onsdag, april 25, 2007

Mer Sahlin

Även Expressens Anders Jonsson var uppenbarligen med på mötet med riksdagsjournalisterna där Mona Sahlin talade om en förändrad skolpolitik. Läs hans kolumn här.
I hans referat är Sahlin alltså ännu tydligare:
Hon vill också en gång för alla lägga motståndet mot friskolor på hyllan. Det är insyn och kontroll som är det viktiga, inte hur skolor drivs.

Vi får som sagt, vilket Jonsson också påpekar, se hur långt hon har partiet med sig.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Feldt omvald

Kjell-Olof Feldt omvaldes som ordförande i friskolornas riksförbund. Se länk med styrelsen.

tisdag, april 24, 2007

Sahlin och skolan

Mona Sahlin väljer skolan som det första politikområdet för socialdemokratisk förnyelse. Kanske känner socialdemokraterna att skolan betydde mer för valförlusten än vad de borgerliga partierna inser?
Hon tycks i alla fall inse att bakslaget för förra försiktiga förnyelsesträvandet vid partikongressen 2005 i Malmö var "förödande". Det gav väljarna en bild av att socialdemokraterna närmast förespråkade flum och oordning i skolan. Att lägga till tidigare bilder, till exempel av misstro mot friskolorna.
Läs i Svenska Dagbladet. Samt i Dagens Nyheter.
Även friskolorna vill hon åtminstone få bort som stridsämne, hon säger alltså:
Jag har inget emot friskolor. Det viktiga är hur insynen fungerar
Nu ska ett socialdemokratiskt rådslag om skolan ske. Vi får se vad gräsrötterna i partiet säger om saken, man kan ha sina dubier; men kanske lyckas hon.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

måndag, april 23, 2007

Friskolerekord

Som vi tidigare rapporterade om Göteborg och Stockholm så har antalet ansökningar om att få starta fristående grundskolor och gymnasier bildligt talat exploderat. När skolverket nu efter tre veckor lyckats räkna ansökningarna så summerade man 563 ansökningar - upp två hundra jämfört med förra året.
Länk till skolverket.
Och till TT-telegram i Svenska Dagbladet.
De flesta ansökningarna gäller fristående gymnasier.

Tidigare år har ungefär hälften så många friskolor till slut startat som det finns ansökningar. Och man kan möjligen vänta att rätt många kommuner kommer att spjärna emot. Å andra sidan finns det nu etablerade friskolekoncerner som rimligen lägger korrekta och väl underbyggda ansökningar.
Hur som helst är det spännande tider som säkert kan bidra till den svenska skolans utveckling!


Andra bloggar om: , , , , ,

Fler än i Svedala

Att Svedala kommun - som vi skrev om nedan - inte är enda kommun som planerar att skapa "kommunala friskolor" framgår av en granskning som gjorts av tv-programmet Agenda och presenterades i går. Läs tt-telegrammet i Svenska Dagbladet, eller i Dagens Nyheter.

I allmänhet är det förstås bra om kommunerna minskar detaljstyrningen av de kommunala skolorna. Men skolminister Jan Björklund sätter faktiskt fingret på en väsentlig punkt när han, efter att också ha uttryckt sig positivt tillägger:
Men med ökad makt kommer mer ansvar när det går dåligt, säger Björklund som poängterar vikten av ekonomisk uppbackning från kommunen.

Och det är väl en tydlig sak som talar för att det är riktiga friskolor som är bäst lämpade för att släppas lös. De begränsas ju i sitt risktagande av de ekonomiska ramarna. Kommunala garantier är sannerligen ingen garanti för att ekonomin sköts ansvarsfullt, snarare tvärtom

Andra bloggar om: , , , , , ,

lördag, april 21, 2007

Förskolor i Staffanstorp

Sydsvenskan berättar också (inte heller det på nätet) om Svedalas grannkommun Staffanstorp där en nybyggd förskola nu lämnats till enskild drift. Det är förstås ett förträffligt sätt av kommunen att agera, den slipper att i onödan ta på sig driftsansvar. Att man hade hela fem möjliga aktörer som visat intresse visar att det inte är någon brist på spekulanter.

Men denna förskola med 40 platser är bara en början. De närmaste tio åren kan Staffanstorp behöva 1000 (!) nya platser. Därför kommer kommunen att ta upp en diskussion med de som inte valdes ut denna gång. Det verkar också klokt. Man har svårt att tänka sig att kommen själv ska klara en så stor utbyggnad med god kvalitet.


Andra bloggar om: , , , ,

Kommunal "friskola" i Svedala

I Svedala vill man att en av kommunens skolor ska få en friare profil - som kommunal friskola, rapporterar Sydsvenskan (inte på nätet).
Det är säkert en bra idé att låta de kommunala skolorna agera mer självständigt, man kan undra varför det bara gäller en, men kanske ser man det från den politiska ledningen som ett riskabelt riskprojekt...

Ska man få fart så kanske man snarare skulle ge alla kommunala skolor ökad frihet, samt släppa in en riktig friskola att driva en av de existerande.


Andra bloggar om: , , , , , ,

onsdag, april 11, 2007

Nu pressas det också...

I Dagens Nyheter fortsätter man att skildra tendensen att nu existerande kommunala gymnasier blir friskolor istället. Och fortfarande kan man förvånas över den lätt bekymrade tonen. Läs artikel här. I dag handlar det om skolledningar som känner sig pressade att ta över. En rektor säger:
Jag blev faktiskt chockad. Plötsligt blev jag tillfrågad om jag ville ta över.

För en annan är det inte kommunen som "pressat" utan istället konkurrensen från friskolor:
Antalet friskolor har dubblerats och vi måste anpassa oss till den marknad som är.

I det senare fallet låter det som om det trots allt finns en tanke. I det förra så verkar det olämpligt att avknoppa gymnasiet till en ledning som inte gillar förslaget. Det kan väl aldrig komma något gott ut av det.
Frågan är om det i allmänhet är en så god idé att bara göra friskolor av existerande kommunala enheter utan att få en ny ledning och en ny organisation. Risken är att friskolans fördelar inte kommer till sin rätt, eller att omställningen blir onödigt smärtsam.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

tisdag, april 10, 2007

Forts. Stockholm

I en sidoartikel fortsätter den negativa vinkeln i Dagens Nyheter:
"Tre gymnasieskolor hotas".

Stockholms gymnasiechef Per Engback är pessimestisk, han tror sig behöva stänga tre stora gymnasier när antalet platser ska dras ner med 3000.
Riktigt dåligt tycker han att det är att de fristående gymnasierna nu snart kommer att ha fler elever än de kommunala:
Då tappar vi nog styrningen om gymnasieskolan. Vi kommer att få koncentrera oss på att göra det friskolorna inte gör. Kommunen är ju skyldig att se till att alla utbildningar finns. Friskolorna kan välja de mest intressanta, de minst dyra och mest enkla.
Vad är det för attityd? Borde han inte istället fundera över vad som är felet med de kommunala gymnasierna och hur dessa kunde bli konkurrenskraftiga igen.
Flera av innerstadsgymnasierna har ju funderat på avknoppning, det tyder på att det kanske är just "styrningen om gymnasieskolan" som upplevs som ett problem.

Andra bloggar om: , , , , ,


Även i Stockholm

Som vi förutsåg så kommer de nu inlämnade ansökningarna från förhoppningsfulla nya friskolor att bli nyheter lite varstans i landet. Det dröjde nästan en vecka innan Stockholmspressen reagerade jämfört med Göteborgs-Posten, men nu skriver Dagens Nyheter:
"Friskolor kan slå ut gymnasier."
Alltså en vinkling på det negativa i att valfriheten utvecklas samtidigt som antalet gymnasieelever förväntas sjunka om några år.

I en intervju med Olle Leksell, rektor på UVS-gymnasiet i Täby, kommer änå ett positivt perspektiv fram:
Fördelen med att jobba i en friskola jämfört med en kommunal är att det är korta beslutsvägar. Vi kan komma närmare eleverna och ha en flexiblare uppbyggnad. Jag tror att skolor med vettiga affärsidéer kommer att överleva konkurrensen. Den här branschen är inget för lycksökare, man blir inte rik i ett nafs direkt, säger han.



Andra bloggar om: , , , , , ,

torsdag, april 05, 2007

Rekordmånga nya friskolor!

Nytt rekord igen: Ansökningarna om nya friskolor (ansökningstiden gick ute siste mars) har i år passerat 400. Hittills har det uppmärksammats i Göteborgs-Posten. Läs här.
Tidningen listar alla i Göteborgstrakten.
Man kan uppmärksamma att inte en enda förefaller ha konfessionell profil, vilket kanske tyder på att andel sjunker från en redan låg nivå ju vanligare friskolorna blir. Bara en av grundskolorna har av namnen att döma invandrarinriktning, vilket måste ses som ovanligt. Göteborg har ju stora invandrargrupper.


Andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, april 03, 2007

Sabuni polisanmäld

Vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har gjort sig känd för många saker, men framför allt för att utskiljningslöst vara emot muslimska friskolor.

Innan hon blev minister skrev hon en bok: Flickorna vi sviker. I den berättar hon allehanda historier om omskärelser och annat hemskt. Nu har en forskare vid Malmö Högskola kommit fram till att Sabuni ägnar sig åt att sprida vandringssägner. I Sydsvenska Dagbladet skriver forskaren Sara Johnsdotter om att hon i sin forskning kommit fram till att en historia om att två flickor på en muslimsk friskola i Bromma skulle ha omskurits under sommarlovet helt enkelt inte stämmer. Rektorn skall ha vägrat anmäla detta (vilket är ett lagbrott) och det skall istället ha gjorts av en anställd på skolan. Sara Johnsdotter har undersökt detta och det finns ingen anmälan gjort någonstans om detta. Vilket visar att historien inte stämmer.

I sin bok pekar Sabuni ut skolan som "en muslimsk friskola i Bromma". Lite lagom anonymt om det inte hade varit för att det vara finns en muslimsk friskola i Bromma; Al-Azarskolan. Dess rektor Bashir Aman har nu valt att polisanmäla Sabuni för grovt förtal.

Sabunis försvar?
Jag visste inte att det bara fanns en muslimsk friskola i Bromma.

Det uttalandet ger ju en fingervisning om hur pass mycket faktagranskning som hon ägnat sig åt...
Andra bloggar om: , , , , ,

måndag, april 02, 2007

"Allokeringsproblemet"

På Brännpunkt i Svenska Dagbladet skriver Kunskapsskolans vd Anders Hultin om ersättningssystemet till gymnasier. Han argumenterar om fristående gymnasier, men resonemanget förefaller att gälla alla gymnasier. Länk till artikeln: "Skydda inte dåliga friskolor".
Han menar att det finns kvalitetsproblem med en del skolor, som konkurrerar snarare med körkortsutbildningar och mycket egenorganiserad tid än med resultat.
Lösningen menar han är att göra upp med "bidragskulturen" inom skolan där man tenderar att belöna misslyckande genom att "allokera" mer resurser till enheter med dåliga resultat.
Istället vill han skapa ersättningssystem som gynnar goda resultat, till exempel resultat i förhållande till intagningspoäng.

Debatten är väl värd att ta. Frågan är emellertid om inte Hultin hoppar över ett par led och tar vissa slutsatser för givna. Till exempel gymnasier med mer självstudier. Som han skriver:
"Ingen vet hur halvtidsstudier påverkar studieresultaten och hur dessa elever klarar sig i den högre utbildningen."

Då vet man uppenbarligen inte heller om "halvtidsgymnasier" är dåliga. Traditionellt sett fanns det gott om korrespondensutbildningar i Sverige med hyfsade resultat: Mest känt kanske Hermods, men även till exempel "Torsås korrespondensgymnasium". Framgången borde förstås mätas och utvärderas, vilket väl egentligen är Hultins budskap.
Samtidigt är det ju klart att skolan i dag får ersättning som bygger på att man har lokaler, undervisning med mera ungefär som i "normalgymnasiet". Detta kan då ge vinster om man antingen ger en sämre utbildning eller en effektivare. Det gäller att hitta metoder att skilja på dessa två saker.

Mig tycks som om Hultin har mer rätt i delen där han argumenterar för en bättre utvärdering och jämförbar statistik inom skolsystemet. Allt för att göra valen mer informerade, och därmed bättre.

(Sedan kan olika organisation passa olika bra bra för skilda individer. Vi vet nu mer om att skolans traditionella starttid kanske är för tidigt för många elever, vilket till exempel i Frankrike lett till justeringar. Kanske finns det en ganska stor grupp gymnasieelever som det går bättre för om undervisningen koncentreras till eftermiddagarna. Jag misstänker att det skulle ha varit så för mig... Och då är det förstås en väg till högre kvalitet och bättre studieresultat om den möjligheten finn.)

Mer skakig är Hultins resonemang om att man på politisk väg ska skapa ett ekonomiskt styrsystem som klarar att finjustera gymnasieutbildningarna. I praktiken brukar sådant inte fungera så bra, enklare system är oftast att föredra. Om utvärderingen blir bättre så fungerar det fria valet också bättre som automatisk regulator.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,