Spyken som exempel

Gymnasieskolan Spyken i Lund hette en gång i tiden Lunds privata elementarskola. Närmare bestämt under hundra av de 120 år som den var privatskola innan den kommunaliserades det i svensk politik så mytomspunna året 1968.
Namnet Spyken kommer traditionellt av att Johannes Strömberg - skolans legendariske rektor under tiden 1898 till 1916 - ofta uttalade psykologi som spykologi.
Han är dock känd även för andra saker. Så sent som 1966 - femtio år efter Strömbergs död! - kunde Nordisk familjebok förklara att det var särskilt tack vare hans kraftfulla ledning som skolan utvecklats "till en av våra största enskilda läroanstalter, varifrån initiativet till åtskilliga pedagogiska reformer utgått".
Det är en beskrivning som kanske förklarar att decennierna efter 1968, med få privata gymnasier och därmed få skolentreprenörer som Strömberg, inte varit de mest pedagogiskt lyckade.
Åtskilliga ”pedagogiska reformer" har visserligen sett dagens ljus. Men reformivern kanske trots allt fungerar bäst i en miljö där man genast kan drabbas av elevernas missnöje och uteblivna terminsavgifter. Om det går illa.
Och förklarar varför friskolor har ett värde bortom de självklara fördelarna för elever, föräldrar och personal att ha flera valmöjligheter.
Dessutom kanske en påminnelse om att man bör ha en hög grad av frihet att slippa detaljstyrning via läroplan, skollag, förordningar och styrande instruktioner. Vem vet om det som i dag ses som ett regelbrott i morgondagens uppslagsverk betecknas som en pedagogisk reform?
Strömbergs exempel visar att även skolledarskap är ett fält där entreprenörskap är viktigt. Och att en framgångsrik skola är ungefär som ett framgångsrikt företag – framgången är svår att planera fram, man kan inte utbildas till entreprenör eller få yrkeslegitimation i ledarskap. Utbildning för skolledare är inte fel, men räcker inte.
Skolor kräver precis som företag en affärsidé, en pedagogisk tanke, en målgrupp och en relation mellan vad man vill göra och vilka intäkter man har möjlighet att få. Företagets affärsidé kan vara mer eller mindre nyskapande, mer eller mindre unik, men måste finnas där om skolan ska attrahera elever och föräldrar.

Andra bloggar om: , skola, friskola, Spyken, Lund, Lunds privata elementarskola, Johannes Strömberg, skolledarutbildning, läroplan, skollag, yrkeslegitimation, pedagogiska reformer, skolpolitik, entreprenörskap.

NorrköpingsTidningar

En ledare i Norrköpings Tidningar - för övrigt Sveriges äldsta nu utkommande dagtidning (sedan 1758) - kommenterar den skolverksrapport vi också nämnt. Tidningens slutsats är:

Debatten kring de konfessionella friskolorna är kanske det tydligaste exemplet. Här har ett fåtal skolor bidragit till en misstro mot såväl religiösa friskolorna som mot friskolor i stort.
Även om det i praktiken vore extremt svårt att vrida tillbaka friskolereformen finns det en del som önskar att så sker.
Alla seriösa aktörer måste givetvis ta sitt ansvar för att dessa krafter inte får mer ammunition till sina argument för att åter likrikta den svenska skolan.

Som ni noterat undrar jag om det största problemet verkligen är attityderna inom skolverket. De är ändå oftast sakliga. Snarare gäller det att visa på de faktiska fördelar som finns.

Andra bloggar om: , skolverket, friskolor, skola,

Tänk om systemet fungerar?

En hätsk debatt har uppstått kring samfundet Plymothbröderna, som är en tämligen extremt renlevande kyrka. De har inte bara svårt med kollektivavtal, avtal överhuvudtaget är problem. Plymothbröderna har velat starta två friskolor, men tidigare fått avslag från skolverket. Men dessutom har detta väckt hätska angrepp. Folkpartiledaren Lars Leijonborg var i valrörelsen bekymrad över samfundets skolplaner, och TV4:s samhällsprogram Drevet har fällts av granskningsnämnden för att reportern tog ställning mot tillstånd.
Nu har processen gått visare, och inför länsrättens behandling har Plymothbröderna anpasats sig till skolverkets krav och även fört en dialog. Således verkar det möjligt att tillstånd kommer att beviljas, även om skolverket förebådar att täta kontroller kommer att ske.
Läs TT-telegrammet till exempel i Svenska Dagbladet.
Och uppfyller Plymothbröderna de krav som finns, bedriver man undervisning efter läroplanen, och klarar man inspektionerna: Ja, då ska man så klart få driva sina skolor.
Så fungerar rättsstaten. Politiker stiftar lag och myndigheterna upprätthåller lagen.
Som det ser ut så fungerar regelverket och den byråkratiska kvarnen väl i detta fall. Skolverket har den senaste tiden inte gjort sig kända för att lättvindigt godkänna vad som helst, utan snarare för att vara ganska petiga - som när en judisk friskola i Malmö härförleden fick nej. Om skolverket finner att Plymothbröderna klarar kraven så är det efter en noggrann prövning.
Politiker ska inte gå in och fatta godtyckliga beslut grundade i allmänt tyckande. Samma regler ska gälla för alla sökande.
Att jag kan tycka att Plymothbröderna är väl sekteristiska, och att jag å andra sidan tycker att skollagen har väl stränga krav på att skolor ska vara öppna för alla, det är en annan sak.

Andra bloggar om: , skolverket, friskola, skolor, skolpolitik, Lars Leijonborg, Leijonborg, Plymothbröderna, lagstyre,

Ännu mer vinkelbingo

Hur bra ska friskolorna behöva bli för att få lite kredit i media?
Vi som dagligen arbetar i den stundom bistra friskoleverkligheten är inte alls förvånade över att Skolverket ser att vi överlag gör ett bra jobb.
Vi är heller inte särskilt förvånade att den punkt där de kommunala skolorna är bättre än friskolorna är just arbetet med betygsättning.
Det finns en naturlig förklaring till det. De flesta friskolor är unga och har vuxit med en årskurs i taget. Först på senare år har många av dem fått sin första åttondeklass och därmed börjat sätta betyg. Så betygsättning och all administration, organisation och rutiner som följer känns fortfarande ganska nytt på många friskolor - medan det är väl inövat på de kommunala skolorna.
På min egen friskola t ex, hade vi den första åttondeklassen i friskolans historia förra julen. Det var en hel del gamla kunskaper som skulle dammas av bland lärarna och det kändes lite ringrostigt på sina håll, det ska ärligt sägas.
Bara att föra en betygskatalog är ett litet snärj för den som inte har gjort det på ett tag...
Till den här julen var det tredje gången vi satte betyg i skolan och nu har vi fått upp både ångan och rutinen. Men det tog som sagt ett tag. Så det är väl inte så konstigt att arbetet med betygsättning blev friskolornas sämsta gren.
OBS - det är bara en förklaring och inget försvar.
Och vi i friskoleverkligheten lägger oss nu i hårdträning för att bli bättre på arbetet med bedömning och betygsättning. Målet är att bli bäst även på den punkten - eller snarare på alla punkter.
Undrar just vilken intressant vinkel media tänker hitta på då?

Alternativ vinkel

Apropå förra blogginlägget, så kan tipsas om en annan tänkbar vinkel. I skolverkets rapport finns nämligen även följande:

• Skolor med konfessionell inriktning har genomsnittligt färre antal brister än fristående skolor generellt...

Fast den vilkeln kommer man väl inte att få se.

Andra bloggar om: , skolor, konfessionella skolor, skolor, friskolor, skolverket, skolinspektion, skolpolitik, mediavinklingar,

Den negativa vinkeln

I dag skickade Tidningarnas telegrambyrå TT ut ett telegram som lydde som följer:

Betygssättning i friskolor granskas
Stockholm (TT)
Skolverket kommer att specialgranska betygssättningen i fristående skolor. Inspektionerna i landets skolor har visat att de fristående skolorna är sämre på betygsättning än de kommunala skolorna.
Samtidigt visar en sammanställning av inspektörernas omdömen att de fristående grundskolorna klarar sig bättre än de kommunala på de flesta andra områden, till exempel undervisning och elevernas arbetsmiljö.
En förklaring till att de fristående skolorna får bättre omdömen kan vara att både personal och elever medvetet sökt sig till friskolan, de har större engagemang och ser större möjlighet att påverka. En annan förklaring kan vara att friskolor ofta är relativt små, vilket kan gynna arbetsklimatet.

Telegrammet åtges av en rad nättidningar, till exempel Sydsvenskan här.

Grunden till TT:s telegram är en kort sammanfattande rapport om inspektionen av friskolor 2003-6. Det finns nog skäl att i sin helhet citera slutsatserna i rapporten:

•Inom sex av de åtta områdena är värdena väsentligt bättre för de fristående

skolorna än för de kommunala skolorna. Det gäller t.ex. bedömningen av elevernas kunskaper i år 5, elevernas upplevda trygghet, att undervisningens innehåll och utformning främjar en utveckling mot målen i läroplan och kursplaner samt arbetet med elever i behov av stöd.
• Inom ett av de åtta områdena är värdena bättre för de kommunala skolorna än för de fristående. Det gäller arbetet med bedömning och betygssättning.
• De förklaringar som Skolverket kunnat se till dessa skillnader handlar främst om att de fristående skolorna har elever och vårdnadshavare som i större utsträckning valt den aktuella skolan och vårdnadshavare som är mer aktiva i förhållande till sina barns skolgång. En annan förklaring är att även lärare och skolledare i större utsträckning har valt till den aktuella skolan.

Det kan naturligtvis även finnas andra förklaringar till dessa skillnader, t.ex. när det gäller den socioekonomiska strukturen och skolstorlek. Vid kommande analyser av inspektionen kommer jämförelser mellan kommunala och fristående skolor att vara ett analysområde.

Vad som gäller är alltså :

* Fristående skolor är på alla utom ett av de granskade åtta områdena bättre än (eller i ett fall lika bra som) de kommunala, detta enda område väljer TT att lyfta fram och de goda resultaten nämns i förbigående.
* Inspektionerna anmärker inte på den faktiska betygssättningen, utan på arbetet med betygssättning och kvalitetssättning av dessa. Det betyder inte automatiskt att betygen är fel satta, även om risken kanske är större. För övrigt är enligt skolverkets årsrapporter hela skolan dålig på just detta.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, skolverket, TT, fristående skolor, betyg, betygssättning,

Förd bakom ljuset av facket?

I dagens Svenska Dagbladet kan man läsa om att den blockad som Kommunal tidigare hotat med mot Förskolan Strålarna nu har trätt i kraft. Det är som vi skrivit tidigare, rätt trist att det faktiskt inte föreligger någon egentlig avtalsfrihet vad gäller frågan om kollektivavtal. Något rätt märkligt kan man också läsa i artikeln, där en av de anställda säger sig egentligen vara rätt så nöjd med anställningsförhållandena, men att det finns en sak som skulle bli bättre med kollektivavtal:

– Det är inte för pengarna vi gör det, hon följer lönetrappan något så när, säger Jimmy Karlsson.
Däremot nämner han att förskolan inte använder sjukvikarier som ett exempel på något som ett kollektivavtal skulle förbättra.

Var i kollektivavtalet står det att man skall använda sjukvikarier? Jag har nu letat frenetiskt i mitt eget exemplar och kan inte hitta något som ens kan tydas som detta. Har facket, som Strålarnas ägare Carina Sengkey hävdar, duperat de anställda med falska löften? Det verkar inte bättre.

Andra bloggar om: Blockad, Lidingö, Strålarna, Kommunal, Dagis, Kollektivavtal

Mer om judiska friskolan

Skolverkets avslag på ansökan att starta en friskola med judisk kulturprofil i Malmö (se tidigare postningar) väcker förvåning och protester. Det är inte bara ytterligare ett exmpel på att skolverket självsvåldigt tycks skärpa kraven, utan också på att man utan politiska beslut försöker skapa en praxis mot kofessionella friskolor.
Dessa policyskärpningar är märklig med tanke på att det numera är en borgerlig alliansregering, och att det redan förra våren bildades en mer friskolevänlig majoritet i riksdagen genom samarbete mellan allianspartierna och miljöpartiet.
En av dem reagerar är Mats Gerdau, moderat ledamot i riksdagen utbildningsutskott.
I ett pressmeddelande som ännu inte finns på nätet skriver han:

- Det måste gå att starta friskolor med religiös inriktning. Om Skolverkets beslut att stoppa en ny judisk friskola i Malmö står sig efter prövning i domstol, måste vi ändra lagstiftningen i riksdagen. Sverige ska vara ett tolerant samhälle där det finns utrymme för skolor med olika inriktningar.
- Skolverket påstår att den judiska friskolan inte är öppen för alla och vägrar därför ge tillstånd till skolan att starta. Friskolan själv hävdar dock att alla barn, oavsett religion, är välkomna.
- Skolverkets beslut andas ett allmänt motstånd mot friskolor, kanske en effekt av den förra regeringens allt hårdare agitation mot allt vad friskolor heter. Det finns redan 67 godkända konfessionella skolor i landet, därför är det konstigt att de som vill starta nu ska stöta på patrull. Det här exemplet signalerar att det är brådskar för regeringen att komma med förslag som underlättar för friskolorna och ökar valfriheten för eleverna.
- Jag tycker att man ska vara generös i tillståndsgivningen men också följa upp kvaliteten bättre. De som inte sköter sig, oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor, ska lättare kunna bli av med tillståndet.

En avvikande röst i debatten är Mats Skogkär på Sydsvenskans ledarsida. I en ledarkommentar skiver han att avslaget "av allt att döma är ett klokt beslut". Det är nämligen, enligt honom rätt med höga krav.
Bortsett från det ganska viktiga formkravet att hårdare krav bör fastställas i lagstiftning och inte hittas på av ivriga tjänstemän, så borde det just i detta fall finnas extra anledning att behandla frågan.
Skogkär hänger upp sig på att det till att börja med kommer att vara ganska få elever i skolan, men tanken är att skolan ska rekryteras från den förskola med samma inriktning som sedan tidigare drivs av samma huvudman - utan anmärkning. Allt talar för att skolan, om det är haken, inom några år skulle ha en stabil elevbas.
Vidare är det uppenbart att Skogkär ogillar frisklor på en kofessionell eller etnisk grund. Han hävdar att det är utestängande:

Det svårt att se att särskilt många icke-judiska föräldrar skulle vara intresserade av att skriva in sina barn på en skola med så uttalat judisk prägel.

I sanning en märklig syn på utestängning. Även om det i praktiken faktiskt går barn med icke-judiska föräldrar på den förskola som är främsta rekryteringsgrund och som mycket möjligt skulle vara intresserade av att fortsätta. Om några får möjlighet att söka efter sitt intresse så skulle de som inte har det intresset "stängas ute". Så om man startar ett fotbollsgymnasium så stänger man ute dem som inte idrottar eller spelar innebandy?
Även om det sker extraundervisning i judisk kultur, och skollunchen blir koscher och det finns möjlighet att välja till undervisning i hebreiska, så är ändå skolan helt enligt läroplan och ger samma grundläggande undervisning som vilken annan skola som helst.

Nu är det möjligen så att behovet uppstått i första hand genom att barn till judiska föräldrar i praktiken är utestängda från många av de kommunala skolorna i Malmö. Och att de där riskerar mobbning, diskriminering och kanske till och med att utsättas för våld åtminstone om de visar det minsta judisk identitet. Därför kan man tänka sig att det finns tydliga och särskilda skäl att de får en möjlighet att bejaka sin identitet finns i Malmö.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, judisk skola, antisemitism, skolverket, konfessionella skolor, Mats Gerdau, Mats Skogkär, Sydsvenskan, Malmö, skolpolitik,

Smygstopp för konfessionella skolor?

Skolverket har däremot sagt nej till en judisk friskola i Malmö. Sydsvenska Dagbladet skriver i dag om avslaget.
Att döma av uppgifterna i tidningsartikeln är beslutet märkligt och med säkerhet felaktigt. Skolverket menar att skolan är för knuten till ett samfund och att den inte skulle vara öppen för andra elever. Det är tydligt att proilerad undervisning i judisk tradition och koschermat i skolbespisningen blev för mycket.
Möjligen handlar det om att kunskapen om judendomen skulle integreras i flera ämnen, till skillnad från till exempel Ögårdsskolan vid moskén i Malmö där de 1-2 lektionstimmarna islamologi tydligen ges som separata lektioner. Annars är det tveksamt om det finns någon skillnad.
Att en judisk skola skulle vara särskilt segregerad från övriga samhället förefaller mindre troligt. Enligt uttalanden i Sydsvenskan går det även icke-judiska barn i den förskola som sedan tidigare drivs.
Till skillnad från en del muslimer som är ganska nyligen inflyttade i landet är ju den judiska gruppen i Malmö helt integrerad i det svenska samhället. Den judiska församlingen finns i Malmö sedan 1871. Av 1200 medlemmar är ett 100-tal flyktingar från de senaste decennierna (främst från det tidigare Sovjet), tidigare flyktingvågor kom kring 1970 efter utbrott av judeförföljelse i Polen, och förstås undan nazismen på 30- och 40-talen.
Bakom beslutet på slkolverket står samma Birgitta Frenander som i förra blogginlägget, tillsammans med Inger Lindfors skriver hon (citerat från Sydsvenskan):

Utifrån det underlag som ligger till grund för beslutet gör Skolverket bedömningen att Judiska skolan har en konfessionell inriktning.

Förlåt? Det är faktiskt, även om så vore, ingen grund till att anslå ansökan. Det kan väl inte vara så att skolverket försöker smyga igenom ett förslag om förbud mot så kallat konfessionella skolor genom tjänstemannabeslut. Nu när det inte gått att få politiskt stöd för saken. I så fall ska det knappast klara en domstolsprövning heller.
Att skolan inte skulle uppfylla den så kallade värdegrunden är knappast troligt, efter som denna är väl förankrad i den judisk-kristna idétraditionen.


Andra bloggar om: , skola, friskolor, friskola, judisk friskola, judiska församlingen, konfessionella skolor, skolverket, Malmö,

Skolverkets byråkrati

I Dagens Nyheter skrivs nu om hur skolverket genom att segdra på ansökningar riskerar höstens skolstart för skolor som sökt tillstånd bort ett och ett halvt år i förväg. Kompletteringar begärs efter nio månader och underlag som tidigare år var tillfyllest duger inte längre.
En mening i DN-artikeln är talande:

Birgitta Fredander, enhetschef för tillståndsprövning på Skolverket, säger att verkets granskning av tillstånd har blivit kraftfullare.

Vad som skett är alltså att prövningen blivit "kraftfullare", det kan snarare översättas med att den blivit krångligare, osäkrare och mer maktfullkomlig. För ingen kan ju tro att lagkraven till slut är "kraftfullare" i år, däremot kan den sortens mobbning av tillståndssökande få till följd att de inte hinner starta den termin de tänkt. I så fall ägnar sig skolverket åt vad som kan kallas byråkratisk obstruktion.
Men det ska väl inte numera ha politiskt stöd från regeringen?

Andra bloggar om: , skola, friskolor, friskola, skolverket, regeringen, byråkrati,

Klokt om avslutning i kyrkan

För en gångs skull kommer det kloka ord från en biskop. Ragnar Persenius i Uppsala skriver om den senaste debatten om huruvida man skall ha skolavslutning i kyrkan eller inte. Hans slutsatser är de enda riktiga. Antingen erbjuder kyrkan att skolan kommer till kyrkan, men då är det på kyrkans villkor och då riskerar man att stänga ute elever som inte känner sig hemma i kyrkan. Eller så anordnar skolan sin avslutning på annat håll, och kommer till kyrkan för studiebesök i adventstid. Vilket utan problem ryms i läroplanen.

Andra bloggar om: skolan, skolavslutning
Andra bloggar om: Ragnar Persenius

Från Göteborg till Lidingö?

Historien om Salladsbarnen i Göteborg blir mer och mer märklig för varje dag som går. De svenska fackförbunden har tydligen stöd hos den borgerliga regeringen för sitt agerande i fall som dessa. Nu är turen kommen till friskolorna. I våras var det Kunskapsskolan som blev pressade av Kommunalarbetarförbundet att teckna kollektivavtal. Nu handlar det om en liten privat förskola på Lidingö där ägaren faktiskt vill kunna avgöra detta själv. Här är tydligen flera av de anställda medlemmar i Kommunal, men principfrågan är fortfarande viktig. Är kollektivavtal frivilliga eller inte? Ett avtal kan ju per definition bara tecknas frivilligt mellan 2 parter, och när man pressar fram kollektivavtal på det här sättet känns frivilligheten i sammanhanget bara som ett spel för gallerierna.

Andra bloggar om: kollektivavtal, blockad, kommunalarbetarförbundet, kommunal