Ny verklighet för Stockholms rektorer

I Dagens Nyheter kan man idag läsa om de bekymrade rektorerna i Stockholm. Det råder viss förvirring om de kommer att få mer eller mindre pengar att röra sig med. Systemet skall ändras, och mer pengar skall direkt ut till skolorna. Samtidigt för de också ansvar för fler utgifter. Det är alldeles utmärkt, de kommunala rektorerna måste få en känsla för att skolpengen inte är Kalle-Anka-pengar. Detta citat ur artikeln visar hur välbehövligt systemskiftet är:

Utöver det så har man inte tidigare finansierat rektors lön inom skolans budget,
och det är en kostnad på närmare 800.000 kronor.

Hur är det möjligt? Rektors lön ligger inte inom budget? Då infinner sig ju en skrämmande tanke. Tänk om man har "gömt" undan rektors lön när man beräknar hur mycket skolpeng friskolorna skall få? För de skall ju beräknas jämlikt. Och om rektor lön inte finns i budgeten så syns den ju inte.... Här finns en del att förklara och reda ut.

Det framstår med all önskvärd tydlighet att de kommunala rektorerna måste hitta ett nytt sätt att tänka. Kanske ett sätt som liknar friskolornas mer resurseffektiva verklighet. Allt som vi gör måste rymmas inom budget. Annars riskerar vi konkurs. Det värsta som kan hända en kommunal rektor som går med underskott är en utskällning av nämnden. Jämlika villkor?

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, skolpeng, rektor

Ständigt denne Björklund...

I Svenska Dagbladet kan man idag läsa om att Waldorfskolefederationen reagerar negativt på beskedet om att de inte kommer undan de nya nationella proven i årskurs 3. Waldorfskolorna har nämligen ett annorlunda arbetssätt, där de tar det lite lugnare i början. Men de menar också att när eleverna gått ut nian har de fått de kunskaper som förväntas.

Eftersom Björklund uppenbarligen inte förstår sig på poängen med alternativ tycker han att detta verkar flummigt och säger:

Man får inte blanda ihop en frihet i pedagogik med att man skulle kunna ha frihet att själv ­bestämma vad eleverna ska lära sig. Det står i läroplanen och går inte att dribbla bort.

Men Waldorfskolorna säger ju att eleverna lär sig det de ska! Bara inte till år 3 som Björklund vill. Dessutom finns idag de första avstämningsmålen först i år 5... Så vad exakt menar Björklund med att det står i läroplanen?

Sakta men säkert börjar detta likna en smygkommunalisering av friskolorna. Vårt utrymme att faktiskt vara annorlunda krymper för varje dag som går.

Andra bloggar om: Jan Björklund, nationella prov, Waldorf, Waldorfpedagogik, friskola, friskolor

Regeringen utreder

Skolminister Jan Björklund ställde i veckan mest till det genom att - av populistiska skäl? - ånyo ifrågasätta konfessionella friskolor. Han oroade sig för att "extremism" kunde finnas där och ville öka kontrollen över finansiärer.
Det handlar väl om islamism och muslimska friskolor kan man tänka. Och då lär han ha svårt att hitta ett enda exempel på någon friskola som utmärker sig negativt, än mindre är finansierad av al-Qaida...

Finns islamism och terroristromantik hittar man det bra mycket troligare i kommunala skolor i storstädernas ytterområden.

Vid dagens regeringsmöte verkar det vara positivare saker som tagits upp, man ska utreda bland annat system för bidrag och möjlighet till domstolsprövning, något som verkligen saknats. Det är väl en fortsättning på uppgörelsen mellan alliansen och miljöpartiet redan förra våren. Ekot rapporterade i dag.

Vidare ska det utredas hur det bli enklare att få driva friskolor och hur den i dag enormt långa söktiden ska kortas.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, regeringen,

Ordning i Täby?

Täby har ansökt om att få dispens så att man i de kommunala skolorna kan ge betyg/omdömen i ordning och uppförande. Om man får "kan de friskolor som vill" få ansluta sig.

Sannolikheten för dispens är nog rätt liten, nuvarande förordning är tydlig. Men sådana här dispenskrav är ofta ett sätt att bedriva politik, kanske få en fråga i debatten.

Man kan tycka vad man vill om ordningsbetyg. Men samtidigt kan konstateras att i en kommun med så många olika skolor att välja mellan blir ett utspel som detta mindre dramatiskt, den som inte gillar det kan alltid välja en annan skola.

Just nu finns det nämligen 21 kommunala och 19 fristående grundskolor i Täby, men fyra friskolor till har sökt tillstånd. Så snart nog är de kommunala i minoritet. Och då blir det tråkigare att vara kommunal skolpolitiker. Men roligare att vara elev och förälder.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Täby, ordningsbetyg, valfrihet, skolpolitik,

Friskola mot rymden?

En så kallad Fuglesangseffekt - efter vår svenske astronaut Christer Fuglesang - har gjort att ansökningarna till friskolan Malmens rymdgymnasium i Kiruna, rapporteras det i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Som vanligt är det väl inte en tillfällighet att ett uppblossande intresse fångas upp just av ett fristående gymnasium.
Per Aspera ad Astra, som det brukar heta: Till stjärnorna genom svårigheter!

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasium, Kiruna, Malmens rymdgymnasium, Christer Fuglesang, Fuglesang,

Strid om Tibble

I statsministerns tidigare hemkommun Täby ska det ena av de två kvarvarande kommunala gymnasierna, Tibble gymnasium, avknoppas. Det var också där Fredrik Reinfeldt gick i gymnasiet, fast det då hette Tibbleskolan. Med avknoppningen bildas i så fall landets största fristående gymnasium med 1150 elever.

En grupp intresserade - bland dem en av skolans rektorer - har ansökt om att söka ett fristående gymnasium. Skolverket har nu beviljat ansökan och med stöd i kommunens verksamhetsplan förväntas de nu få ta över lokaler och verksamhet. Det kommunala gymnasiet läggs ner.
Det har oro och kritik på skolan. I en enkät som gjorts har 62 av skolans 133 lärare uttalat sig emot planerana medan endast 25 var för.

Debatten beskrivs i Dagens Nyheter, samt i Lärarförbundets tidning.
Förloppet är något nytt i friskoleutvecklingen. Vanligen startas en friskola från grunden och kan bara få elever genom att locka dem från kommunala skolor eller andra friskolor.
Här skulle en hel existerande skola byta huvudman.

Egentligen är det inget konstigt med det. Så har skett med vårdcentraler och tandläkarmottagningar. Ofta är det just de lokala mellancheferna som mest inser hur den politiska styrningen hämmar arbetat. Och en kommun som vill öka andelen fristående skolor kan förstås agera så här. Kanske hade det av konkurrensskäl varit lyckligare att öppna lokalerna för flera skolbildningar under samma tak, men nog kan det ändå vara ett intressant försök.
Kommunens bredvillighet att dra sig ur konkurrensen och dessutom upplåta lokaler den inte längre behöver kan också vara ett exempel för kommande tider när det totala elevantalet sjunker.

Nackdelen är förstås att en hård politisk strid om Tibble gymnasium kan göra det svårare
för de mer traditionella friskolorna. Och det är man inte betjänt av.

Andra bloggar om: , Täby. Tibble gymnasium, Tibbleskolan, Fredrik Reinfeldt, Reinfeldt, friskola, friskolor, fristående gymnasier, avknoppning,

Riktiga vuxenfriskolor?

I förra veckan var jag lite orolig för beskedet att regeringen skulle låta kommuner lägga ut vuxenundervisning på entreprenad till friskolor. Först verkade kravet vara att kommunerna fortfarande skulle bestämma allt. Entreprenad. inte friskola alltså.
Läs inlägget här.

Enligt ett pressmeddelande - hittills från moderaterna, det är en moderat som utsetts - kanske det var en farhåga i onödan. Eller har regeringen läst friskolebloggen...
Utredaren, riksdagsmannen Mats Gerdau, skriver så här, vilket låter betydligt bättre:

Riksdagsledamot
Mats Gerdau
070-326 60 05

Fritt val inom komvux utreds

Regeringen har utsett den moderata riksdagsledamoten Mats Gerdau från Nacka till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på ett nytt nationellt system med fristående vuxenutbildning. Avsikten är att öka valfriheten för de vuxenstuderande och höja kvaliteten på utbildningen.

-Erfarenheterna från fristående alternativ i förskolan, grundskolan och gymnasiet är påtagligt goda, nu ska vi få en fortsättning på vuxenutbildningsområdet. I de flesta kommuner saknar man möjlighet att välja. Nu vill regeringen ändra på det och jag ska lämna förslag på hur det ska gå till. När jag var kommunalråd i Nacka införde vi ett sådant system 2005, så självklart kommer jag att hämta inspiration därifrån, säger Mats Gerdau.

-Jag ser två syften med utredningen. Det ena är att öka valfriheten för de vuxenstuderande. Det handlar både om att kunna välja anordnare, privata och i andra kommuner, men också att kunna välja tempo, när under året man vill börja sina studier och när i veckan man vill läsa. Det här öppnar för en betydligt större anpassning till efterfrågan. Det andra syftet är skapa en bättre och effektivare verksamhet genom kvalitetskonkurrens. En del kommuner har upphandlat hela eller delar av sin vuxenutbildning och har därigenom lyckats pressa kostnaderna. Nu blir det mer fokus på kvaliteten.

-Utbildningsbranschen en av Sveriges snabbast växande. Det är viktigt med moderna och konkurrensneutrala regler så att företagens potential verkligen tas tillvara. De privata företagen måste exempelvis kunna få rätt att sätta betyg, vilket de inte kan idag. Jag ska se över hur det ska kunna gå till.

Utredningen omfattar komvux, särvux och svenska för invandrare (sfi) och skall bland annat behandla frågor om krav för att få tillstånd, hur ersättningssystemet ska se ut, utvärderingsmodell, sanktionsmöjligheter om kvaliteten brister, med mera. Utredningen ska vara klar 3 mars 2008.

Den kommunala vuxenutbildningen omsluter drygt 5 miljarder kronor och förra året studerade 280 000 personer inom komvux eller sfi. Knappt hälften av kommunerna har upphandlat hela eller delar av sin vuxenutbildning, resten driver verksamheten uteslutande i kommunal regi och utan alternativ.

Andra bloggar om: , regeringen, vuxenutbildning, Mats Gerdau, utredningar, skolpolitik, entreprenader, friskola. friskolor,

Om fria skolor i u-länder

Friskolor i Sverige arbetar som bekant med finansiering under samma förutsättningar som de offentliga: De betalas via skolpengen av skattemedel och är avgiftsfria för eleverna.

I den amerikanska tidskriften The Atlantic Monthly finns en intressant artikel om friskolor i Indien. Läs den här (på engelska). Dessa är då helt avgiftsfinansierade. Om de riktigt fattiga, så som tydligen sker, slipper hela eller delar av avgiften, så får de som har mer - lite mer, eftersom det handlar om de fattigaste stadsdelarna - betala mer än sin del. Men tydligen gör man gärna det hellre än att sätta barnen i en gratis offentlig skola. Dessa privatskolor är till och med motarbetade av regeringen, Indien har till och med en lag mot vinstdrivna skolor...


Andra bloggar om: , friskolor, friskola, privatskolor, Indien, u-länder,

Allt viktigare grupp

Lärarnas riksförbund LR har gjort en enkät bland privatanställda (på friskolor) lärare. Saco-förbundet vill både skaffa sig kunskap om medlemmarnas situation och förbereda kommande förhandlingar. Detta kan läsas på Skolvärldens web.

Tydligen prioriterade friskolelärarna, trots ofta lång arbetstid, lönehöjningar före arbetstidsförbättringar i högre omfattning än offentliga skolans lärare. Förmodligen måste det ses som ett gott betyg åt friskolorna: Det är så stimulerande att arbeta att långa timmar inte känns lika pressande. Troligen är dessutom friskolorna flexiblare så att individuella problem med schemat kan lösas.

I övrigt kan man utläsa utvecklingen i Metta Fjelkners uttalande:

I storleksordningen 10 procent av våra medlemmar arbetar i dag på fristående skolor - och fler blir det.

Det är tydligt att LR nu arbetar efter den verklighetsbilden. Och ur den inställningen kan det bara komma gott.

Andra bloggar om: , skolor, friskolor, friskola, Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, LR,

Avslagen praxis

Fler nya fristående gymnasier än någonsin ansökte förra året till skolverket. 199 stycken, uppfrån 122 året före.
Samtidigt avslogs fler ansökningar än 2005, 64 stycken mot 23.
Läs i Dagens Nyheter eller i Svenska Dagbladet.

Det finns tre skäl till avslag förefaller det. För det första dåliga ansökningar, antingen för att idén och förarbetet är dåliga, eller för att man inte lyckats skriva en korrekt ansökan. Avslag då är förstås inget att säga om; enklare formella fel bör dock skolverket ge möjlighet att rätta, förvaltningslagen gäller väl även friskolor.

För det andra avslås tydligen skolor som ägs av bolag där kommunen äger mer än tio procent. Principen att inte ha den sortens blandade huvudmannaskap förefaller riktig - både rättssäkerhet, som skolverket åberopar och konkurrensneutralitet (Vem tar förlusterna? Vilken skola får bäst villkor av kommunen utan att behöva hota med domstol?) Men nog kan man tycka att det ibland kan finnas skäl att till en början ha ett delägarskap. Till exempel vid avknoppning, eller när man i samarbete med något eller några verkstadsföretag vill starta en industriell utbildning. Frågan är om det inte kunde räcka med en plan för avveckling av det kommunala delägarskapet.

Det tredje skälet, som tydligen står för en bra del av ökningen av avslag, är då påtagliga negativa följder för de kommunala skolorna. Och det skälet finns förstås i lagen, men är inte desto mindre tvivelaktigt. Om inte annat för att en del kommuner som vi sett av okynne avstyrker varenda nytt fristående gymnasium med denna grund - vilket torde minska trovärdigheten i de enstaka avstyrkandena. Men det är också en säkerhetsventil som egentligen bara är avsedd att lugna oroliga politiker vid lagens införande.

Rimligen borde alla få starta. Om de får elever och klarar sig så är det en vinst för Sverige. Är det överetablering och de inte är bättre än andra skolor så får de stängas. Här borde regeringen titta på reglerna och antingen helt ta bort avslagsgrunden, eller skärpa skrivningen så att bara extremfall omfattas. Något för den flitige Jan Björklund att titta på?

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolverket, fristående gymnasier, skolpolitik, Jan Björklund,

Mer om trubbel i Bromma

Fast de i Bromma har nog inte lyssnat så noga på Skolverkets jurister. Friskolor ska vara öppna för alla. Så långt har de fattat allt rätt. Men skulle friskolan få fler sökande än de har platser, måste de naturligtvis ordna någon slags kö. Det kan göras på tre sätt:

1. Ta in de som bor närmast skolan
2. Ta in de som stått längst tid i kö
3. Ta in de som redan har syskon i skolan

Alternativet/kombinationen av alternativ som skolan väljer ska anges i ansökan till Skolverket. Så Bromma, det är bara att fortsätta med friskoleplanerna! Fast det var kanske inte där skon klämde...
Andra bloggar om: friskola, friskolor, Skolverket, Bromma

Brommatrubbel

Idén att de kommunala skolorna i Bromma skulle bryta sig ut och bilda en frikolekoncern tycks ha gått i stöpet. Läs här i Svenska Dagbladet.

Intressant att det föll på planen att man fortsatt skulle ha "skolpliktsansvar" och garantera plats åt alla barn i Bromma, som skolchefen Marion Hauge Lindberg förklarar:

Vi kan inte i första hand garantera plats för Brommabarnen, som vi vill göra. Det ska vara öppet för alla. Så nu har vi lärt oss det, genom de diskussioner vi har haft med Skolverkets jurister.

Sålunda en aha-upplevelse av att kraven på friskolor är tämligen stränga. Och hur hårt bestämmelserna om öppenhet för alla är satta. Kanske något att tänka på för riksdags och regering att justera? En liberalare lagstiftning skulle med säkerhet inte leda till några absurda extremfall. I stället kunde den göra tillvaron enklare för den som vill starta eller driva en friskola.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Bromma, skolpliktsansvar, skolor, skolpolitik,

Mer entreprenader

I den ständigt flödande strömmen av nya förslag från skolminister Jan Björklund kom igår beskedet att regeringen tillsatt en utredning om hur friskolor kan få bedriva vuxenutbildning. Denna ligger i dag ofta på entreprenad och har problem med kvalitet och kontinuitet.
Det är lätt att förstå att friskolor kan framstå som mer attraktiva arrangörer. Björklind sade till Dagens eko:

Därför är friskolor en mycket bättre variant. Man har tydliga ägare
som har ett långsiktigt intresse av att upprätthålla kvalitet.

Så långt är allt gott och väl. Men det visar sig att det fortfarande ska handla om entreprenader. Kommunerna ska bestämma omfattning och sköta antagning, förmodligen också beställa hur utbildningen ska gå till.

Det är klart att många friskolor kan sköta detta alldeles utmärkt. Men man blir ändå lite betänksam när man hör att ett av skälen är att slippa upphandla utbildningen då och då. För vilken kvalitets- och kostnadskontroll får man egentligen då?

Friskolornas framgångar och höga kvalitet beror ju till stor del på att de har stor frihet att finna egna sätt, samtidigt som det fria skolvalet gör att de måste leva upp till kraven från föräldrar och barn, är dessa missnöjda kan de ju gå någon annanstans.

Om de aktuella vuxenutbildningsentreprenaderna har kommunen som kund och omfattar hela utbildningsvolymen blir det inte så mycket kvar av friskolornas fördelar. Då har man sin organisation och sina kompetenta lärare, det är inte så lite det men inte unikt.

Nej, varför inte utnyttja friskolemodellen helt och hållet. Ge eleverna i vuxenutbildningen möjligheten att välja skola efter vilken som passar dem bäst. Det borde gå ännu bättre än med barn, de är ju ändå vuxna.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, friskola, Jan Björklund, Björklund, vuxenutbildning, skolpolitik,

Hur en rubrik sätter agendan

I Göteborgsposten kunde man i helgen läsa om hur en friskola i Alingås har lite problem med skolhälsovården. Inget allvarligt verkar det som, men det finns ett och annat som man vill att Socialstyrelsen utreder. Det intressanta med artikeln är dock rubriksättningen. "Brister på privatskola blir ärende för socialen".

Privatskola? Socialen?

Det finns inga privatskolor längre. Det heter friskola, och de är gratis. Vilket uttrycket privatskolor knappast förmedlar.

Och det är inte socialen som är inkopplad, utan just Socialstyrelsen eftersom kommunen har bett dem klargöra hur situationen ser ut.

Jag undrar om det är journalisten i fråga eller några annan på tidningen som medvetet förvränger budskapet i artikeln genom detta bisarra val av rubrik.

Andra bloggar om: privatskolor, friskolor, skolhälsovård

Entreprenad är inte friskola

Mullsjö kommun vill lägga ut hela den kommunala skolan på entreprenad. Det är inte möjligt i dag, men man vill få dispens. För att det ska låta bra talar man om att en friskolekoncern ska ta entreprenaden.

Det gör förhoppningsvis inget riktigt friskoleföretag. Även om Ultra Education som driver ett antal skolor fört diskussioner med kommunen.

En friskola handlar om att ha en pedagogisk idé, en förtroendeingivande ledning eller någon annan fördel som kan attrahera föräldrar och elever att välja just den fristående skolan. Valfriheten och möjligheten att erbjuda något annat än den offentliga skolan är grunden i modellen.

Det Mullsjö talar om är inte friskolelösning, utan en entreprenad.

Därför är det fel när en del kommentatorer sagt att man ersätter ett offentligt monopol med ett friskolemonopol. Kommunen bestämmer ju fortfarande innehållet i skolan, och därför är det fortfarande samma kommunala skola, samma sak skulle uppnås med att anlita konsulter för skolledning, personalrekrytering och lokaladministration.

Entreprenader till friskolor och fristående gymnasier kan man säkert ha när det leder till bättre utnyttjande. Om en friskola har överkapacitet i kemisalar borde förstås kommunen kunna hyra dessa och även själva undervisningen. Eller om kommunen inte - som i Malmö stad - klarar av att ge det individuella programmet till alla som borde gå där (om man nu ska ha det), så borde det inte vara förbjudet att köpa tjänsten av ett fristående gymnasium.

Men att hyra in hela den kommunala skolan är en helt annan sak. Bättre vore om Mullsjö förklarade att man var öppen för friskoleetablering. Har man problem med att hålla skolbudgeten får man angripa det. Men totalentreprenad av skolan är ingen bra lösning.


Andra bloggar om: , skolentreprenad, friskola, friskolor, Mullsjö,