Friskolans vinst, en vinst för alla

En nuvarande elev och en före detta elev på Växjö Fria Gymnasium skriver i Smålandsposten om varför vinstintresset behövs i friskolorna.

Utan nytänkande individer och skolföretag som vågar satsa på sina
utbildningsvisioner stannar den svenska skolans utveckling. Vi tror på en modern
gymnasieskola där morgondagens elever har rätt att välja mellan olika
högkvalitativa alternativ. Det är en vinst för alla, oavsett vilken skolform man
väljer.

Läs även andra bloggares åsikter om Friskolor, vinst, Växjö Fria Gymnasium

Den eviga fråga om segregationen....

Då och då hör man röster som klagar på att friskolorna segregerar eleverna. Vi har tidigare skrivit om att vi i många fall tvärtom motverkar detta. Läs här.

I Uppsala har man en riktad skolpeng, så att de barn som har störst behov också får mest pengar. Gott så. Nu har då Uppsala Nya Tidning noterat att friskolorna verkar dra till sig mest av de resursstarka eleverna. Vi vet av egen erfarenhet att detta inte är normalfallet i alla kommuner, långt därifrån. Läser man vidare i artikeln så ser man också att bilden inte heller i Uppsala är så entydigt, utan att det finns variationer utifrån bostadsområde.

Det handlar alltså snarare om det fria skolvalet än friskolorna. Detta framhävs också i en intressant artikel från Svenskt Näringsliv. Doktoranden Jenny Kallstenius, vid Stockholms universitet har skrivit en studie om skolvalfriheten:

Förbjud alla populära kommunala skolor! De bidrar till segregationen! Så borde
det låta från dem som vill förbjuda friskolor av det skälet. Många som väljer
bort sin närbelägna skola gör det nämligen för ett annat kommunalt alternativ.

För den som vill läsa mer kan studien laddas ner här.

Tillbaka till UNT. Det blir riktigt spännande när Anders Lindbom, docent i statskunskap vid Uppsala universitet redogör för sina resultat. Han har genom datakörningar undersökt hur segregationen skulle se ut om det inte fanns några friskolor:

Elever placerades fiktivt i de skolor som låg närmast deras bostäder, det vill
säga som det fungerade innan friskolor tilläts 1992. Sedan jämfördes med vilka
skolor eleverna faktiskt kom att gå i. Slutsatsen var att den ökande
segregationen i skolorna inte i förs-ta hand beror på det fria skolvalet utan på
att segregationen mellan olika bostadsområden ökat.

Läs även andra bloggares åsikter om friskolor, Uppsala, Svenskt Näringsliv, Jenny Kallstenius

Friskolorna anställer faktiskt!

De senaste dagarna har det varit en hel del skriverier om att det varslas lärare i kommunerna. Stora rubriker och oro för besparingar. Men är det verkligen lågkonjunktur och allmänna besparingar det handlar om? Den som verkar ha kommit bort i alla dessa artiklar är att det dels handlar om ett vikande elevunderlag, och då är det ju helt rimligt att dra ner på antalet lärare. Så gör man ju i vilken verksamhet som helst. Det vikande underlaget beror dels på att kullarna minskar, men också på att friskolorna ökar.

En del kommuner har helt enkelt insett att de måste rätta munnen efter matsäcken. Minskar antalet elever så minskar antalet lärare. Startar en friskola kommer förmodligen ett antal elever att gå dit. Dessa friskolor behöver faktiskt också lärare. Och de anställer. Lärare har numera en arbetsmarknad som inte bara består av kommunala skolor.... Den enda artikel som jag sett på detta tema, och som faktiskt talar om att många friskolor planerar nyanställning, är i Skolvärlden.

Friskolor gör skolan mer uppskattad

Skolor och barnomsorg får högre betyg för tillgänglighet än andra välfärdsområden, kan det bero på annat än friskolorna och de fristående förskolorna? Den frågan ställer Maria Rankka och Thomas Idergard i en Newsmillartikel. Kan läsas här.

Framförallt tillgången på skolor och förskolor får höga betyg i den mätning som Novus Opinion gjort för Timbro. Men även kvaliteten.

Inget 100-procentigt bevis kanske, ingen "rykande revolver", men ändå ett nytt indicium på att friskolereformerna fungerar. Med de nya förslagen till medelsfördelning kanske ännu bättre.

Andra bloggar om: friskola, friskolr, Timbro, Maria Rankka, Thomas Idergard, Newsmill, valfrihet

Är det friskolorna eller valfriheten som är problemet?

I DN kunde man idag läsa den tredje delen i tidningens artikelserie om "Den nya skolan". Rubriken lyde "Friskolor konkurrerar ut kommunala". En grafisk bild längre ner på sidan visar hur de 841 barnen i en stadsdel i Farsta väljer, den har rubriken "Alltfler grundskoleelever väljer friskola". Det är möjligt att det är så, men de allra flesta eleverna väljer faktiskt en annan kommunal skola än den som ligger närmast där de bor. Totalt valde 255 elever att gå i en annan kommunal skola (i stadsdelen eller utanför) medan 225 valde en friskola. Den kommunala Hökarängskolans konkurrerar således framför allt med andra kommunala skolor.

Valfrihet i skolan förknippas ofta bara med möjligheten att välja friskolor, när det handlar om möjligheten att välja skola överhuvudtaget - kommunal eller fristående. Ibland undrar jag om vi hade haft samma infekterade debatt som den vi har idag om friskolor inte hade funnits, utan valfriheten bara hade handlat om att kunna välja en annan kommunal skola?

Men vad är alternativet?

Foto: www.fotoakuten.se

I Dagens Nyheter går för tillfället en artikelserie om skolan i Stockholm. Intressant läsning, men en smula ensidigt kanske. Friskolorna framstår som syndabockar som bidrar till utarmningen av den kommunala skolan - ekonomiskt såväl som på de duktiga eleverna.

Dagens artikel spinner vidare på detta tema. Pappan som är lärare i en kommunal skola beklagar sig över vad som händer när de duktiga eleverna försvinner från klassrummet. Att förväntningarna då sjunker på de kvarvarande eleverna. Men vad menar han är alternativet? Tillbaka till det gamla systemet där man blev placerad i en klass och aldrig fick byta - inte ens om man vantrivdes hur mycket som helst?

Och så det eviga tjatet om att vi pga friskolorna inte har likvärdiga skolor. Menar man på fullt allvar att vi hade det förut? När alla gick i skola i sitt segregerade bostadsområde? Knappast...

Det vore ju helt fantastiskt!

Vi har ju då och då skrivit om att det nog är dags att konkurrensutsätta lärarutbildningen för att komma till rätta med de återkommande kvalitetsbekymmer som de verkar dras med.

Nu har då äntligen en friskola tagit saker i egna händer. Lycka till!

Läs även andra bloggares åsikter om lärarhögskolan, lärarutbildningen, friskola

Äntligen börjar det hända något!

Det är nu 3 år sedan riksdagen uttalade att friskolor skulle kunna överklaga felaktiga beslut om bidragsnivåer etc genom sk förvaltningsbesvär (istället för laglighetsprövning som vi har idag).

Vi har väntat, och väntat, på att detta skall bli verklighet. Det sker nämligen rätt så ofta att kommunerna ute i landet tricksar med bidragen till friskolorna. När de sedan överklagar till Länsrätten med hjälp av laglighetsprövning är ju det ett mycket trubbigt instrument, för det rätten gör är ju då bara att upphäva det olagliga beslutet. Och så flyttar kommunen på ett kommateckan och fattar ett nytt felaktigt beslut. Så där kan man hålla på i många år. Under tiden håller kommunen alltså inne de pengar som friskolorna är berättigade det. Häromdagen var det ett typiskt exempel på detta i Stenungsund.

Nu verkar det faktiskt äntligen vara dags! Regeringen har idag skickat förslaget om "Offentliga bidrag på lika villkor" på lagrådsremiss. Läs mer på utbildningsdepartementets hemsida. Det beräknas gälla från årsskiftet.

I detta förslag finns då äntligen förvaltningsbesväret med. På tiden!

Sen finns det en hel del annat smått och gott i förslaget. Det mesta är utmärkt - som tex det tydliga uttalandet att sk skolpliktsavdrag skall inte finnas. Alls. Det är skönt, för många kommuner ägnar sig åt att hålla in stora summor pengar denna väg.

Läs även andra bloggares åsikter om förvaltningsbesvär, friskola, regeringen

Bra från moderaterna

Moderaterna har vaknat till i skoldenbatten. Fram till nu har ju folkpartiet i kraft av att de står för utbildningsdepartementet fått agera ostört, vilket kanske inte i vartenda avseende varit bra.

De moderata skolpolitikerna Margareta Pålsson och Mats Gerdau presenterar nu en rapport där man visar att kvalitet kan vara frihet minst lika mycket som kontroll och centralstyrning. Rapporten kan laddas ner från moderaterna. Läs i SvD också.

De föreslår friare ramar för kommunal skolor och en rad förbättringar för friskolorna. Allt kombinerat med ökad kvalitetskontroll.

Det är bra om Pålsson och Gerdau i debatten kan påpeka att kvalitet är att uppnå mål och ha rutiner för kvalitetssäkring, inte att man bedriver utbildningen på ett särskilt sätt. De glöms rätt fort bort när regeringens skolpolitik präglas av att allt blir bra om mobiltelefonerna stängs av, mössorna hängs i korridoren och lärarna måste ha en stämplad licens.

Debatten i bloggosfären har redan börjat, vi upptäcker att moderaternas skolungdomar har en blogg med det tjusiga namnet: "Fria skolor ger fria elever". Läs den här!

Mest ursinne väcker tydligen förslaget att kommunerna inte ska kunna förhala friskolors tillstånd full så länge. Men det borde var och en inse att det är orimligt att, som i dag, behöva ansöka om tillstånd 16-20 månader före skolstarten. Den tiden borde minst halveras!

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, skolpolitik, moderaterna, Mats Gerdau, Margareta Pålsson, moderat skolungdom

"Fri folkhögskola bra -fri skola dåligt"

Rötmånadshistorien om SSU och friskolorna rullar på. Sedan förra inlägget har SSU-are i Stockholm hunnit följa västgötarna i fotspåren och lagt in en ny skämtansökan om att starta friskola.

Men dessutom har förra SSU-ordföranden Anna Sjödin hunnit bli vikarierande rektor för Vindelns folkhögskola. Läs i Västerbottens folkblad och SvD. Pikant nog är Vindelns folkhögskola drogfri...

Huvudman för just denna folkhögskola är Västerbottens landsting, men de flesta folkhögskolor är enskilda och ett antal har faktiskt SSU som delägare. Ändå bedriver de allmänna kurser som uppbär skolpeng från staten, är högskolemeriterande och berättigar till statliga studiemedlel.

Till Svenska Dagbladet säger Anna Sjödin:

Jag har alltid tyckt att folkhögskolor är någonting att värna om och till den här söker verkligen folk från alla åldrar och miljöer. Det ska bli fantastiskt roligt

Man kan inte annat än undra över varför SSU tycker att just folkhögskolor är bra medan friskolor är dåligt.



Andra bloggar om: skola, friskolor, friskola, fölkhögskolor, Anna Sjödin, SSU, Vindelns folkhögskola

Reaktion mot likriktning

På politikerbloggen gör moderaternas skolpolitiska talesman Margareta Pålsson ett välbehövligt tillrättaläggande. Debatt här. Tydligen ställer sig moderaterna sig inte utan vidare bland dem som ser förstatligande och likriktning av skolan som en lösning på dagens problem.
Det är lätt att förstå varför, staten är helt enkelt inte särskilt bra på att driva verksamhet - eller på att vara en bra arbetsgivare.

Snarare är det mer lokal frihet som behövs - om än med tydliga mål för undervisningens kvalitet.


Andra bloggar om: , skola, friskola, statliga skolor, Margareta Pålsson, moderaterna, skolpolitik

Rötmånad i förtid

Det är mer än en vecka tills rötmånaden traditionellt börjar, men en rötmånadshistoria har redan dykt upp:
SSU kampanjar igen genom att skicka in en ansökan om att starta en "socialistisk" friskola, byggd på det socialdemokratiska partiprogrammet.
Bakom ansökan står denna gång SSU Södra Älvsborg.
Läs i DN, Borås Tidning, GP.

Skälet är att driva med friskolor, och i synnerhet så kallade konfessionella friskolor. Men skjuter förstås bredvid målet.

Om SSU lyckas uppfylla de formella krav som finns, och om några familjer är beredda att låta SSU stå för barnens skolgång, då ska man givetvis få starta och driva skolan.

Det är ju faktiskt så att det inte skulle vara första gången som SSU är med och driver delar av det allmänna undervisningssystemet. Visserligen har SSU:s egna kursgård Bommersvik nu mest casinokvällar och teambuilding när de inte utbildar de unga SSU:arna, men åtskilliga av de svenska folkhögskolorna har startats inom arbetarrörelsen och då ofta med SSU som aktiv deltagare. En del drivs fortfarande så.

I trakten av Borås finns till exempel Viskadalens folkhögskola. Som synes på hemsidan bedriver flera utbildningslinjer som leder till universitetsbehörighet och berättigar till studiemedel, men är också en naturlig plats för de unga SSU:arna. Här kan man till exempel läsa hur gärna Solveig Kjörnsberg rycker ut och talar för SSU på Viskadalen. Solveig är faktiskt den som i SSU-ansökan ska bli rektor för den röda friskolan. Lycka till, säger vi.

Viskadalens folkhögskola drivs sedan 80 år av Föreningen Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola, som också driver ett antal andra av arbetarrörelsens folkhögskolor - flera i Göteborg faktiskt. Bland medlemsorganisationerna i denna förening , och alltså delägare i bland annat Viskadalens folkhögskola hittar man - tadam! - Södra Älvsborgs SSU-distrikt!

Så nog får SSU-distriktet redan del av skolanslagen, förutom de skattepengar som fördelas som stöd till politiska ungdomsorganisationer.

Varför tycker man egentligen att det skulle vara en stor nyhet att de ansöker om att också driva friskola? (Även om man kan betvivla att de får så många elever...)

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, SSU, SSU Södra Älvsborg, Viskadalens folkhögskola, folkhögskolor, politik

Kommunala friskolor igen

Kommunala friskolor har blivit heta igen efter en dom i regeringsrätten.

Till exempel sände Dagens eko ett långt inslag i dag.

Och självfallet är det intressant med decentralisering av ansvar för måluppfyllelsen även inom den offentliga skolan. Nog kan det behövas lite nytänkande från golvet även i den.

Men skillnaden mot en vanlig friskola är att de som driver en kommunal friskola inte riskerar något, kommunen går inte i konkurs om föräldrarna ogillar skolan. Därför är kommunala friskolor inget alternativ till friskolor, vilket en en del tycks tro. Men självfallet inget fel heller.


Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolan, kommunala friskolor

Varför skulle staten klara detta?

En del ser lösningen på skolan problem i ett "förstatligande", det vill säga att ansvaret för skolan åter skulle ligga på staten. Bland tillskyndarna är Saco-lärarna i Lärarnas riksförbund, som hade kongress i helgen.
Också utbildningsminister Jan Björklund är som vanligt intresserad av att att öka rikspolitikernas detaljstyrning av skolan.

Detta trots att mycket lite talar för att det leder till en förbättring, och en hel del fakta tyder på att staten inte riktigt klarar av det där att hantera verklig verksamhet. Man behöver bara se på försvaret.

Nu får LR svar på tal: I GP går moderaten Mats Gerdau tillsammans med TCO.lärarna och Svenskt näringsliv emot idén. Och i Kvällsposten gör Margareta Pålsson, en annan av moderaterna ledande skolpolitiker, tummen ner.

Det gör de rätt i.


Andra bloggar om: skola, friskola, statlig skola, LR, lärarförbundet, svenskt näringsliv, Margareta Pålsson, Mats Gerdau

Rätt håll

Det blev milt sagt starka reaktioner! På 80-talet var det nytt och konstigt, men idag är det normalt. Det är lite häftigt, en del trodde att vi var en dagslända, men nu har vi hållit på i 20 år. Folk har vant sig vid vår förskola.

Birgitta Björkman i Västerviks Tidningen vid 20-årsjubileet för Josuaförsamlingens kristna förskola i Gamleby. Ja, "folk" har nog vant sig, men har alla politiker det?




Andra bloggar om: , förskola, Gamleby

Ämneskunskaper då?

Det har varit debatt om lärutbildningarna i Malmö, och rapporterar Sydsvenskan att radikala förslag framfördes. Maria Sundkvists, dekan och chef för lärarutbildningen vid Malmö, förklarade att det inte spelar någon roll vilka grundkunskaper en lärarstudent har:

Slopa intagningskraven, låt alla börja på lärarutbildningen och jag lovar att vi ska göra bra lärare av samtliga.

Allt en lite konstig uppfattning. Det är förvisso sant att lärares engagemang betyder enormt mycket, men för att lära ut något måste man rimligen själv kunna det man lär ut. Att någon utan ämneskunskaper skulle kunna bli en bra lärare i ämnet förefaller kräva något mer bevisning. Men det säger en hel del om lärarutbildningarna.



Andra bloggar om: , skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, Malmö, Malmö högskola,

Lika villkor tydligen inte riktigt lika

Skolverket är i ett nyhetsbrev bekymrat över att det tydligen blir konkurrens på olika villkor när friskolor får startas på lika villkor som kommunala. Nyhetsbrevet hittas här.
Skolverket sprider där uppfattningen om att de kommunala skolorna har extra kostnader för att de är tvugna att ta hand om "alla elever". En omständighet som ju en statlig utredning för inte så många veckor sedan fann vara felaktig. Borde inte skolverkets uttalanden vila på saklig grund?

De stora problemen för de kommunala skolorna framgår dessutom av nyhetsbrevet. Birgitta Fredander, chef för tillståndsgivningen förklarar:

I de kommunala skolorna finns en större tröghet än i de fristående skolorna. De kan få dras med stora kostnader för personal och lokaler under lång tid.

Jajamensann, så är det allt. Men varför det skulle vara osjyst, att friskolor hanterar elevbortfall som företag brukar hantera kundbortfall medan de kommunala skolorna inte är vana vid det, framgår inte.

Den kommunala skolbyråkratin får väl lära sig av friskolorna!


Andra bloggar om: skola, friskola, Birgitta Fredander, skolverket, konkurrens

Den svenska sjukan

I Malmö diskuteras just ju att stadens "starke man" Ilmar Reepalu (s) återigen uttalat sig för att eleverna ska betygsätta sina lärare - vilket sedan kunde användas i lönesättningen. Läs här.
Lärarfacken och den moderata oppositionen rasar, ståndpunkterna går i sär bland de elever, lärare och rektorer som Sydsvenskan talat med.

I en artikel i Sydsvenskan som inte finns med på internet framgår att minst en friskola tillämpar utvärdering av eleverna. Vi känner till fler.

Och är inte det hela tanken med friskolor: Man kan utveckla metoder och företagsledning, och olika sätt för kvalitetsmätning, men varenda skola behöver inte göra likadant - det som kan kallas den svenska sjukan.

Andra bloggar om: betyg, MAlmö, Ilmar Reepalu, friskolor, skola, friskola, lärarbetyg, mångfald

SOM man frågar

Dagens Eko lyfter en nyhet ur vårens SOM-undersökningar om att friskolan skulle tappa anhängare. Läs här.
Därmed har man fått veckans negativa nyhet om friskolor, vilket får sägas hålla kvoten uppe - och samtidigt är en förklaring till dessa siffror.
Enligt SOM-institutets siffror var det 22 procent fler som var negativa till att "satsa på friskolor" än som var positiv, värst var det i vänsterpartiet där de negativa ledde med 46 procent. Nästan 20 procent tycker också att friskolor är ett bra område att "spara pengar på".

Mest visar detta ett problem i "marknadsföringen", framför allt till dem som inte kommer i kontakt med friskolor. Myten att en friskola "kostar" och utarmar den kommunala skolan sprids av många, och är förstås helt falsk: En elev kostar beroende på var han går, om en försvinner med sin skolpeng så har man fortfarande lika mycket pengar per elev.

Påståendet att fler är negativa motsägs dock av den ständigt växande marknaden för friskolorna. En större andel går för varje år i friskola, vilket också har gett den positiva effekten att kommunala skolor rykt upp sig. Och det är hur folk verkligen väljer som säger

Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly är emot friskolor i princip, Ohlys dotter väljer ett fristående gymnasium för att det passar henne bäst. Vi tror inte att Lars har skällt ut henne för det. Men det borde kanske ge honom en tankeställare.


Andra bloggar om: , skola, friskola, SOM-institutet, Lars Ohly

Friskola i PISA-undersökningens topp!

Björklund förfäras då och då över att Sverige tappar mark i Pisa-undersökningarna.

PISA står för Programme for International Student Assesement och är ett OECD-projekt. Det genomförs vart tredje år och har deltagare från 57 olika länder i alla världsdelar. PISA undersöker hur det deltagande ländernas skolor har förberett sina femtonåringar för att möta framtiden. Man testar elevernas förmågor inom fyra områden; matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Det visar sig dock att en svensk friskola ligger i topp. Montessoriskolan Floda Stäteri har fantastiska resultat. Deras 28 niondeklassare ligger helt enkelt i toppklass!

Den största framgången visade sig kanske i naturvetenskap, ett ämne där
trenden har varit att den svenska skolan gått tillbaka i jämförelse med andra
länder. Resultatet för skolan i Floda räckte till en tredjeplats
internationellt, när man jämför det med alla deltagarländers
genomsnittsresultat.

Det intressanta med denna skola är dels att det är en Montessoriskola, vilket ju bland annat innebär att de jobbar helt annorlunda än den katederpedagogik som Björklund ivrar för. Men ännu mer intressant är att man inte har betyg. Inte ens för niorna. Man jobbar uteslutande med omdömen.

Kanske dags för Björklund att göra ett studiebesök?
Andra bloggar om: PISA, friskolor, friskola, Björklund, Jan Björklund, betyg