onsdag, april 23, 2008

SOM man frågar

Dagens Eko lyfter en nyhet ur vårens SOM-undersökningar om att friskolan skulle tappa anhängare. Läs här.
Därmed har man fått veckans negativa nyhet om friskolor, vilket får sägas hålla kvoten uppe - och samtidigt är en förklaring till dessa siffror.
Enligt SOM-institutets siffror var det 22 procent fler som var negativa till att "satsa på friskolor" än som var positiv, värst var det i vänsterpartiet där de negativa ledde med 46 procent. Nästan 20 procent tycker också att friskolor är ett bra område att "spara pengar på".

Mest visar detta ett problem i "marknadsföringen", framför allt till dem som inte kommer i kontakt med friskolor. Myten att en friskola "kostar" och utarmar den kommunala skolan sprids av många, och är förstås helt falsk: En elev kostar beroende på var han går, om en försvinner med sin skolpeng så har man fortfarande lika mycket pengar per elev.

Påståendet att fler är negativa motsägs dock av den ständigt växande marknaden för friskolorna. En större andel går för varje år i friskola, vilket också har gett den positiva effekten att kommunala skolor rykt upp sig. Och det är hur folk verkligen väljer som säger

Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly är emot friskolor i princip, Ohlys dotter väljer ett fristående gymnasium för att det passar henne bäst. Vi tror inte att Lars har skällt ut henne för det. Men det borde kanske ge honom en tankeställare.


Andra bloggar om: , , , ,

fredag, april 11, 2008

Friskola i PISA-undersökningens topp!

Björklund förfäras då och då över att Sverige tappar mark i Pisa-undersökningarna.

PISA står för Programme for International Student Assesement och är ett OECD-projekt. Det genomförs vart tredje år och har deltagare från 57 olika länder i alla världsdelar. PISA undersöker hur det deltagande ländernas skolor har förberett sina femtonåringar för att möta framtiden. Man testar elevernas förmågor inom fyra områden; matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Det visar sig dock att en svensk friskola ligger i topp. Montessoriskolan Floda Stäteri har fantastiska resultat. Deras 28 niondeklassare ligger helt enkelt i toppklass!
Den största framgången visade sig kanske i naturvetenskap, ett ämne där
trenden har varit att den svenska skolan gått tillbaka i jämförelse med andra
länder. Resultatet för skolan i Floda räckte till en tredjeplats
internationellt, när man jämför det med alla deltagarländers
genomsnittsresultat.

Det intressanta med denna skola är dels att det är en Montessoriskola, vilket ju bland annat innebär att de jobbar helt annorlunda än den katederpedagogik som Björklund ivrar för. Men ännu mer intressant är att man inte har betyg. Inte ens för niorna. Man jobbar uteslutande med omdömen.

Kanske dags för Björklund att göra ett studiebesök?
Andra bloggar om: , , , , ,

torsdag, april 10, 2008

Välkommen till verkligheten...

I Lund har nu direkt skolpeng införts på alla skolstadier utom gymnasiet. Nu är det äntligen dags även för denna reform. Det kommer att innebära att det faktiskt blir lika villkor mellan de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna. Man får betalt för de elever man har, varken mer eller mindre.

Detta har då orsakat visst rabalder bland de kommunala skolorna. Lärarfacken protesterar bland annat och hävdar att det kommer att leda till besparingar.
Kennet Flenmark pekar på att skolans kostnader är fasta oavsett om antalet
elever i en klass växlar under läsåret. Elevpengen skulle därför skapa en stor
ekonomisk osäkerhet. Anledningen till att gymnasieskolornas ekonomi skulle
försämras med en elevpeng är att antalet elever brukar minska under året.

Fasta kostnader? Hur tror han att vi gör i friskolorna? Jag föreslår att Kennet går på lite studiebesök på kommunens fristående gymnasieskolor så får han se hur det funkar i verkliga livet?

Mats Gerdau (m) påpekar också mycket riktigt att om det är så att den kommunala skolan skulle förlora pengar på det nya systemet så betyder det i praktiken att dagens system bryter mot skollagen.
Andra bloggar om: , , ,

onsdag, april 09, 2008

Till och med SSU

Även socialdemokraternas ungdomsförbund reagerar på högskoleverkets sågning av lärarutbildningarna, i ett pressmeddelande kräver ordföranden Jytte Guteland bland annat:
..statusen för, och kraven på, lärarna måste höjas. Ett nationellt intagningsprov på lärarhögskolan skulle vara ett första steg i den riktningen..
Sent ska syndaren vakna, skulle man kanske säga. Men det är kanske för elakt, delar av pressmeddelandet kunde nämligen behöva en hederlig svensklärare med rödpenna. Till exempel påståendet:
Nivåskillnaderna hos lärare över landet varierar kraftigt.




Andra bloggar om: , , , , ,

Några intressanta kommentarer

En av de tidningar som skriver om den mördande kritiken mot lärarutbildningarna är Eskilstuna-Kuriren - läs här. Trots att den lokala lärarutbildningen på Mälardalens högskola klarade sig bra i granskningen så finns två mycket beska kommentarer från lärarstudenter.

Först från signaturen "Lärarn":

Hemska tanke
Och som snart färdig lärarstudent blir jag snudd på skräckslagen när jag funderar på hur illa det i så fall är på de orter som kritiseras.

För många kurser i det obligatoriska Allmänna Utbildningsområdet är rent parodiska och saknar totalt verklighetsförankring och undervisas av lärare som saknar praktisk kompetens. Ytterst få av de lärarstudenter jag känner är nöjda med dessa obligatoriska tre terminer.

Utbildning i betygsättning, utvecklingssamtal osv har ännu inte skett, och kommer heller inte att ske. Rent formellt kanske Mdh anser att man fyllt det behovet genom att lägga in en förmiddag när man pratar om betygskriterier eller saker man kan tänka på vid ett samtal.

Jag bävar för dagen då Polishögskolan håller en eftermiddag i hur man avfyrar sitt vapen eller hur man kör trängande med blåljus...

Lärarn


Vilket följs upp av "lärarstudent":

Nog är det märkligt
Även jag är snart färdigutbildad. Min spontana tanke när jag läste om detta har redan formulerats av signaturen "Lärarn" nedan, spot on. Jag tycker att det är ganska talande. Jag kan nämligen inte erinra mig om EN ENDA student, åtminstone bland dem som inriktat sig emot de högre åldrarna och gymnasiet, som varit nöjd med lärarutbildningens utformning.

Ingenting om betygssättning, ingenting om utvecklingssamtal, generellt tycks allt vara anpassat för de lägre åldrarna och verksamheten präglas dessutom av en närmast total ovilja mot att ge praktiska undervisningsråd.

lärarstudent
Frågan är om det behöver sägas mer.


Andra bloggar om: , , , ,

Lärarhögskolorna får underkänt

Kan man få IG-varning hur länge som helst innan underkännandet kommer? Det måste en rad lärarhögskolor fråga sig.
Högskoleverket har för andra gången granskat den nya lärarutbildning som kom 2001. Vid förra granskningen 2004 utdelades mycket stark kritik.
Den nya granskningen - hittas här - sägs visa att det går "åt rätt håll" men fortfarande finns skäl att utdela varningar till en rad lärarutbildningar. Den yttersta sanktionen vore att beröva dem examinationsrätten. Så här skriver högskoleverket

Vad händer om examensrätten blir indragen

Högskolorna får först en varning och sedan har de ett år på sig att åtgärda problemen. Om bristerna finns kvar förlorar högskolan sin examensrätt för den utbildningen. Högskolan får dock utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning innan beslutet fattades.
Man kan konstatera flera saker:

  • Det är synd om de blivande lärarna som inte får en tillröckligt bra utbildning.
  • Det synd om de skolor som ska anställa lärare som inte fått en riktig utbildning.
  • Är verkligen andelen lärare med genomgången lärarhögskola ett bra kvalitetsmått för en skola?
  • Planerna på certifiering av lärare bör i alla fall inte anta att man duger för att man genomgått lärarhögskola.
  • Det borde vara ett förstahandskrav att få fram en fristående lärarhögskola så att konkurrensen kan öka.

Om nyheten: Läs i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet.

Andra bloggar om: , , , , ,

onsdag, april 02, 2008

Lite ordning på fakta, tack!

I morse höll jag på att sätta kaffet i halsen när jag lyssnade på P1 morgon. Först beklagade sig Martin Johansson (s) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall över att det gick så snabbt att starta en friskola. Han sa att man kan lämna in en ansökan på våren och sen öppna nästa höst. Det var ju då jobbigt att planera om i kommunen.

Först tänkte jag att menar han allvar? Är det för kort tid med 1,5 år? Sedan funderade jag över om han menade att man fick starta samma höst som man lämnat in ansökan på våren.

Misstaget återupprepades sedan under studiodebatten mellan Ulrika Carlsson (c) och Rossana Dinamarca (v). Debattledaren inledde en fråga med att just konstatera att man kunde göra en ansökan på våren och starta på hösten.

Detta är helt fel. Man lämnar in på våren, och startar hösten därpå. Dvs nästan 1,5 år senare. Lite mer kan man ju ändå kräva av researchen på SR!
Andra bloggar om: , ,