fredag, augusti 08, 2008

Bra från moderaterna

Moderaterna har vaknat till i skoldenbatten. Fram till nu har ju folkpartiet i kraft av att de står för utbildningsdepartementet fått agera ostört, vilket kanske inte i vartenda avseende varit bra.

De moderata skolpolitikerna Margareta Pålsson och Mats Gerdau presenterar nu en rapport där man visar att kvalitet kan vara frihet minst lika mycket som kontroll och centralstyrning. Rapporten kan laddas ner från moderaterna. Läs i SvD också.

De föreslår friare ramar för kommunal skolor och en rad förbättringar för friskolorna. Allt kombinerat med ökad kvalitetskontroll.

Det är bra om Pålsson och Gerdau i debatten kan påpeka att kvalitet är att uppnå mål och ha rutiner för kvalitetssäkring, inte att man bedriver utbildningen på ett särskilt sätt. De glöms rätt fort bort när regeringens skolpolitik präglas av att allt blir bra om mobiltelefonerna stängs av, mössorna hängs i korridoren och lärarna måste ha en stämplad licens.

Debatten i bloggosfären har redan börjat, vi upptäcker att moderaternas skolungdomar har en blogg med det tjusiga namnet: "Fria skolor ger fria elever". Läs den här!

Mest ursinne väcker tydligen förslaget att kommunerna inte ska kunna förhala friskolors tillstånd full så länge. Men det borde var och en inse att det är orimligt att, som i dag, behöva ansöka om tillstånd 16-20 månader före skolstarten. Den tiden borde minst halveras!

Andra bloggar om: , , , , , , ,

fredag, juli 25, 2008

"Fri folkhögskola bra -fri skola dåligt"

Rötmånadshistorien om SSU och friskolorna rullar på. Sedan förra inlägget har SSU-are i Stockholm hunnit följa västgötarna i fotspåren och lagt in en ny skämtansökan om att starta friskola.

Men dessutom har förra SSU-ordföranden Anna Sjödin hunnit bli vikarierande rektor för Vindelns folkhögskola. Läs i Västerbottens folkblad och SvD. Pikant nog är Vindelns folkhögskola drogfri...

Huvudman för just denna folkhögskola är Västerbottens landsting, men de flesta folkhögskolor är enskilda och ett antal har faktiskt SSU som delägare. Ändå bedriver de allmänna kurser som uppbär skolpeng från staten, är högskolemeriterande och berättigar till statliga studiemedlel.

Till Svenska Dagbladet säger Anna Sjödin:

Jag har alltid tyckt att folkhögskolor är någonting att värna om och till den här söker verkligen folk från alla åldrar och miljöer. Det ska bli fantastiskt roligt
Man kan inte annat än undra över varför SSU tycker att just folkhögskolor är bra medan friskolor är dåligt.



Andra bloggar om: , , , , , ,

torsdag, juli 17, 2008

Reaktion mot likriktning

politikerbloggen gör moderaternas skolpolitiska talesman Margareta Pålsson ett välbehövligt tillrättaläggande. Debatt här. Tydligen ställer sig moderaterna sig inte utan vidare bland dem som ser förstatligande och likriktning av skolan som en lösning på dagens problem.
Det är lätt att förstå varför, staten är helt enkelt inte särskilt bra på att driva verksamhet - eller på att vara en bra arbetsgivare.

Snarare är det mer lokal frihet som behövs - om än med tydliga mål för undervisningens kvalitet.


Andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, juli 15, 2008

Rötmånad i förtid

Det är mer än en vecka tills rötmånaden traditionellt börjar, men en rötmånadshistoria har redan dykt upp:
SSU kampanjar igen genom att skicka in en ansökan om att starta en "socialistisk" friskola, byggd på det socialdemokratiska partiprogrammet.
Bakom ansökan står denna gång SSU Södra Älvsborg.
Läs i DN, Borås Tidning, GP.

Skälet är att driva med friskolor, och i synnerhet så kallade konfessionella friskolor. Men skjuter förstås bredvid målet.

Om SSU lyckas uppfylla de formella krav som finns, och om några familjer är beredda att låta SSU stå för barnens skolgång, då ska man givetvis få starta och driva skolan.

Det är ju faktiskt så att det inte skulle vara första gången som SSU är med och driver delar av det allmänna undervisningssystemet. Visserligen har SSU:s egna kursgård Bommersvik nu mest casinokvällar och teambuilding när de inte utbildar de unga SSU:arna, men åtskilliga av de svenska folkhögskolorna har startats inom arbetarrörelsen och då ofta med SSU som aktiv deltagare. En del drivs fortfarande så.

I trakten av Borås finns till exempel Viskadalens folkhögskola. Som synes på hemsidan bedriver flera utbildningslinjer som leder till universitetsbehörighet och berättigar till studiemedel, men är också en naturlig plats för de unga SSU:arna. Här kan man till exempel läsa hur gärna Solveig Kjörnsberg rycker ut och talar för SSU på Viskadalen. Solveig är faktiskt den som i SSU-ansökan ska bli rektor för den röda friskolan. Lycka till, säger vi.

Viskadalens folkhögskola drivs sedan 80 år av Föreningen Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola, som också driver ett antal andra av arbetarrörelsens folkhögskolor - flera i Göteborg faktiskt. Bland medlemsorganisationerna i denna förening , och alltså delägare i bland annat Viskadalens folkhögskola hittar man - tadam! - Södra Älvsborgs SSU-distrikt!

Så nog får SSU-distriktet redan del av skolanslagen, förutom de skattepengar som fördelas som stöd till politiska ungdomsorganisationer.

Varför tycker man egentligen att det skulle vara en stor nyhet att de ansöker om att också driva friskola? (Även om man kan betvivla att de får så många elever...)

Andra bloggar om: , , , , , , ,

lördag, juni 14, 2008

Kommunala friskolor igen

Kommunala friskolor har blivit heta igen efter en dom i regeringsrätten.

Till exempel sände Dagens eko ett långt inslag i dag.

Och självfallet är det intressant med decentralisering av ansvar för måluppfyllelsen även inom den offentliga skolan. Nog kan det behövas lite nytänkande från golvet även i den.

Men skillnaden mot en vanlig friskola är att de som driver en kommunal friskola inte riskerar något, kommunen går inte i konkurs om föräldrarna ogillar skolan. Därför är kommunala friskolor inget alternativ till friskolor, vilket en en del tycks tro. Men självfallet inget fel heller.


Andra bloggar om: , , , , ,

måndag, maj 26, 2008

Varför skulle staten klara detta?

En del ser lösningen på skolan problem i ett "förstatligande", det vill säga att ansvaret för skolan åter skulle ligga på staten. Bland tillskyndarna är Saco-lärarna i Lärarnas riksförbund, som hade kongress i helgen.
Också utbildningsminister Jan Björklund är som vanligt intresserad av att att öka rikspolitikernas detaljstyrning av skolan.

Detta trots att mycket lite talar för att det leder till en förbättring, och en hel del fakta tyder på att staten inte riktigt klarar av det där att hantera verklig verksamhet. Man behöver bara se på försvaret.

Nu får LR svar på tal: I GP går moderaten Mats Gerdau tillsammans med TCO.lärarna och Svenskt näringsliv emot idén. Och i Kvällsposten gör Margareta Pålsson, en annan av moderaterna ledande skolpolitiker, tummen ner.

Det gör de rätt i.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

torsdag, maj 22, 2008

Rätt håll

Det blev milt sagt starka reaktioner! På 80-talet var det nytt och konstigt, men idag är det normalt. Det är lite häftigt, en del trodde att vi var en dagslända, men nu har vi hållit på i 20 år. Folk har vant sig vid vår förskola.


Birgitta Björkman i Västerviks Tidningen vid 20-årsjubileet för Josuaförsamlingens kristna förskola i Gamleby. Ja, "folk" har nog vant sig, men har alla politiker det?




Andra bloggar om: , ,

onsdag, maj 07, 2008

Ämneskunskaper då?

Det har varit debatt om lärutbildningarna i Malmö, och rapporterar Sydsvenskan att radikala förslag framfördes. Maria Sundkvists, dekan och chef för lärarutbildningen vid Malmö, förklarade att det inte spelar någon roll vilka grundkunskaper en lärarstudent har:
Slopa intagningskraven, låt alla börja på lärarutbildningen och jag lovar att vi ska göra bra lärare av samtliga.
Allt en lite konstig uppfattning. Det är förvisso sant att lärares engagemang betyder enormt mycket, men för att lära ut något måste man rimligen själv kunna det man lär ut. Att någon utan ämneskunskaper skulle kunna bli en bra lärare i ämnet förefaller kräva något mer bevisning. Men det säger en hel del om lärarutbildningarna.



Andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, maj 06, 2008

Lika villkor tydligen inte riktigt lika

Skolverket är i ett nyhetsbrev bekymrat över att det tydligen blir konkurrens på olika villkor när friskolor får startas på lika villkor som kommunala. Nyhetsbrevet hittas här.
Skolverket sprider där uppfattningen om att de kommunala skolorna har extra kostnader för att de är tvugna att ta hand om "alla elever". En omständighet som ju en statlig utredning för inte så många veckor sedan fann vara felaktig. Borde inte skolverkets uttalanden vila på saklig grund?

De stora problemen för de kommunala skolorna framgår dessutom av nyhetsbrevet. Birgitta Fredander, chef för tillståndsgivningen förklarar:

I de kommunala skolorna finns en större tröghet än i de fristående skolorna. De kan få dras med stora kostnader för personal och lokaler under lång tid.

Jajamensann, så är det allt. Men varför det skulle vara osjyst, att friskolor hanterar elevbortfall som företag brukar hantera kundbortfall medan de kommunala skolorna inte är vana vid det, framgår inte.

Den kommunala skolbyråkratin får väl lära sig av friskolorna!


Andra bloggar om: , , , ,

Den svenska sjukan

I Malmö diskuteras just ju att stadens "starke man" Ilmar Reepalu (s) återigen uttalat sig för att eleverna ska betygsätta sina lärare - vilket sedan kunde användas i lönesättningen. Läs här.
Lärarfacken och den moderata oppositionen rasar, ståndpunkterna går i sär bland de elever, lärare och rektorer som Sydsvenskan talat med.

I en artikel i Sydsvenskan som inte finns med på internet framgår att minst en friskola tillämpar utvärdering av eleverna. Vi känner till fler.

Och är inte det hela tanken med friskolor: Man kan utveckla metoder och företagsledning, och olika sätt för kvalitetsmätning, men varenda skola behöver inte göra likadant - det som kan kallas den svenska sjukan.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

onsdag, april 23, 2008

SOM man frågar

Dagens Eko lyfter en nyhet ur vårens SOM-undersökningar om att friskolan skulle tappa anhängare. Läs här.
Därmed har man fått veckans negativa nyhet om friskolor, vilket får sägas hålla kvoten uppe - och samtidigt är en förklaring till dessa siffror.
Enligt SOM-institutets siffror var det 22 procent fler som var negativa till att "satsa på friskolor" än som var positiv, värst var det i vänsterpartiet där de negativa ledde med 46 procent. Nästan 20 procent tycker också att friskolor är ett bra område att "spara pengar på".

Mest visar detta ett problem i "marknadsföringen", framför allt till dem som inte kommer i kontakt med friskolor. Myten att en friskola "kostar" och utarmar den kommunala skolan sprids av många, och är förstås helt falsk: En elev kostar beroende på var han går, om en försvinner med sin skolpeng så har man fortfarande lika mycket pengar per elev.

Påståendet att fler är negativa motsägs dock av den ständigt växande marknaden för friskolorna. En större andel går för varje år i friskola, vilket också har gett den positiva effekten att kommunala skolor rykt upp sig. Och det är hur folk verkligen väljer som säger

Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly är emot friskolor i princip, Ohlys dotter väljer ett fristående gymnasium för att det passar henne bäst. Vi tror inte att Lars har skällt ut henne för det. Men det borde kanske ge honom en tankeställare.


Andra bloggar om: , , , ,

fredag, april 11, 2008

Friskola i PISA-undersökningens topp!

Björklund förfäras då och då över att Sverige tappar mark i Pisa-undersökningarna.

PISA står för Programme for International Student Assesement och är ett OECD-projekt. Det genomförs vart tredje år och har deltagare från 57 olika länder i alla världsdelar. PISA undersöker hur det deltagande ländernas skolor har förberett sina femtonåringar för att möta framtiden. Man testar elevernas förmågor inom fyra områden; matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Det visar sig dock att en svensk friskola ligger i topp. Montessoriskolan Floda Stäteri har fantastiska resultat. Deras 28 niondeklassare ligger helt enkelt i toppklass!
Den största framgången visade sig kanske i naturvetenskap, ett ämne där
trenden har varit att den svenska skolan gått tillbaka i jämförelse med andra
länder. Resultatet för skolan i Floda räckte till en tredjeplats
internationellt, när man jämför det med alla deltagarländers
genomsnittsresultat.

Det intressanta med denna skola är dels att det är en Montessoriskola, vilket ju bland annat innebär att de jobbar helt annorlunda än den katederpedagogik som Björklund ivrar för. Men ännu mer intressant är att man inte har betyg. Inte ens för niorna. Man jobbar uteslutande med omdömen.

Kanske dags för Björklund att göra ett studiebesök?
Andra bloggar om: , , , , ,

torsdag, april 10, 2008

Välkommen till verkligheten...

I Lund har nu direkt skolpeng införts på alla skolstadier utom gymnasiet. Nu är det äntligen dags även för denna reform. Det kommer att innebära att det faktiskt blir lika villkor mellan de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna. Man får betalt för de elever man har, varken mer eller mindre.

Detta har då orsakat visst rabalder bland de kommunala skolorna. Lärarfacken protesterar bland annat och hävdar att det kommer att leda till besparingar.
Kennet Flenmark pekar på att skolans kostnader är fasta oavsett om antalet
elever i en klass växlar under läsåret. Elevpengen skulle därför skapa en stor
ekonomisk osäkerhet. Anledningen till att gymnasieskolornas ekonomi skulle
försämras med en elevpeng är att antalet elever brukar minska under året.

Fasta kostnader? Hur tror han att vi gör i friskolorna? Jag föreslår att Kennet går på lite studiebesök på kommunens fristående gymnasieskolor så får han se hur det funkar i verkliga livet?

Mats Gerdau (m) påpekar också mycket riktigt att om det är så att den kommunala skolan skulle förlora pengar på det nya systemet så betyder det i praktiken att dagens system bryter mot skollagen.
Andra bloggar om: , , ,

onsdag, april 09, 2008

Till och med SSU

Även socialdemokraternas ungdomsförbund reagerar på högskoleverkets sågning av lärarutbildningarna, i ett pressmeddelande kräver ordföranden Jytte Guteland bland annat:
..statusen för, och kraven på, lärarna måste höjas. Ett nationellt intagningsprov på lärarhögskolan skulle vara ett första steg i den riktningen..
Sent ska syndaren vakna, skulle man kanske säga. Men det är kanske för elakt, delar av pressmeddelandet kunde nämligen behöva en hederlig svensklärare med rödpenna. Till exempel påståendet:
Nivåskillnaderna hos lärare över landet varierar kraftigt.




Andra bloggar om: , , , , ,

Några intressanta kommentarer

En av de tidningar som skriver om den mördande kritiken mot lärarutbildningarna är Eskilstuna-Kuriren - läs här. Trots att den lokala lärarutbildningen på Mälardalens högskola klarade sig bra i granskningen så finns två mycket beska kommentarer från lärarstudenter.

Först från signaturen "Lärarn":

Hemska tanke
Och som snart färdig lärarstudent blir jag snudd på skräckslagen när jag funderar på hur illa det i så fall är på de orter som kritiseras.

För många kurser i det obligatoriska Allmänna Utbildningsområdet är rent parodiska och saknar totalt verklighetsförankring och undervisas av lärare som saknar praktisk kompetens. Ytterst få av de lärarstudenter jag känner är nöjda med dessa obligatoriska tre terminer.

Utbildning i betygsättning, utvecklingssamtal osv har ännu inte skett, och kommer heller inte att ske. Rent formellt kanske Mdh anser att man fyllt det behovet genom att lägga in en förmiddag när man pratar om betygskriterier eller saker man kan tänka på vid ett samtal.

Jag bävar för dagen då Polishögskolan håller en eftermiddag i hur man avfyrar sitt vapen eller hur man kör trängande med blåljus...

Lärarn


Vilket följs upp av "lärarstudent":

Nog är det märkligt
Även jag är snart färdigutbildad. Min spontana tanke när jag läste om detta har redan formulerats av signaturen "Lärarn" nedan, spot on. Jag tycker att det är ganska talande. Jag kan nämligen inte erinra mig om EN ENDA student, åtminstone bland dem som inriktat sig emot de högre åldrarna och gymnasiet, som varit nöjd med lärarutbildningens utformning.

Ingenting om betygssättning, ingenting om utvecklingssamtal, generellt tycks allt vara anpassat för de lägre åldrarna och verksamheten präglas dessutom av en närmast total ovilja mot att ge praktiska undervisningsråd.

lärarstudent
Frågan är om det behöver sägas mer.


Andra bloggar om: , , , ,

Lärarhögskolorna får underkänt

Kan man få IG-varning hur länge som helst innan underkännandet kommer? Det måste en rad lärarhögskolor fråga sig.
Högskoleverket har för andra gången granskat den nya lärarutbildning som kom 2001. Vid förra granskningen 2004 utdelades mycket stark kritik.
Den nya granskningen - hittas här - sägs visa att det går "åt rätt håll" men fortfarande finns skäl att utdela varningar till en rad lärarutbildningar. Den yttersta sanktionen vore att beröva dem examinationsrätten. Så här skriver högskoleverket

Vad händer om examensrätten blir indragen

Högskolorna får först en varning och sedan har de ett år på sig att åtgärda problemen. Om bristerna finns kvar förlorar högskolan sin examensrätt för den utbildningen. Högskolan får dock utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning innan beslutet fattades.
Man kan konstatera flera saker:

  • Det är synd om de blivande lärarna som inte får en tillröckligt bra utbildning.
  • Det synd om de skolor som ska anställa lärare som inte fått en riktig utbildning.
  • Är verkligen andelen lärare med genomgången lärarhögskola ett bra kvalitetsmått för en skola?
  • Planerna på certifiering av lärare bör i alla fall inte anta att man duger för att man genomgått lärarhögskola.
  • Det borde vara ett förstahandskrav att få fram en fristående lärarhögskola så att konkurrensen kan öka.

Om nyheten: Läs i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet.

Andra bloggar om: , , , , ,

onsdag, april 02, 2008

Lite ordning på fakta, tack!

I morse höll jag på att sätta kaffet i halsen när jag lyssnade på P1 morgon. Först beklagade sig Martin Johansson (s) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall över att det gick så snabbt att starta en friskola. Han sa att man kan lämna in en ansökan på våren och sen öppna nästa höst. Det var ju då jobbigt att planera om i kommunen.

Först tänkte jag att menar han allvar? Är det för kort tid med 1,5 år? Sedan funderade jag över om han menade att man fick starta samma höst som man lämnat in ansökan på våren.

Misstaget återupprepades sedan under studiodebatten mellan Ulrika Carlsson (c) och Rossana Dinamarca (v). Debattledaren inledde en fråga med att just konstatera att man kunde göra en ansökan på våren och starta på hösten.

Detta är helt fel. Man lämnar in på våren, och startar hösten därpå. Dvs nästan 1,5 år senare. Lite mer kan man ju ändå kräva av researchen på SR!
Andra bloggar om: , ,

tisdag, mars 18, 2008

Äntligen frihet att välja förskola!

I dagens DN presenterar alliansen sina tankar kring hur förskolan skall kunna utvecklas. Mycket av det är väl väntat, och kanske inte så mycket att orda om.

Vad som däremot är positivt för de fristående förskolorna är det man kallar för barnomsorgspeng. Tanken är bland annat att den skall följa barnet på samma sätt som inom skolan. Vad är nytt med detta, kanske ni undrar? Jo, idag kan man välja barnomsorg inom sin kommun (kommunal eller fristående). Men skulle man vilja ha sitt barn i en förskola i en annan kommun så blir det genast lite klurigare. Det är nämligen idag barnens hemkommun som bestämmer om de vill skicka vidare pengen till en förskola i en annan kommun eller inte.

För oss fristående kan det ibland vara ett bekymmer. Vi har föräldrar som gärna vill ha sitt barn i en speciell förskola i en annan kommun. Antingen på grund av att det är närmare till föräldrarnas arbete, eller att det är en särskild pedagogisk inrikting som saknas i hemkommunen. Många kommuner skickar utan större diskussioner vidare pengen, men det finns de som fortfarande krånglar.

Detta kommer alltså att innebära att förskoleföräldrar kan få välja förskola på samma villkor som man idag kan välja skola. Ytterligare ett steg framåt för valfriheten!
Andra bloggar om: ,

måndag, mars 17, 2008

Ännu en kommun kritiseras

Skolverket kritiserar Halmstads kommun för brister i betygssättningen. Dessutom ska kommunen ha tagit ut smygavgifter av minst en elev. Läs här.

Om detta hade varit en friskola hade det nog kommit en del kommentarer:
"Kommunal skola segregerar" - "Var det klokt att ge kommunerna rätt att driva skolor?" - "Klarar friskolorna att garantera undervisningen om en kommunal skola måste stängas?" - "Vad händer med likvärdigheten om kommuner måste driva skolor?"
Ja, ni vet själva


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag, mars 13, 2008

Fortsättning om Zaremba

Vi har tidigare kommenterat Maciej Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. I dag skriver han i Dagens Nyheter om de reaktioner han fått. Nästan lika underhållande som själva serien.

Man kan inte annat att anse att det finns ett allvarlig fel med dagens myt om att "du avgör själv om du är kränkt eller ej".

Juristen Mårten Schultz skriver apropå Zarembas serie på sin blogg och länkar till en artikel av honom själv som ifrågasätter kränkningsbegreppet med utgångspunkt i juridisk teori. Väl läsvärd.


Andra bloggar om: , , , , , ,

Ny skandal i kommunal skola

I Malmö måste nu rektorn för en kommunal skola gå efter fiffel med försäljning med av eleverna renoverade bilar, skriver Sydsvenskan.

Naturligtvis är detta ett tecken på att de anställda i alla kommunala skolor, deras skolledare och styrelser inte är i branschen av något annat skäl än att tjäna pengar. De kommunala skolorna har avslöjats som misslyckade, och det vore skönt om man kunde avsluta denna olyckliga parentes i svensk skolpolitik.

Om någon skulle missa ironin så är detta alltså tänkta kommentarer om det mångåriga fifflet inte utspelats på ett kommunalt gymnasium utan på ett fristående. Då brukar nämligen en hel vargflock kasta sig över varenda friskola.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

måndag, mars 10, 2008

Medan Björklund tvekar

Regeringen tvekar lite inför frivuxreformen, under tiden finns all anledning att ta del av utrdningen (pdf här). Ett bra citat ur sammanfattningen följer nedan:

Vuxenutbildning på entreprenad är idag det främsta komplementet till kommunernas vuxenutbildning i egen regi. Entreprenadformen fick sitt stora genombrott inom kunskapslyftet men uppvisade då ett antal brister såväl hos den kommunala hanteringen som hos entre-prenörerna. Entreprenadformen har dock utvecklats över tiden, och uppvisar i dag inte samma brister, även om vissa problem kvarstår på en del håll.

En modern vuxenutbildning, beredd att möta de nya krav som ett globaliserat kunskapssamhälle kräver, måste vara mer efterfråge-styrd än idag. Individens och näringslivets utbildningsbehov föränd-ras snabbt, och anpassningen till dessa förändringar ska ske på basis av direkt efterfrågan. Vuxenutbildningens målgrupp förändras också snabbt. Dagens ungdomar och unga vuxna är morgondagens vuxen-studerande. Denna grupp har ett starkt fokus på individualisering och valfrihet, vilket måste speglas i en modern vuxenutbildning. En ökad mångfald av utbildningsanordnare stärker vuxenutbildningens flexibilitet och bidrar samtidigt såväl till en kvalitetshöjande kon-kurrens som till en ökad utbudsbredd.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag, mars 04, 2008

Björklund tvekar om frivux

Vi har tidigare rapporterat om att regeringens utredare Mats Gerdau förordar en reform i friskolestil för området vuxenutbildning. Nu verkar dessvärre som om Björklund tvekar i frågan.

Dock är redan drygt 27 procent av anordnarna inom vuxenutbildningen privata aktörer, vilket är väsentligt mer än inom gymnasiet och grundskolan.

Problemet med det är ju, precis som Gerdau påpekar, att det handlar om entreprenader. Vi har sagt det förut, och vi säger det igen. Entreprenad är inte friskola.

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, mars 03, 2008

Man bli trött

Läser i kuriren.nu om Lars Ohly, som vid ett besök i Luleå åter luftar de vanligaste fördomarna mot friskolor. Och dessutom kryddat med en dos av vänsterpartiets ideologi.

Bortsett från det har han inte ens klart för sig att friskolor i dag faktiskt är tvungna att erbjuda alla en plats. Man kan tycka vad man vill om den regleringen, men nog borde en partiledare i ett riksdagsparti veta att det han kräver redan är det som gäller.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Skoter på schemat?

Ibland hajar man till även som övertygad friskoleanhängare, till exempel över denna utbildning på ett fristående gymnasium.

Fast vid närmare eftertanke: Dte finns massor med skotrar i Norrland, och någon ska serva dem - varför då inte ett gymnasieprogram om efterfrågan finns?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Länsrätten avgör igen

Också i Svalöv får en friskola, den som Svlövs Montessoriförening driver, rätt först efter domstolsutslag. Föreningen tillåts hålla skola även för årskurs 7-9, sedan tidigare finns F-6 plus förskola. Läs i HD.

Borde inte kommuner och skolverk snart ha lärt sig hur rättspraxis ser ut?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

söndag, mars 02, 2008

Nora förlorar igen - domstolstrots?

Nora kommun har återigen förlorat ett mål om att kommunen betalat för låga bidrag till friskolorna. Läs här i Nerikes Allehanda. Kommunen förlorade i länsrätten avseende bidraget 2005-2006 till Borns friskola, och nu står klart att kammarrätten inte ens tar upp kommunens överklagande.

Det är ett oskick när kommuner som fällts flera gånger fortsätter att fatta nya olagliga beslut och konsekvent okynnesöverklagar alla domar som går dem emot. Friskoleföreningens ordförande hoppas på nya regler (fast någon proposition är det alltså inte fråga om ännu utan ett utredningsförslag), och det ska man förstås göra: Men nog kan man tycka att kommunen borde ha fattat läxan redan.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

onsdag, februari 27, 2008

Länsrätten tillrättavisar Luleå kommun

Sedan snart 2 år tillbaka råder det etableringsfrihet för enskilda förskolor. Detta har i flera kommuner inte löst problemet, då politiker gärna avslår ansökningar ändå på lösa grunder.

Nu har dock Länsrätten upphävt de beslut i Luleå kommun där man nekade två förskolor att starta. Vi får hoppas att om ansökningarna är i sin ordning så får de tillstånd denna gång.

Andra bloggar om: , ,

Äntligen dags för frivux!

Nu börjar det äntligen bli dags för friskolor att kunna etablera sig i vuxenutbildningen. Regeringens utredare Mats Gerdau lägger nästa vecka fram sina förslag kring hur detta kan se ut. Men redan nu skriver Skolvärlden om tankarna. Det blir enligt samma modell som friskolorna. Möjligheten att fortsätta med vuxenutbildning på entreprenad kommer fortfarande att finnas kvar, men Gerdau konstaterar helt riktigt att friskolealternativet nog kommer att vara det som vinner i längden.

Kan vi hoppas på att lärarutbildningen står näst på tur?
Andra bloggar om: , ,

måndag, februari 25, 2008

Konkurrens skapar kvalitet!

Det diskuteras då och då vad som händer med kommunens egna skolor när friskolorna kommer in på arenan. I Jönköping konstaterar kommunrevisionen att man faktiskt är ganska bra på att möta konkurrensen från friskolorna. Skolorna profilerar sig i högre utsträckning och satsar dessutom på ett bra bemötande av elever och föräldrar.

Visst är det fullt möjligt att en del av denna utvecklingen hade skett förr eller senare även utan friskolornas intåg. Men att man fått en spark i baken verkar stå utom all tvivel, och det är ju i så fall något som gagnar alla barn i kommunen, vare sig de går i friskola eller i kommunal skola.

Andra bloggar om: , , ,

Rättvisare bidrag föreslås

Klarare regler för kommunernas ersättning till friskolor föreslås av utredningen av villkoren för fristående skolor. I ett delbetänkande presenterade särskilde utredaren Fredrik Forssman ett antal klarare regler.

Delbetänkandet lades 4 februari under bloggens uppehåll, men man kan läsa mer hos utbildningsdepartementet, i DN, och hos friskoleförbundet.

I korthet handlar det om följande (om förslagen blir verklighet):

  • Förvaltningsbesvär införs äntligen.
  • Skolpengen ska räknas på kommunens budget, extra tillägg till kommunala skolor under året ska också ges till friskolorna.
  • Inga avdrag för til lexempel "skolpliktskostnader".
  • Lokalbidrag till faktiska kostnader (rimliga).
  • Riksprislistan för gymnasiet utvidgas med individuella linjer och gymnasiesärskolan.
I allt en betydlig förbättring jämfört med dagens läge. Vissa oroar sig för att det skulle ge "för mycket" pengar till friskolorna, det vill säga att i dag snåla kommuner tvingades ge mer. Men det kan man se som en storsatsning på skolan!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

fredag, februari 22, 2008

Hårdare konjurrens - eller politisk offensiv

I Västerbottens Folkblad berättas att de fristående gymnasieskolorna i Umeå har det kärvare. Bara en har fler sökande än platser.
Tuffa tider för friskolorna när konkurrensen hårdnar, lyder rubriken. Och det är i allmänhet precis som det ska vara.
I artikeln framkommer sedan att det som hänt är att frigymnasierna "har fått känna på den kommunala offensiven, med bland annat överklaganden av ja till friskolor."
Vad som hänt är tydligen bland annat att de kommunala gymnasierna plötsligt tar in alla sökanden. Rimligen är detta något som kostar mycket för de extra platserna och kan inte betyda något annat än att man tar den kostnaden enbart för att göra det svårare för de fristående gymnasierna. Detta följer kommunen upp med att överklaga alla nya programsatsningar i de fristående gymnasierna.
Tala om offensiv, med skattebetalarnas pengar dessutom.


Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, februari 21, 2008

Apropå konfessionella skolor

Ett intressant examensarbete vid lärarutbildningen vid Malmö högskola har presenterats medan bloggen gjorde uppehåll. Vi har ännu inte tagit del av hela, men presentationen på högskolans hemsida är spännande.

Lärarstudenten Tomas Appelqvist har studerat de konfessionella fristående gymnasier som finns. Det är enbart sex stycken, och bara kritna, med sammanlagt tusen elever. Det är alltså en ganska liten del till och med av den fjärdedel av svenska gymnasister som går i fristående gymnasier. Han sammanfattar alltså:

Konfessionella friskolor är kontroversiella och får ofta politiker att ta tydlig ställning. Men min undersökning visar att de konfessionella inslagen är begränsade i de sex religiösa gymnasiefriskolor som finns i Sverige. Det finns en tydlig uppdelning mellan ordinarie undervisning och de konfessionella inslagen. Ibland kan man tycka att skolorna är oförtjänt misstänkliggjorda.

Och de skillnader som den konfessionella inriktningen ger talar man, enligt Appelqvist för tyst om:

Men jag menar faktiskt att skolorna skulle tjäna på att torgföra att det förekommer djuplodande diskussioner i olika livsfrågor där olika motstridiga röster får komma till tals inte minst för att många elever har goda kunskaper om den kristna tron.



Andra bloggar om: , , , , ,

Malmö fick sin judiska friskola

Vi skrev för ett år sedan om den avslagna ansökan om att få starta en judisk friskola i Malmö. Läs här och här. Det finns sedan tidigare en judisk förskola och barnen där skulle med en friskola kunna gå vidare. Det finns ett behov inte minst för att det förekommer hets mot judar på de kommunala grundskolorna.

Avslaget överklagades till länsrätten, som gav friskolan rätt att startas. Som skäl anges att man nu har fler elever listade, varför skolan nog passerar minimistorleken rätt snart. Skolverket ändrar sig därför också. Läs i Sydsvenskan från i slutet av januari.

Det är bra, man kan undra om det förra avslaget var påverkat av den debatt om konfessionella friskolor som då rasade. Hur som helst har det ordnat sig nu.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

onsdag, februari 20, 2008

Ingen korvkiosk....

När debatten om avknoppningar var igång som värst uttalde Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz att det inte fick vara lättare att öppna en skola än en korvkiosk. Exakt vad hon grundar detta påstående på kan man ju fundera över, men ett pressmeddelande från Skolverket idag visar på att de faktiskt sköter sitt jobb tvärtemot vad många verkar tro.

Det är många som fått avslag på sina ansökningar eller dragit tillbaka dem för att de helt enkelt var dåligt förberedda. Ofta har det stupat på lokaler, vilket är ett känt problem för alla friskolor.

Läs även artikel i Stockholm City.

Jag har aldrig startat någon korvkiosk, så jag kan inte uttala mig om hur lätt eller svårt det är att öppna en sådan. Men att öppna en friskola är faktiskt inget för amatörer, och uttalanden som Preisz för ovan blir därför lite löjeväckande när de inte är baserade på fakta.

Andra bloggar om: , ,

Zarembas artikelserie

I dag publicerade Dagens Nyheter den sista delen i Maceij Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. Läs den här, tidigare delar här och här.
Sista delen är mer en problematisering av vad som gått fel och en diskussion om vad det innebär att så många är "kränkta" i dagens debatt. Lärarhögskolan är exemplet i verkligheten, vilket inte innebär att man inte har alla skäl att vara orolig för vad det betyder för de lärare som ska tjänstgöra i skolorna.

Det är inte första gången lärarhögskolorna ifrågasätts. Vi skrev i november 2006 här på bloggen om ett debattinlägg - även det i Dagens Nyheter. I det gick universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman till angrepp mot kvaliteten i lärarutbildningarna. Lärar högskolorna försökte kontra, men det kan inte sägas att de vann debatten.

Något senare uppmärksammade utbildningsminister Lars Leijonborg kritiken och lovade bättring. Hans inlägg här, vår kommentar här.

Trots detta är det tydligt att regeringens politik alltför mycket utgår från att lärarhögskolorna fungerar. Det kommer till uttryck i kritiken mot att lärare med andra utbildningar skälls som obehöriga, samt förstås i diskussionen om lärarauktorisation. Det sistnämnda kan förstås vara ett sätt att öka mångfalden genom att öppna för olika utbildningsvägar fram till lärardiplom.

Friskolorna har höjt kvaliteten på alla skolor, varför inte införa konkurrens från frilärarhögskolor i icke-statlig regi?

Kanske skulle de existerande friskolorna ställa sig som huvudman för en ny fristående lärarhögskola - som en markering att det behövs nya tag för att få en fungerande lärarförsörjning.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

tisdag, februari 19, 2008

Socialdemokrater föreslår friskola

Socialdemokraterna är på många ställen i landet misstänksamma mot friskolor. Men det finns åtskilliga undantag.
I Stenungssund har den borgerliga majoriteten velat lägga ner den kommunala skolan i Svenshögen. Bakgrund här och här.
Föräldrarna har protesterat men den politiska enigheten har varit stor. Men när frågan nu nått kommunstyrelsen, så hade socialdemokraterna ändrat sig.
De föreslår att kommunen driver skolan ett år till och att en friskola sedan tar över. Det skriver Göteborgs-Posten.
Läs här.
Ett bra förslag, som förhoppningsvis vinner även kommunledningens stöd när frågan når kommunfullmäktige. Annars får väl föräldrarna satsa på att ta över nästa höst efter ett års ökenvandring.


Andra bloggar om: , , , , , ,

måndag, februari 18, 2008

En av arkitekterna 60 år

Per Unckel, som var utbildningsminister när den dåvarande borgerliga regeringen la sin proposition om friskolor 1991 - Beatrice Ask var skolminister, fyller 60 år. TT intervjuar den nuvarande landshövdingen i Stockholm som bland annat säger om friskolorna:
Det var ett förslag som låg helt rätt i tiden. Men att förändringen av skolsystemet skulle gå så snabbt och bli så omfattande, det hade jag aldrig kunnat förställa mig.
Det var nog många som inte kunde föreställa sig utvecklingen sedan dess.


Andra bloggar om: , , , , , ,

Missa inte!

I dag kom andra delen av Maciej Zarembas serie om lärarutbildningen i Stockholm. Läs första här och andra här.
På onsdag kommer den sista delen, men redan nu kan konstateras att det är en mardrömsbild.
Rimligen borde våra skolpolitiker reagera på denna beskrivning. Men det har ju redan sedan länge stått klart att lärarutbildningarna är den kanske svagaste länken i skolan. Ändå anses en lösning vara att förbjuda dem som skaffat kompetens på annat sätt att undervisa.
Borde stämma till eftertanke.


Andra bloggar om: , ,

Även i norr

Norrländska Socialdemokraten NSD rapporterar att inte mindre än fyra nya friskolor fått tillstånd i Bodens kommun - tidigare hade man en enda.
Det är tydligt att friskoleexplosionen inte längre är ett storstadsfenomen utan elever och föräldrar i hela landet tycker det är ett bra sätt att få en skola som passar dem själva.
NSD lägger vikten vid problemen för den kommunala organisationen. Borde man inte vara glad över att så många tror på skolverksamhet i kommunen?


Andra bloggar om: , , , , ,

söndag, februari 17, 2008

Nästan hälften väljer fristående

Enligt Göteborgs-Posten i torsdags (artiklen verkar inte finnas på internet) så är det nytt rekord i Sveriges andra stad: 42 procent av de sökande till gymnasiet valde ett fristående gymnasium i första hand!

Andra bloggar om: , , , ,

lördag, februari 16, 2008

Friskolorna och biblioteken

På sistone har friskolorna och skolbiblioteken varit på tapeten. Både i DN och sedermera i radion där bibliotikarier förfärades över att man deras böcker blir utlånade.

Kvällsposten är som vanligt träffande i sin kommentar till diskussionen.

Andra bloggar om: ,

Det blev ett långt sommarlov...

Det som var tänkt som ett sommarlov för bloggen blev lite längre än planerat... Men nu är vi tillbaka!