Och hur tänkte de här?

En återkommande undersökning av skånska attityder har gjorts vartannat år sedan 2004 av SOM-institutet. Nu finns intervjuresultaten för 2008.
En frågar handlar om vilken kommunal service man i första hand skall dra in på. Alla tre hittills utförda mätningar har friskolor kommit top på den listan.
Och andelen som tycker det har ökat från 18 procent 2004 till 28 procent i höstas.

Ett intressant besparingsförslag. Om de inte vill att de elever som i dag går i friskolor ska lämnas under undervisning så måste kommunerna sköta den. Och kommunens bidrag till friskolorna är maximalt lika med den egna snittkostnaden. Det blir alltså minst lika dyrt att ta hand om friskolornas barn i kommunal skola.


Andra bloggar om: friskola, SOM-institutet, Skåne

Tänkte inte på det?

Skådespelaren Stellan Skarsgård, nu aktuell i Änglar och demoner, passar på att åter angripa friskolor, i alla fall konfessionella. Han tycker tydligen det är förfärligt att skattemedel ska betala "religiösa friskolor".
På honom låter det som någon annan betalar för dessa skolor.
Men nog betalar väl föräldrarna till barnen som går där också sin skatt?
Tänkte inte på det, eller?

Andra bloggar om: Stellan Skarsgård, konfessionella friskolor, friskolor

Lika men ändå så olika...

Sydsvenskan skrev igår apropå Moderaternas kommunala rikskonferens om hur olika verkligheten för friskolor kan te sig i kommunerna - även om de styrs av samma parti.

Läs även andra bloggares åsikter om friskolor, skolskjuts, moderaterna, skolor

Stora skillnader mellan muslimskt profilerade skolor i England och Sverige

Om en muslimskt profilerad skola i England – hypotetiskt sett – skulle ansöka om att få starta en likvärdig skola i Sverige, så skulle de få avslag på sin ansökan, förklarar Åsa Brattlund i sin avhandling i internationell pedagogik som lades fram vid Stockholms universitet fredagen den 24 april. Den skulle helt enkelt anses som alltför konfessionell. I de muslimskt profilerade skolorna i England präglas hela undervisningen och även rasterna av islam. Hur konfessionella skolor kan vara handlar mycket om i vilket land de verkar, visar Åsa Brattlund i sin avhandling.

Åsa Brattlund menar också att de svenska muslimskt profilerade skolorna i Sverige i och för sig skulle kunna etablera sig i England, men förmodligen inte få några elever - eftersom de skulle anses alltför sekulära. På den punkten fick hon under försvaret av sin avhandling lite mothugg av opponenten professor Geoffrey Walford. Han är verksam vid University of Oxford, och en ledande auktoritet inom området konfessionella skolor. Han trodde visst att de svenska muslimskt profilerade skolorna skulle kunna lyckas i England - just för att de är så sekulära.

Avhandlingen, som har titeln "What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden", har gjort en grundläggande och omfattande analys av fyra skolor med muslimsk profil - två i Sverige och två i England - och visar att skillnaderna mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England är stora. Den grundläggande orsaken ligger i de ramar som satts upp som villkor för att få tillstånd att starta och driva en skola med en konfessionell inriktning i de olika länderna.

Läs även andra bloggares åsikter om Åsa Brattlund, muslimska friskolor, konfessionella friskolor, friskolor, skolforskning

Barometern håller med oss

Kalmartidningen Barometern har också i ett stick på ledarsidan noterat ologiken i Hultsfred:

Stelt i Hultsfred
Lärarnas Riksförbund i Hultsfred protesterar
mot den planerade friskolan.
Den skulle vara ett hot mot de låg- och
mellanstadieskolor som redan finns.
Mellan tio och femton kanske måste
varslas, säger en företrädare för förbundet
i radio. Lite underligt är ju resonemanget.
Om nu för det första så
många föräldrar skulle välja att flytta
sina barn från kommunens skolor, säger
det inte något om hur föräldrarna
uppfattar dessa? Om valfrihet är ett
hot, hur är då egentligen den ”hotade”
verksamheten?
Och för det andra – barnen blir ju
inte färre i kommunen bara för att friskolan
startar. Den behöver också lärare.
Skulle det vara helt otänkbart för
alla kommunanställda lärare att söka
sig till den nya friskolan där elever finns
i stället för att stanna kvar i kommunen
och bli varslade? (Barometern 23/4)

Andra bloggar om: friskolor, Lärarnas riksförbund, Barometern, varsel

Men hur tänker han?

I Virserum (Hultsfreds kommun) planerar samhällsföreningen tillsammans med Prolympia (ägt av Ultra Education) att starta en friskola 2010. Ansökan till Skolinspektionen är inskickad.

Vi har tidigare skrivit om det mycket märkliga fenomenet att det varnas för varsel i kommunen när friskolor öppnar. Jovisst, så är det ju. Försvinner elever så behöver man dra ner på antalet lärare. Men en friskola behöver ju också lärare, arbetstillfällena finns kvar men hos en annan huvudman.

Detta verkar Åke Berg från Lärarnas Riksförbund ha missat. Han varnar nu för att en friskola i Virserum får negativa konsekvenser för medlemmarna. 10-15 måste troligen varslas? Jaha. Och var tror Åke Berg att friskolan får lärare i från? Mars? Nej, är de lärare som varslas något att ha så har de en ypperlig chans att testa en annan arbetsgivare. Fast det kanske bara är kommunen som räknas?
Läs även andra bloggares åsikter om Virserum, friskolor, Lärarnas Riksförbund

Därför måste barnomsorgen reformeras

Nu är vi lite sena med tipset, men i slutet av januari skrev nedan nämnda Patrica tillsammans med Billy McCormac en mycket bra artikel på Newsmill om förskolan och dess framtid. Läs här.
Andra bloggar om: Timbro, förskolor, Patricia Kimondo, Billy McCormac

Befria förskolan!

Morgonen tillbringades med ett intressant frukostseminarium på Timbro med rubriken "Befria förskolan". Fredrik Johansson har tillsammans med hjälp av Patricia Kimondo skrivit en rapport kring hur man kan skapa en barnomsorg på föräldrarnas villkor. Nalin Pekgul var också med i paneldiskussionen. Det blev ett intressant samtal som jag återkommer till när jag kan blogga fram datorn istället för mobilen. Tills dess finns rapporten att ladda ner på Timbros hemsida. www.timbro.se

Intressant om kunskapsmätningar.

Ett av dagens seminarier på Skolportens rikskonferens handlade om internationella kunskapsmätningar. Daniel Pettersson har skrivit en avhandling kring hur de fungerar och vad de får för resultat. Intressant sammanfattning och jag ska definitivt hem och läsa avhandlingen. För er som är intresserade kan den hittas via www.skolporten.com.

Var är politikerna?

Sitter på Skolportens rikskonferens om aktuell skolforskning. 2 intressanta dagar med spännande seminarier för oss som vill hålla oss uppdaterade om intressanta rön och avhandlingar. En hastig blick på deltagarlistan avslöjar dock något spännande. Massor med skolfolk; rektorer, utvecklingsledare, förvaltningstjänsteman osv. Men inte en enda politiker! Märkligt!

Friskolans vinst, en vinst för alla

En nuvarande elev och en före detta elev på Växjö Fria Gymnasium skriver i Smålandsposten om varför vinstintresset behövs i friskolorna.

Utan nytänkande individer och skolföretag som vågar satsa på sina
utbildningsvisioner stannar den svenska skolans utveckling. Vi tror på en modern
gymnasieskola där morgondagens elever har rätt att välja mellan olika
högkvalitativa alternativ. Det är en vinst för alla, oavsett vilken skolform man
väljer.

Läs även andra bloggares åsikter om Friskolor, vinst, Växjö Fria Gymnasium

Den eviga fråga om segregationen....

Då och då hör man röster som klagar på att friskolorna segregerar eleverna. Vi har tidigare skrivit om att vi i många fall tvärtom motverkar detta. Läs här.

I Uppsala har man en riktad skolpeng, så att de barn som har störst behov också får mest pengar. Gott så. Nu har då Uppsala Nya Tidning noterat att friskolorna verkar dra till sig mest av de resursstarka eleverna. Vi vet av egen erfarenhet att detta inte är normalfallet i alla kommuner, långt därifrån. Läser man vidare i artikeln så ser man också att bilden inte heller i Uppsala är så entydigt, utan att det finns variationer utifrån bostadsområde.

Det handlar alltså snarare om det fria skolvalet än friskolorna. Detta framhävs också i en intressant artikel från Svenskt Näringsliv. Doktoranden Jenny Kallstenius, vid Stockholms universitet har skrivit en studie om skolvalfriheten:

Förbjud alla populära kommunala skolor! De bidrar till segregationen! Så borde
det låta från dem som vill förbjuda friskolor av det skälet. Många som väljer
bort sin närbelägna skola gör det nämligen för ett annat kommunalt alternativ.

För den som vill läsa mer kan studien laddas ner här.

Tillbaka till UNT. Det blir riktigt spännande när Anders Lindbom, docent i statskunskap vid Uppsala universitet redogör för sina resultat. Han har genom datakörningar undersökt hur segregationen skulle se ut om det inte fanns några friskolor:

Elever placerades fiktivt i de skolor som låg närmast deras bostäder, det vill
säga som det fungerade innan friskolor tilläts 1992. Sedan jämfördes med vilka
skolor eleverna faktiskt kom att gå i. Slutsatsen var att den ökande
segregationen i skolorna inte i förs-ta hand beror på det fria skolvalet utan på
att segregationen mellan olika bostadsområden ökat.

Läs även andra bloggares åsikter om friskolor, Uppsala, Svenskt Näringsliv, Jenny Kallstenius

Friskolorna anställer faktiskt!

De senaste dagarna har det varit en hel del skriverier om att det varslas lärare i kommunerna. Stora rubriker och oro för besparingar. Men är det verkligen lågkonjunktur och allmänna besparingar det handlar om? Den som verkar ha kommit bort i alla dessa artiklar är att det dels handlar om ett vikande elevunderlag, och då är det ju helt rimligt att dra ner på antalet lärare. Så gör man ju i vilken verksamhet som helst. Det vikande underlaget beror dels på att kullarna minskar, men också på att friskolorna ökar.

En del kommuner har helt enkelt insett att de måste rätta munnen efter matsäcken. Minskar antalet elever så minskar antalet lärare. Startar en friskola kommer förmodligen ett antal elever att gå dit. Dessa friskolor behöver faktiskt också lärare. Och de anställer. Lärare har numera en arbetsmarknad som inte bara består av kommunala skolor.... Den enda artikel som jag sett på detta tema, och som faktiskt talar om att många friskolor planerar nyanställning, är i Skolvärlden.

Friskolor gör skolan mer uppskattad

Skolor och barnomsorg får högre betyg för tillgänglighet än andra välfärdsområden, kan det bero på annat än friskolorna och de fristående förskolorna? Den frågan ställer Maria Rankka och Thomas Idergard i en Newsmillartikel. Kan läsas här.

Framförallt tillgången på skolor och förskolor får höga betyg i den mätning som Novus Opinion gjort för Timbro. Men även kvaliteten.

Inget 100-procentigt bevis kanske, ingen "rykande revolver", men ändå ett nytt indicium på att friskolereformerna fungerar. Med de nya förslagen till medelsfördelning kanske ännu bättre.

Andra bloggar om: friskola, friskolr, Timbro, Maria Rankka, Thomas Idergard, Newsmill, valfrihet

Är det friskolorna eller valfriheten som är problemet?

I DN kunde man idag läsa den tredje delen i tidningens artikelserie om "Den nya skolan". Rubriken lyde "Friskolor konkurrerar ut kommunala". En grafisk bild längre ner på sidan visar hur de 841 barnen i en stadsdel i Farsta väljer, den har rubriken "Alltfler grundskoleelever väljer friskola". Det är möjligt att det är så, men de allra flesta eleverna väljer faktiskt en annan kommunal skola än den som ligger närmast där de bor. Totalt valde 255 elever att gå i en annan kommunal skola (i stadsdelen eller utanför) medan 225 valde en friskola. Den kommunala Hökarängskolans konkurrerar således framför allt med andra kommunala skolor.

Valfrihet i skolan förknippas ofta bara med möjligheten att välja friskolor, när det handlar om möjligheten att välja skola överhuvudtaget - kommunal eller fristående. Ibland undrar jag om vi hade haft samma infekterade debatt som den vi har idag om friskolor inte hade funnits, utan valfriheten bara hade handlat om att kunna välja en annan kommunal skola?

Men vad är alternativet?

Foto: www.fotoakuten.se

I Dagens Nyheter går för tillfället en artikelserie om skolan i Stockholm. Intressant läsning, men en smula ensidigt kanske. Friskolorna framstår som syndabockar som bidrar till utarmningen av den kommunala skolan - ekonomiskt såväl som på de duktiga eleverna.

Dagens artikel spinner vidare på detta tema. Pappan som är lärare i en kommunal skola beklagar sig över vad som händer när de duktiga eleverna försvinner från klassrummet. Att förväntningarna då sjunker på de kvarvarande eleverna. Men vad menar han är alternativet? Tillbaka till det gamla systemet där man blev placerad i en klass och aldrig fick byta - inte ens om man vantrivdes hur mycket som helst?

Och så det eviga tjatet om att vi pga friskolorna inte har likvärdiga skolor. Menar man på fullt allvar att vi hade det förut? När alla gick i skola i sitt segregerade bostadsområde? Knappast...

Det vore ju helt fantastiskt!

Vi har ju då och då skrivit om att det nog är dags att konkurrensutsätta lärarutbildningen för att komma till rätta med de återkommande kvalitetsbekymmer som de verkar dras med.

Nu har då äntligen en friskola tagit saker i egna händer. Lycka till!

Läs även andra bloggares åsikter om lärarhögskolan, lärarutbildningen, friskola

Äntligen börjar det hända något!

Det är nu 3 år sedan riksdagen uttalade att friskolor skulle kunna överklaga felaktiga beslut om bidragsnivåer etc genom sk förvaltningsbesvär (istället för laglighetsprövning som vi har idag).

Vi har väntat, och väntat, på att detta skall bli verklighet. Det sker nämligen rätt så ofta att kommunerna ute i landet tricksar med bidragen till friskolorna. När de sedan överklagar till Länsrätten med hjälp av laglighetsprövning är ju det ett mycket trubbigt instrument, för det rätten gör är ju då bara att upphäva det olagliga beslutet. Och så flyttar kommunen på ett kommateckan och fattar ett nytt felaktigt beslut. Så där kan man hålla på i många år. Under tiden håller kommunen alltså inne de pengar som friskolorna är berättigade det. Häromdagen var det ett typiskt exempel på detta i Stenungsund.

Nu verkar det faktiskt äntligen vara dags! Regeringen har idag skickat förslaget om "Offentliga bidrag på lika villkor" på lagrådsremiss. Läs mer på utbildningsdepartementets hemsida. Det beräknas gälla från årsskiftet.

I detta förslag finns då äntligen förvaltningsbesväret med. På tiden!

Sen finns det en hel del annat smått och gott i förslaget. Det mesta är utmärkt - som tex det tydliga uttalandet att sk skolpliktsavdrag skall inte finnas. Alls. Det är skönt, för många kommuner ägnar sig åt att hålla in stora summor pengar denna väg.

Läs även andra bloggares åsikter om förvaltningsbesvär, friskola, regeringen