende utvärdering av lärandet. Detta gäller samtliga årskurser, men särskilt elever i de lägre åldersgrupperna och för skolor som deltar i försöksverksamhet utan timplan. För gymnasieskolan är bilden av elevernas förmåga att utvärdera sitt eget lärande mycket splittrad. Utvärdering av lärandet är ett utvecklingsområde även för gymnasieskolorna.
Det är angeläget att skolorna, både de kommunala och de fristående, skaffar sig rutiner i arbetet med betyg och bedömning eftersom betygssättningen är en myndighetsutövning, som dessutom har en direkt påverkan på en individs framtida möjligheter i studier och yrkesliv. Det är också viktigt att få väl fungerande utvecklingssamtal för alla elever och att utvärdering av lärandet sker på ett tillfredsställande sätt vid alla skolor."

Brister i betygssättning förekommer alltså i väldigt många skolor och alls inte i någon särskilt hög grad i friskorna. Däremot är det självfallet så att skolverket pekar på ett problem i den svenska skolan som helhet. Givetvis kan skolorna, som skolverket skriver, förbättra sig. Men man kan ju också undra om det behövs funderingar på om det finns brister i själva det system som används i dag. Vem vet om det kanske en fördel att skaffa medbedömare/medbetygssättare från andra skolor?
Bristen för den delen ligga i lärarutbildningen vid våra lärarhögskolor?

Andra bloggar om: , skola, friskolor, skolverket, betyg, betygsättning, grundskolan, gymnasieskolor, konkurrens i skolan, lärare, lärarutbildning, lärarhögskolor,