"Fri folkhögskola bra -fri skola dåligt"

Rötmånadshistorien om SSU och friskolorna rullar på. Sedan förra inlägget har SSU-are i Stockholm hunnit följa västgötarna i fotspåren och lagt in en ny skämtansökan om att starta friskola.

Men dessutom har förra SSU-ordföranden Anna Sjödin hunnit bli vikarierande rektor för Vindelns folkhögskola. Läs i Västerbottens folkblad och SvD. Pikant nog är Vindelns folkhögskola drogfri...

Huvudman för just denna folkhögskola är Västerbottens landsting, men de flesta folkhögskolor är enskilda och ett antal har faktiskt SSU som delägare. Ändå bedriver de allmänna kurser som uppbär skolpeng från staten, är högskolemeriterande och berättigar till statliga studiemedlel.

Till Svenska Dagbladet säger Anna Sjödin:

Jag har alltid tyckt att folkhögskolor är någonting att värna om och till den här söker verkligen folk från alla åldrar och miljöer. Det ska bli fantastiskt roligt

Man kan inte annat än undra över varför SSU tycker att just folkhögskolor är bra medan friskolor är dåligt.



Andra bloggar om: skola, friskolor, friskola, fölkhögskolor, Anna Sjödin, SSU, Vindelns folkhögskola

Reaktion mot likriktning

På politikerbloggen gör moderaternas skolpolitiska talesman Margareta Pålsson ett välbehövligt tillrättaläggande. Debatt här. Tydligen ställer sig moderaterna sig inte utan vidare bland dem som ser förstatligande och likriktning av skolan som en lösning på dagens problem.
Det är lätt att förstå varför, staten är helt enkelt inte särskilt bra på att driva verksamhet - eller på att vara en bra arbetsgivare.

Snarare är det mer lokal frihet som behövs - om än med tydliga mål för undervisningens kvalitet.


Andra bloggar om: , skola, friskola, statliga skolor, Margareta Pålsson, moderaterna, skolpolitik

Rötmånad i förtid

Det är mer än en vecka tills rötmånaden traditionellt börjar, men en rötmånadshistoria har redan dykt upp:
SSU kampanjar igen genom att skicka in en ansökan om att starta en "socialistisk" friskola, byggd på det socialdemokratiska partiprogrammet.
Bakom ansökan står denna gång SSU Södra Älvsborg.
Läs i DN, Borås Tidning, GP.

Skälet är att driva med friskolor, och i synnerhet så kallade konfessionella friskolor. Men skjuter förstås bredvid målet.

Om SSU lyckas uppfylla de formella krav som finns, och om några familjer är beredda att låta SSU stå för barnens skolgång, då ska man givetvis få starta och driva skolan.

Det är ju faktiskt så att det inte skulle vara första gången som SSU är med och driver delar av det allmänna undervisningssystemet. Visserligen har SSU:s egna kursgård Bommersvik nu mest casinokvällar och teambuilding när de inte utbildar de unga SSU:arna, men åtskilliga av de svenska folkhögskolorna har startats inom arbetarrörelsen och då ofta med SSU som aktiv deltagare. En del drivs fortfarande så.

I trakten av Borås finns till exempel Viskadalens folkhögskola. Som synes på hemsidan bedriver flera utbildningslinjer som leder till universitetsbehörighet och berättigar till studiemedel, men är också en naturlig plats för de unga SSU:arna. Här kan man till exempel läsa hur gärna Solveig Kjörnsberg rycker ut och talar för SSU på Viskadalen. Solveig är faktiskt den som i SSU-ansökan ska bli rektor för den röda friskolan. Lycka till, säger vi.

Viskadalens folkhögskola drivs sedan 80 år av Föreningen Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola, som också driver ett antal andra av arbetarrörelsens folkhögskolor - flera i Göteborg faktiskt. Bland medlemsorganisationerna i denna förening , och alltså delägare i bland annat Viskadalens folkhögskola hittar man - tadam! - Södra Älvsborgs SSU-distrikt!

Så nog får SSU-distriktet redan del av skolanslagen, förutom de skattepengar som fördelas som stöd till politiska ungdomsorganisationer.

Varför tycker man egentligen att det skulle vara en stor nyhet att de ansöker om att också driva friskola? (Även om man kan betvivla att de får så många elever...)

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, SSU, SSU Södra Älvsborg, Viskadalens folkhögskola, folkhögskolor, politik

Kommunala friskolor igen

Kommunala friskolor har blivit heta igen efter en dom i regeringsrätten.

Till exempel sände Dagens eko ett långt inslag i dag.

Och självfallet är det intressant med decentralisering av ansvar för måluppfyllelsen även inom den offentliga skolan. Nog kan det behövas lite nytänkande från golvet även i den.

Men skillnaden mot en vanlig friskola är att de som driver en kommunal friskola inte riskerar något, kommunen går inte i konkurs om föräldrarna ogillar skolan. Därför är kommunala friskolor inget alternativ till friskolor, vilket en en del tycks tro. Men självfallet inget fel heller.


Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolan, kommunala friskolor

Varför skulle staten klara detta?

En del ser lösningen på skolan problem i ett "förstatligande", det vill säga att ansvaret för skolan åter skulle ligga på staten. Bland tillskyndarna är Saco-lärarna i Lärarnas riksförbund, som hade kongress i helgen.
Också utbildningsminister Jan Björklund är som vanligt intresserad av att att öka rikspolitikernas detaljstyrning av skolan.

Detta trots att mycket lite talar för att det leder till en förbättring, och en hel del fakta tyder på att staten inte riktigt klarar av det där att hantera verklig verksamhet. Man behöver bara se på försvaret.

Nu får LR svar på tal: I GP går moderaten Mats Gerdau tillsammans med TCO.lärarna och Svenskt näringsliv emot idén. Och i Kvällsposten gör Margareta Pålsson, en annan av moderaterna ledande skolpolitiker, tummen ner.

Det gör de rätt i.


Andra bloggar om: skola, friskola, statlig skola, LR, lärarförbundet, svenskt näringsliv, Margareta Pålsson, Mats Gerdau

Rätt håll

Det blev milt sagt starka reaktioner! På 80-talet var det nytt och konstigt, men idag är det normalt. Det är lite häftigt, en del trodde att vi var en dagslända, men nu har vi hållit på i 20 år. Folk har vant sig vid vår förskola.

Birgitta Björkman i Västerviks Tidningen vid 20-årsjubileet för Josuaförsamlingens kristna förskola i Gamleby. Ja, "folk" har nog vant sig, men har alla politiker det?




Andra bloggar om: , förskola, Gamleby

Ämneskunskaper då?

Det har varit debatt om lärutbildningarna i Malmö, och rapporterar Sydsvenskan att radikala förslag framfördes. Maria Sundkvists, dekan och chef för lärarutbildningen vid Malmö, förklarade att det inte spelar någon roll vilka grundkunskaper en lärarstudent har:

Slopa intagningskraven, låt alla börja på lärarutbildningen och jag lovar att vi ska göra bra lärare av samtliga.

Allt en lite konstig uppfattning. Det är förvisso sant att lärares engagemang betyder enormt mycket, men för att lära ut något måste man rimligen själv kunna det man lär ut. Att någon utan ämneskunskaper skulle kunna bli en bra lärare i ämnet förefaller kräva något mer bevisning. Men det säger en hel del om lärarutbildningarna.



Andra bloggar om: , skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, Malmö, Malmö högskola,

Lika villkor tydligen inte riktigt lika

Skolverket är i ett nyhetsbrev bekymrat över att det tydligen blir konkurrens på olika villkor när friskolor får startas på lika villkor som kommunala. Nyhetsbrevet hittas här.
Skolverket sprider där uppfattningen om att de kommunala skolorna har extra kostnader för att de är tvugna att ta hand om "alla elever". En omständighet som ju en statlig utredning för inte så många veckor sedan fann vara felaktig. Borde inte skolverkets uttalanden vila på saklig grund?

De stora problemen för de kommunala skolorna framgår dessutom av nyhetsbrevet. Birgitta Fredander, chef för tillståndsgivningen förklarar:

I de kommunala skolorna finns en större tröghet än i de fristående skolorna. De kan få dras med stora kostnader för personal och lokaler under lång tid.

Jajamensann, så är det allt. Men varför det skulle vara osjyst, att friskolor hanterar elevbortfall som företag brukar hantera kundbortfall medan de kommunala skolorna inte är vana vid det, framgår inte.

Den kommunala skolbyråkratin får väl lära sig av friskolorna!


Andra bloggar om: skola, friskola, Birgitta Fredander, skolverket, konkurrens

Den svenska sjukan

I Malmö diskuteras just ju att stadens "starke man" Ilmar Reepalu (s) återigen uttalat sig för att eleverna ska betygsätta sina lärare - vilket sedan kunde användas i lönesättningen. Läs här.
Lärarfacken och den moderata oppositionen rasar, ståndpunkterna går i sär bland de elever, lärare och rektorer som Sydsvenskan talat med.

I en artikel i Sydsvenskan som inte finns med på internet framgår att minst en friskola tillämpar utvärdering av eleverna. Vi känner till fler.

Och är inte det hela tanken med friskolor: Man kan utveckla metoder och företagsledning, och olika sätt för kvalitetsmätning, men varenda skola behöver inte göra likadant - det som kan kallas den svenska sjukan.

Andra bloggar om: betyg, MAlmö, Ilmar Reepalu, friskolor, skola, friskola, lärarbetyg, mångfald

SOM man frågar

Dagens Eko lyfter en nyhet ur vårens SOM-undersökningar om att friskolan skulle tappa anhängare. Läs här.
Därmed har man fått veckans negativa nyhet om friskolor, vilket får sägas hålla kvoten uppe - och samtidigt är en förklaring till dessa siffror.
Enligt SOM-institutets siffror var det 22 procent fler som var negativa till att "satsa på friskolor" än som var positiv, värst var det i vänsterpartiet där de negativa ledde med 46 procent. Nästan 20 procent tycker också att friskolor är ett bra område att "spara pengar på".

Mest visar detta ett problem i "marknadsföringen", framför allt till dem som inte kommer i kontakt med friskolor. Myten att en friskola "kostar" och utarmar den kommunala skolan sprids av många, och är förstås helt falsk: En elev kostar beroende på var han går, om en försvinner med sin skolpeng så har man fortfarande lika mycket pengar per elev.

Påståendet att fler är negativa motsägs dock av den ständigt växande marknaden för friskolorna. En större andel går för varje år i friskola, vilket också har gett den positiva effekten att kommunala skolor rykt upp sig. Och det är hur folk verkligen väljer som säger

Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly är emot friskolor i princip, Ohlys dotter väljer ett fristående gymnasium för att det passar henne bäst. Vi tror inte att Lars har skällt ut henne för det. Men det borde kanske ge honom en tankeställare.


Andra bloggar om: , skola, friskola, SOM-institutet, Lars Ohly

Friskola i PISA-undersökningens topp!

Björklund förfäras då och då över att Sverige tappar mark i Pisa-undersökningarna.

PISA står för Programme for International Student Assesement och är ett OECD-projekt. Det genomförs vart tredje år och har deltagare från 57 olika länder i alla världsdelar. PISA undersöker hur det deltagande ländernas skolor har förberett sina femtonåringar för att möta framtiden. Man testar elevernas förmågor inom fyra områden; matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Det visar sig dock att en svensk friskola ligger i topp. Montessoriskolan Floda Stäteri har fantastiska resultat. Deras 28 niondeklassare ligger helt enkelt i toppklass!

Den största framgången visade sig kanske i naturvetenskap, ett ämne där
trenden har varit att den svenska skolan gått tillbaka i jämförelse med andra
länder. Resultatet för skolan i Floda räckte till en tredjeplats
internationellt, när man jämför det med alla deltagarländers
genomsnittsresultat.

Det intressanta med denna skola är dels att det är en Montessoriskola, vilket ju bland annat innebär att de jobbar helt annorlunda än den katederpedagogik som Björklund ivrar för. Men ännu mer intressant är att man inte har betyg. Inte ens för niorna. Man jobbar uteslutande med omdömen.

Kanske dags för Björklund att göra ett studiebesök?
Andra bloggar om: PISA, friskolor, friskola, Björklund, Jan Björklund, betyg

Välkommen till verkligheten...

I Lund har nu direkt skolpeng införts på alla skolstadier utom gymnasiet. Nu är det äntligen dags även för denna reform. Det kommer att innebära att det faktiskt blir lika villkor mellan de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna. Man får betalt för de elever man har, varken mer eller mindre.

Detta har då orsakat visst rabalder bland de kommunala skolorna. Lärarfacken protesterar bland annat och hävdar att det kommer att leda till besparingar.

Kennet Flenmark pekar på att skolans kostnader är fasta oavsett om antalet
elever i en klass växlar under läsåret. Elevpengen skulle därför skapa en stor
ekonomisk osäkerhet. Anledningen till att gymnasieskolornas ekonomi skulle
försämras med en elevpeng är att antalet elever brukar minska under året.

Fasta kostnader? Hur tror han att vi gör i friskolorna? Jag föreslår att Kennet går på lite studiebesök på kommunens fristående gymnasieskolor så får han se hur det funkar i verkliga livet?

Mats Gerdau (m) påpekar också mycket riktigt att om det är så att den kommunala skolan skulle förlora pengar på det nya systemet så betyder det i praktiken att dagens system bryter mot skollagen.
Andra bloggar om: lund, friskola, skolor, skollagen

Till och med SSU

Även socialdemokraternas ungdomsförbund reagerar på högskoleverkets sågning av lärarutbildningarna, i ett pressmeddelande kräver ordföranden Jytte Guteland bland annat:

..statusen för, och kraven på, lärarna måste höjas. Ett nationellt intagningsprov på lärarhögskolan skulle vara ett första steg i den riktningen..

Sent ska syndaren vakna, skulle man kanske säga. Men det är kanske för elakt, delar av pressmeddelandet kunde nämligen behöva en hederlig svensklärare med rödpenna. Till exempel påståendet:

Nivåskillnaderna hos lärare över landet varierar kraftigt.

Andra bloggar om: skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, SSU, Jytte Guteland,

Några intressanta kommentarer

En av de tidningar som skriver om den mördande kritiken mot lärarutbildningarna är Eskilstuna-Kuriren - läs här. Trots att den lokala lärarutbildningen på Mälardalens högskola klarade sig bra i granskningen så finns två mycket beska kommentarer från lärarstudenter.

Först från signaturen "Lärarn":

Hemska tanke
Och som snart färdig lärarstudent blir jag snudd på skräckslagen när jag funderar på hur illa det i så fall är på de orter som kritiseras.

För många kurser i det obligatoriska Allmänna Utbildningsområdet är rent parodiska och saknar totalt verklighetsförankring och undervisas av lärare som saknar praktisk kompetens. Ytterst få av de lärarstudenter jag känner är nöjda med dessa obligatoriska tre terminer.

Utbildning i betygsättning, utvecklingssamtal osv har ännu inte skett, och kommer heller inte att ske. Rent formellt kanske Mdh anser att man fyllt det behovet genom att lägga in en förmiddag när man pratar om betygskriterier eller saker man kan tänka på vid ett samtal.

Jag bävar för dagen då Polishögskolan håller en eftermiddag i hur man avfyrar sitt vapen eller hur man kör trängande med blåljus...

Lärarn

Vilket följs upp av "lärarstudent":

Nog är det märkligt
Även jag är snart färdigutbildad. Min spontana tanke när jag läste om detta har redan formulerats av signaturen "Lärarn" nedan, spot on. Jag tycker att det är ganska talande. Jag kan nämligen inte erinra mig om EN ENDA student, åtminstone bland dem som inriktat sig emot de högre åldrarna och gymnasiet, som varit nöjd med lärarutbildningens utformning.

Ingenting om betygssättning, ingenting om utvecklingssamtal, generellt tycks allt vara anpassat för de lägre åldrarna och verksamheten präglas dessutom av en närmast total ovilja mot att ge praktiska undervisningsråd.

lärarstudent

Frågan är om det behöver sägas mer.


Andra bloggar om: skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, högskoleverket, Mälardalens högskola

Lärarhögskolorna får underkänt

Kan man få IG-varning hur länge som helst innan underkännandet kommer? Det måste en rad lärarhögskolor fråga sig.
Högskoleverket har för andra gången granskat den nya lärarutbildning som kom 2001. Vid förra granskningen 2004 utdelades mycket stark kritik.
Den nya granskningen - hittas här - sägs visa att det går "åt rätt håll" men fortfarande finns skäl att utdela varningar till en rad lärarutbildningar. Den yttersta sanktionen vore att beröva dem examinationsrätten. Så här skriver högskoleverket

Vad händer om examensrätten blir indragen

Högskolorna får först en varning och sedan har de ett år på sig att åtgärda problemen. Om bristerna finns kvar förlorar högskolan sin examensrätt för den utbildningen. Högskolan får dock utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning innan beslutet fattades.

Man kan konstatera flera saker:

• Det är synd om de blivande lärarna som inte får en tillröckligt bra utbildning.
• Det synd om de skolor som ska anställa lärare som inte fått en riktig utbildning.
• Är verkligen andelen lärare med genomgången lärarhögskola ett bra kvalitetsmått för en skola?
• Planerna på certifiering av lärare bör i alla fall inte anta att man duger för att man genomgått lärarhögskola.
• Det borde vara ett förstahandskrav att få fram en fristående lärarhögskola så att konkurrensen kan öka.

Om nyheten: Läs i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet.

Andra bloggar om: skola, friskola, lärarutbildningar, lärarhögskolan, högskoleverket, examinationsrätt

Lite ordning på fakta, tack!

I morse höll jag på att sätta kaffet i halsen när jag lyssnade på P1 morgon. Först beklagade sig Martin Johansson (s) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall över att det gick så snabbt att starta en friskola. Han sa att man kan lämna in en ansökan på våren och sen öppna nästa höst. Det var ju då jobbigt att planera om i kommunen.

Först tänkte jag att menar han allvar? Är det för kort tid med 1,5 år? Sedan funderade jag över om han menade att man fick starta samma höst som man lämnat in ansökan på våren.

Misstaget återupprepades sedan under studiodebatten mellan Ulrika Carlsson (c) och Rossana Dinamarca (v). Debattledaren inledde en fråga med att just konstatera att man kunde göra en ansökan på våren och starta på hösten.

Detta är helt fel. Man lämnar in på våren, och startar hösten därpå. Dvs nästan 1,5 år senare. Lite mer kan man ju ändå kräva av researchen på SR!
Andra bloggar om: friskolor, skolor, sundsvall

Äntligen frihet att välja förskola!

I dagens DN presenterar alliansen sina tankar kring hur förskolan skall kunna utvecklas. Mycket av det är väl väntat, och kanske inte så mycket att orda om.

Vad som däremot är positivt för de fristående förskolorna är det man kallar för barnomsorgspeng. Tanken är bland annat att den skall följa barnet på samma sätt som inom skolan. Vad är nytt med detta, kanske ni undrar? Jo, idag kan man välja barnomsorg inom sin kommun (kommunal eller fristående). Men skulle man vilja ha sitt barn i en förskola i en annan kommun så blir det genast lite klurigare. Det är nämligen idag barnens hemkommun som bestämmer om de vill skicka vidare pengen till en förskola i en annan kommun eller inte.

För oss fristående kan det ibland vara ett bekymmer. Vi har föräldrar som gärna vill ha sitt barn i en speciell förskola i en annan kommun. Antingen på grund av att det är närmare till föräldrarnas arbete, eller att det är en särskild pedagogisk inrikting som saknas i hemkommunen. Många kommuner skickar utan större diskussioner vidare pengen, men det finns de som fortfarande krånglar.

Detta kommer alltså att innebära att förskoleföräldrar kan få välja förskola på samma villkor som man idag kan välja skola. Ytterligare ett steg framåt för valfriheten!
Andra bloggar om: förskola, friskola

Ännu en kommun kritiseras

Skolverket kritiserar Halmstads kommun för brister i betygssättningen. Dessutom ska kommunen ha tagit ut smygavgifter av minst en elev. Läs här.

Om detta hade varit en friskola hade det nog kommit en del kommentarer:

"Kommunal skola segregerar" - "Var det klokt att ge kommunerna rätt att driva skolor?" - "Klarar friskolorna att garantera undervisningen om en kommunal skola måste stängas?" - "Vad händer med likvärdigheten om kommuner måste driva skolor?"

Ja, ni vet själva


Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, Halmstad, betygssättning

Fortsättning om Zaremba

Vi har tidigare kommenterat Maciej Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. I dag skriver han i Dagens Nyheter om de reaktioner han fått. Nästan lika underhållande som själva serien.

Man kan inte annat att anse att det finns ett allvarlig fel med dagens myt om att "du avgör själv om du är kränkt eller ej".

Juristen Mårten Schultz skriver apropå Zarembas serie på sin blogg och länkar till en artikel av honom själv som ifrågasätter kränkningsbegreppet med utgångspunkt i juridisk teori. Väl läsvärd.


Andra bloggar om: , Maciej Zaremba, Zaremba, Dagens Nyheter, Mårten Schultz, kränkning, lärarutbildningar

Ny skandal i kommunal skola

I Malmö måste nu rektorn för en kommunal skola gå efter fiffel med försäljning med av eleverna renoverade bilar, skriver Sydsvenskan.

Naturligtvis är detta ett tecken på att de anställda i alla kommunala skolor, deras skolledare och styrelser inte är i branschen av något annat skäl än att tjäna pengar. De kommunala skolorna har avslöjats som misslyckade, och det vore skönt om man kunde avsluta denna olyckliga parentes i svensk skolpolitik.

Om någon skulle missa ironin så är detta alltså tänkta kommentarer om det mångåriga fifflet inte utspelats på ett kommunalt gymnasium utan på ett fristående. Då brukar nämligen en hel vargflock kasta sig över varenda friskola.


Andra bloggar om: , friskolor, friskola, fristående gymnasium, kommunal skola, skola, Malmö, fiffel