En vanlig syn

I Höganäs var utbildningsnämnden delad i synen på en ny friskola, rapporterar Helsingborgs Dagblad.
Som vanligt går skiljelinjen efter blockgränserna, och socialdemokraterna vill i yttrandet till skolverket avstyrka. Den borgerliga majoriteten tillstyrker och ärendet går till kommunstyrelsen.
Kommunens skolplan säger alltså:
”valfrihet i skola och förskola ska utvecklas genom att etablering av fristående skolor och förskolor stimuleras”

Vilket torde styra utbildningsnämnden. Minoritetens oro för att bortfallet av elever kan ställa till ett visst problem för de kommunala skolorna är heller enligt praxis inte tillräckligt för att skolverket ska säga nej till skolan.

Frågan är varför de som inte gillar friskolor envisas med att yrka avslag mot lag och praxis. Vill man skydda den kommunala skolan är det bästa väl att inrikta sig på att den blir så bra att merparten väljer att stanna kvar.

I så fall skulle lockelsen att gå en friskola endast finnas för dem som vill ha alternativ pedagogisk inriktning eller någon särskild profil. I dag kan ju friskolor även i välmående och välskötta kommuner som Höganäs konkurrera med att vara som en vanlig kommunal skola, fast lite bättre.

Andra bloggar om: , skola, Höganäs, friskola, friskolor, skolverket,

Och ett citat till

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, skrev i Kristianstadsbladet - också i fredags - i ett mer allmänt ämne. Han konstaterar emellertid en sak som är värd att upprepa:

Det finns konkreta exempel på att offentlig ägande av näringsverksamhet skapar orättvisa konkurrensvillkor. (...) Kommunala skolor får på liknande sätt vanligtvis ekonomiska fördelar jämfört med friskolorna. Såvida det inte finns väldigt goda skäl att vissa verksamheter ska drivas offentlig är det bäst att undvika att politiker och byråkrater såväl svarar för lagstiftningen som sköter vinstdrivande företag.

Andra bloggar om: , Nima Sanandaji, Captus, Kristianstadsbladet, konkurrens, friskola, friskolor,

Under snittet?

Skolminister Jan Björklund har - tillsammans med statsministern - högst förtroende i regeringen, rapporterar Novus Opinion. Länk till TV4. Länk till Svenska Dagbladet.
Och Länk till Dagens Nyheter.

Nu är herrarnas betyg 2,9 på en femgradig skala, vilket möjligen känns lite medelmåttigt. Man kan undra vad det skulle bli på en sjugradig bokstavsskala?


Andra bloggar om: , Jan Björklund, skloa, regeringen, Novus Opinion, förtroende,

Ett tänkvärt citat

Gert Gelotte i en krönika i Göteborgs-Posten på midsommarafton. Länk här.

Jag avskyr inlagd sill. Mina barn växte således upp utan sill. En skada de nu tar igen. Detta bevisar att hur föräldrar än uppfostrar, så gör barnen till sist som de vill i alla fall. Alla ni som förfäras inför kristna och muslimska friskolor kan begrunda detta medan jag tänder grillen.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Gert Gelotte, Gelotte,

Björklund backar lite

Samma dag som skolverket rapporterade att friskolor inte satte betyg på något annat sätt än de kommunala (vilket i och för sig nog inte är tillräckligt bra) svarade skolminister Jan Björklund på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Hans Wallmark (m). Wallmark hade noterat att Björklund framkastat att en förklaring på betygsinflation kunde vara att friskolor kan frestas ge höga betyg av konkurrensskäl. Wallmark skriver:

Efter ett radioprogram har en diskussion utbrutit om betygssättningen i landets skolor. Skillnader mellan betygsnivåer i fristående skolor respektive dem med kommunalt huvudmannaskap har uppmärksammats i förhållande till hur eleverna presterat på de nationella proven. En del skolor hävdas ha bättre betygsgenomsnitt än vad nivån på de nationella proven indikerar. Samtidigt påpekar ansvariga för en del av de utpekade skolorna att de vidtar åtgärder för att förbättra kunskapsnivån just med ledning av nivån på de nationella proven. De slår sig inte till ro efter att en elev misslyckats. I debatten har skolminister Jan Björklund hävdat att en förklaring till skillnaderna kan bero på att konkurrensen gör att friskolorna kan frestas töja på betygskraven.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skaffa sig empirisk grund för bedömningar av betygssättning i friskolor? (Länk)

Nu finns alltså skolministerns ganska långa och defensiva svar att läsa på denna länk. Bland annat skriver han:

Jag har erfarit att Skolverket för närvarande fördjupar sin analys av hur det ser ut i såväl kommunala som fristående skolor. Skolverkets uppgifter är offentliga och kan analyseras av alla som är intresserade av frågan. Empiriskt underlag finns således redan.

Kunde det inte möjligen ha varit passande - nu när Jan Björklund ska bli partiledare och departementschef - att lägga till att analysen var färdig just den dag han skrev detta svar. Och alltså kunde lugna honom i hans farhåga att friskolor skulle töja på betygskraven (mer än kommunala skolor).



Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolpolitik, betygsinflation, skolverket, Hans Wallmark, Jan Björklund,

Slut på förtalet av friskolor?

Skolverket har nu granskat betygssättningen med avseende på orättvisa och betygsinflation. Dte har i och för sig varit en av de tyngre områdena för kritik i verkets årliga inspektionsrapporter: formerna för betygssättning och kvalitetssäkring av betygen har de flesta skolor problem med.
Ett vanligt påstående i debatten är att friskolor skulle sätta "för höga" betyg för att dra till sig elever.

Intressant nog finner inte skolverket någon grund för sådana påståenden. Tvärtom konstater man att fristående skolor inte sätter omotiverat högre betyg än kommunala skolor. I verkets nyhetsbrev skriver man:

Inte högre betyg i fristående skolor

Rapporten visar inte på något samband mellan att mer konkurrensutsatta skolor skulle sätta högre betyg.
- Vi har inte heller kunnat se att fristående skolor generellt sätter högre betyg. Variationen i betygsättningen finns överallt, säger Anders Auer.
- Elever i fristående skolor är relativt sett få och brister i likvärdigheten har inte förändrats över tid. Det är alltså inte en rimlig förklaring att fristående skolor i högre utsträckning än andra skolor skulle ha bidragit till sämre likvärdighet, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd och projektledare.

Detta och hela rapporten hittar man här.

Dagens Nyheter skriver om saken. Liksom Svenska Dagbladet.

Vågar man hoppas att de som skyllt på friskolorna nu rättar sig efter skolverkets fakta?

Andra bloggar om: , skola, friskolor, betyg, orättvisa betyg, betygsinflation, skolverket, friskola,

Attack på Feldt

Det nämnda Aktuelltinslaget har gett upphov till fler inlägg. Före detta riksdagsmannen (s) från Höganäs Bengt Silfverstrand är i ett inlägg på SVT Opinion upprörd över att Kjell Olof Feldt försvarar friskolor. Han kan inte riktigt bestämma sig för om Feldt är avfälling eller hycklare, men tycks stanna vid det senare.
Läs inlägget här.

Andra bloggar om: Bengt Sifverstrand, Kjell Olof Feldt, Feldt, friskola, friskolor, skolpolitik

Med sådana vänner behöver man inga fiender...

Det är mycket debatt om friskolor i media nu. De "ökar lavinartat", det är "friskoleboom" och andra starka uttryck. I kvällens Aktuellt kunde man se Kunskapsskolans vd Anders Hultin berätta om framgångarna för företaget.

Tror ni att Anders gläds med sina friskolekollegor som vågar ta steget att starta en friskola? Nej, han varnar för överetablering, och för konkurser.

Vi måste nog vänja oss vid att nedläggningar av friskolor och av kommunala
skolor kommer att bli allt vanligare. I synnerhet så driver ju utvecklingen med
allt fler nya friskolor på en sådan utveckling. Någonstans finns ett tak för hur
många skolor vi kan ha. Just nu har vi ungefär 5.000 skolor i Sverige och
ungefär 1.000 av dem är friskolor. Fortsätter utvecklingen med allt fler
friskolor så kommer andra friskolor behöva lägga ner, men också andra kommunala
skolor.

Anders Hultin är är styrelseledamot i Friskolornas Riksförbund, och i deras stadgar hittar man i den första paragrafen som handlar om förbundets ändamål dessa rader:

Friskolornas Riksförbund skall verka för medlemsföretagens överlevnad

Nu är ju då frågan, gäller det alla medlemmar, eller bara Kunskapsskolan? Med sådana vänner behöver man inga fiender...

Andra bloggar om: Friskolor, Kunskapsskolan, Anders Hultin, Skola, Friskolornas Riksförbund

Dags att lära av Montessoripedagogiken!

I Sydsvenska Dagbladet kunde man igår läsa en insändare från Montessorilärarutbildare runt omkring i landet. Artikeln finns tyvärr inte på nätet. De påpekar att Montessoripedagogiken ofta ger goda resultat inom det som den svenska skolan idag har en del problem med, såsom trivsel, delaktighet och motivation. De efterlyser därför ett större intresse för forskning kring Montessoripedagogiken och avslutar:

Vi frågar oss därför om det inte istället för att ge läraren mer maktbefogenheter är angeläget att i grunden förändra skolan. Vi är övertygade om att vetenskapliga studier kring Montessoripedagogiken kan bidra med viktig kunskap.

Kanske dags för Jan Björklund att göra studiebesök i Montessoriskolor?

Andra bloggar om: Montessoripedagogiken, Montessori, Jan Björklund, skola

Det visste vi ju redan...

På Dagens Nyheters debattsida skriver idag Mauricio Rojas om hur våra läroböcker i grundskolan är fullproppade med vänsterpropaganda. Hela pressmeddelandet från Timbro samt rapporten finns här.

Vi är nog många som känner igen oss. Vad som också vore en intressant studie är att göra en undersökning av de politiska sympatierna hos landets samhällskunskapslärare. Jag gissar nämligen att det är ganska rött även där, vilket knappast ökar chanserna att stoftet i läroböckerna får lite motvikt under lektionstid.

Det är viktigt att detta nu lyfts upp och diskuteras, inte minst i ljuset av debatten kring de konfessionella friskolorna. Vad Rojas pekar på är ju bland annat att en kommunal skola knappast är en garanti för allsidig och saklig undervisning.
Andra bloggar om: Mauricio Rojas, skola, friskola, samhällskunskap, läromedel, läroböcker, propaganda, undervisning

Utvärdering istället

I Göteborgs-Posten skriver Mats Ekholm, tidigare generaldirektör för skolverket, och framför tesen att inspektionsverksamheten av skolor inte spelar någon roll. Skolorna blir nämligen inte bättre efter inspektionerna, några blir till och med sämre. Han menar att de tvåhundra miljoner inspektionerna kostar kunde användas bättre.
Läs här.
Det refereras också i såväl Svenska Dagbladet som Dagens Nyheter.

Det hela är förstås pikant eftersom skolminister Jan Björklund vill ha fler inspektioner.

Nu ska man inte dra för långtgående slutsatser. Snarare fundera över hur dagens inspektioner fungerar - hur skulle det till exempel sett ut helt utan inspektioner?
Förmodligen är det bättre att bygga upp systemet på självutvärdering, med inspektioner som främst granskar hur skolorna lyckas med sitt system för utvärdering, uppföljning och kvalitetshöjning. Lite mer som den engelska utvärderingsmyndigheten Ofsted arbetar.

Ytterligare en vinst vore att man får ett system som är lika för både kommunala skolor och friskolor.

Andra bloggar om: , skola, MAts Ekholm, skolinspektioner, Jan Björklund, skolministern, Ofsted, skolpolitik, friskola, friskolor,

Fortsättning i Alvesta

Som vi kunde berätta förra söndagen - läs här - så tänker föräldrar i Slätthög och Mistelås i Småland starta en friskola nu när Alvesta kommun tänker lägga ner den byskola som finns.
Nu berättar Smålandsposten om den fortsatta debatten. Läs här.
I tidningen uttalar sig den socialdemokratiske skolpolitikern Per Ribacke. Han menar att det vore fel att låta alla mindre skolor vara kvar säger han:

Vi kan inte ha småskolor som tar pengar från de andra skolorna.

Det kan ju uppenbarligen inte gälla den planerade friskolan. En sådan får ju i alla fall inte mer resurser per barn än de kommunala skolorna. Troligast får den mindre. Lokalkostnaden kan förstås öka lite, men en liten skola brukar vara effektivare använd. Stora skolor har ofta minst lika mycket korridorer och andra oanvända ytor som effektiv skolyta. Så är det oftast inte på en liten skola. Och en skola på en liten ort kan en helt annan funktion, där kan till exempel biblioteksfilialen finnas, där kan studiecirklar hållas kvällstid. Med mycket mera.

Andra bloggar om: friskola, friskolor, skolpolitik, Mistelås, Slätthög, Alvesta, skolor,

Kvällsposten om Malmö

I en ledare i Kvällsposten föreslår Peter J Olsson att kommunen ska uppmuntra fristående dagis och friskolor nu när de närmaste åren kommer att präglas av kraftig utbyggnad. Länk finns här.

Att Malmö växer kräver förstås att välfärdstjänster som förskola, skola och med tiden äldreomsorg också byggs ut. De närmaste åren ska till exempel cirka 3 000 förskoleplatser tillkomma, vilket inte enbart kostar pengar, utan också kan leda till problem att rekrytera personal.
Man kan undra om vänstermajoriteten är för låst vid att denna expansion ska ske i egen regi. Förnyelse och alternativ kan så klart finnas i kommunens förskolor. Men nog kan både rekrytering och utveckling gynnas om man stimulerar fristående förskolor att ta en god andel av utbyggnaden. För att inte tala om valfriheten för föräldrar och barn.
Nog skulle Malmö stad gynnas av att det skapas en livskraftig sektor av fristående förskolor och friskolor även i Malmö. Och nu när Mona Sahlin gett signalen att den socialdemokratiska skolpolitiken behöver förnyas, så kunde väl Malmös socialdemokrater gå först?

Andra bloggar om: friskola, friskolor, skolpolitik, MAlmö, fristående förskolor,

Hjörne om att välja

Peter Hjörne skriver i Göteborgs-Posten i en krönika, som egentligen handlar om sjukvården, om fördelarna med friskolereformen. Och det kan som vanligt vara skäl att påminna om hur det är:

Se på skolorna! Allt är förvisso inte frid och fröjd men mycket har blivit bättre sedan friskolereformen. Människor kan välja och de kan gå någon annanstans om de inte är nöjda. Det finns få saker som är så förödmjukande som att vara maktlös och som att sakna alternativ.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, skola, skolpolitik, Peter Hjörne, Hjörne,

Fri eller privat

Norges socialdemokratiskt styrda regering gör vad de svenska socialdemokraterna inte ville eller vågade göra på 90-talet. Den ska riva upp den norska friskolelagen och ersätta den med en privatskolelag.
Fortfarande ska fristående skolor kunna få offentliga bidrag, men framdeles ska sådana inte få vara parallella till de vanliga skolorna utan ge ett pedagogiskt eller religiöst alternativ.
De konfessionella skolor som friskolemotståndare i Sverige riktar in sig på är alltså nästan de enda som ska få finnas i Norge!

Därmed står väl klart att skillnaden mellan friskola och privatskola i norska regeringsögon är att privatskolor är underkastade mer av offentlig reglering. Det kunde man inte tro.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, skola, Norge, privatskolor, konfessionella skolor,

Chock i Gävle

Lärarnas tidning skrev i veckan om hur friskolorna hade ökat kraftigt i Gävle samtidigt som resultaten i den kommunala skolan försämrats ännu mer. Läs här.
Mycket lite stöder den förklaring som friskolemotståndare skulle föra fram, att friskolorna skadat den kommunala skolan. Tvärtom har man ju tydligen ännu inte dragit ner resurserna efter det mindre elevantalet.
Parentetisk kan man konstatera att det märkligt nog ses som ett problem att högsta betygssnitt i en skola i Gävle ökat kraftigt - förmodligen en friskola.


Förklaringen till friskolornas expansion är nog snarare tvärtom: Föräldrar och elever märker snabb, i alla fall snabbare än kommunens skolpolitiker, när det börjar gå utför. Och då uppstår en marknad för friskolor. Kommunen borde nu reagera på detta underbetyg och se vad som kan göras för att göra de kommunala skolorna bättre.


Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Gävle, skolpolitik, Lärarnas tidning,

Friskola som skydd

Smålandsposten berättar att föräldrar i Slätthög och Mistelås ogillar att Alvesta kommun vill lägga ner deras skola. Därför planerar de en friskola. Läs här.
Blir det så är det ett bra exempel på en drivkraft för att bilda friskola, nämligen som skyddsnät när kommunens skolpolitiker styr och ställer för mycket.
Till exempel genom att lägga ner en skola, eller ändra verksamheten på andra sätt.
Kanske är det vanligast i mer utpräglad glesbygd än detta exempel. Men icke desto mindre är det troligt att bevarandet inte bara är gott i sig, kampen för en friskola kan bli en sammanhållande faktor till övriga i socknar som Mistelås och Slätthög.
Samhällsanda i praktiken om man så vill.


Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Slätthög, Mistelås, Alvesta, kommunpolitik, skolpolitik, samhällsanda,

Mer Sahlin

Även Expressens Anders Jonsson var uppenbarligen med på mötet med riksdagsjournalisterna där Mona Sahlin talade om en förändrad skolpolitik. Läs hans kolumn här.
I hans referat är Sahlin alltså ännu tydligare:

Hon vill också en gång för alla lägga motståndet mot friskolor på hyllan. Det är insyn och kontroll som är det viktiga, inte hur skolor drivs.

Vi får som sagt, vilket Jonsson också påpekar, se hur långt hon har partiet med sig.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Mona Sahlin, Sahlin,

Feldt omvald

Kjell-Olof Feldt omvaldes som ordförande i friskolornas riksförbund. Se länk med styrelsen.

Sahlin och skolan

Mona Sahlin väljer skolan som det första politikområdet för socialdemokratisk förnyelse. Kanske känner socialdemokraterna att skolan betydde mer för valförlusten än vad de borgerliga partierna inser?
Hon tycks i alla fall inse att bakslaget för förra försiktiga förnyelsesträvandet vid partikongressen 2005 i Malmö var "förödande". Det gav väljarna en bild av att socialdemokraterna närmast förespråkade flum och oordning i skolan. Att lägga till tidigare bilder, till exempel av misstro mot friskolorna.
Läs i Svenska Dagbladet. Samt i Dagens Nyheter.
Även friskolorna vill hon åtminstone få bort som stridsämne, hon säger alltså:
Jag har inget emot friskolor. Det viktiga är hur insynen fungerar
Nu ska ett socialdemokratiskt rådslag om skolan ske. Vi får se vad gräsrötterna i partiet säger om saken, man kan ha sina dubier; men kanske lyckas hon.


Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolpolitik, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Sahlin,

Friskolerekord

Som vi tidigare rapporterade om Göteborg och Stockholm så har antalet ansökningar om att få starta fristående grundskolor och gymnasier bildligt talat exploderat. När skolverket nu efter tre veckor lyckats räkna ansökningarna så summerade man 563 ansökningar - upp två hundra jämfört med förra året.
Länk till skolverket.
Och till TT-telegram i Svenska Dagbladet.
De flesta ansökningarna gäller fristående gymnasier.

Tidigare år har ungefär hälften så många friskolor till slut startat som det finns ansökningar. Och man kan möjligen vänta att rätt många kommuner kommer att spjärna emot. Å andra sidan finns det nu etablerade friskolekoncerner som rimligen lägger korrekta och väl underbyggda ansökningar.
Hur som helst är det spännande tider som säkert kan bidra till den svenska skolans utveckling!


Andra bloggar om: , friskola, friskolor, skolverket, gymnasier,

Fler än i Svedala

Att Svedala kommun - som vi skrev om nedan - inte är enda kommun som planerar att skapa "kommunala friskolor" framgår av en granskning som gjorts av tv-programmet Agenda och presenterades i går. Läs tt-telegrammet i Svenska Dagbladet, eller i Dagens Nyheter.

I allmänhet är det förstås bra om kommunerna minskar detaljstyrningen av de kommunala skolorna. Men skolminister Jan Björklund sätter faktiskt fingret på en väsentlig punkt när han, efter att också ha uttryckt sig positivt tillägger:

Men med ökad makt kommer mer ansvar när det går dåligt, säger Björklund som poängterar vikten av ekonomisk uppbackning från kommunen.

Och det är väl en tydlig sak som talar för att det är riktiga friskolor som är bäst lämpade för att släppas lös. De begränsas ju i sitt risktagande av de ekonomiska ramarna. Kommunala garantier är sannerligen ingen garanti för att ekonomin sköts ansvarsfullt, snarare tvärtom

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, kommunala friskolor, Jan Björklund, Svedala,

Förskolor i Staffanstorp

Sydsvenskan berättar också (inte heller det på nätet) om Svedalas grannkommun Staffanstorp där en nybyggd förskola nu lämnats till enskild drift. Det är förstås ett förträffligt sätt av kommunen att agera, den slipper att i onödan ta på sig driftsansvar. Att man hade hela fem möjliga aktörer som visat intresse visar att det inte är någon brist på spekulanter.

Men denna förskola med 40 platser är bara en början. De närmaste tio åren kan Staffanstorp behöva 1000 (!) nya platser. Därför kommer kommunen att ta upp en diskussion med de som inte valdes ut denna gång. Det verkar också klokt. Man har svårt att tänka sig att kommen själv ska klara en så stor utbyggnad med god kvalitet.


Andra bloggar om: , förskola, fristående förskolor, Staffanstorp,

Kommunal "friskola" i Svedala

I Svedala vill man att en av kommunens skolor ska få en friare profil - som kommunal friskola, rapporterar Sydsvenskan (inte på nätet).
Det är säkert en bra idé att låta de kommunala skolorna agera mer självständigt, man kan undra varför det bara gäller en, men kanske ser man det från den politiska ledningen som ett riskabelt riskprojekt...

Ska man få fart så kanske man snarare skulle ge alla kommunala skolor ökad frihet, samt släppa in en riktig friskola att driva en av de existerande.


Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, kommunal friskola, Svedala,

Nu pressas det också...

I Dagens Nyheter fortsätter man att skildra tendensen att nu existerande kommunala gymnasier blir friskolor istället. Och fortfarande kan man förvånas över den lätt bekymrade tonen. Läs artikel här. I dag handlar det om skolledningar som känner sig pressade att ta över. En rektor säger:

Jag blev faktiskt chockad. Plötsligt blev jag tillfrågad om jag ville ta över.

För en annan är det inte kommunen som "pressat" utan istället konkurrensen från friskolor:

Antalet friskolor har dubblerats och vi måste anpassa oss till den marknad som är.

I det senare fallet låter det som om det trots allt finns en tanke. I det förra så verkar det olämpligt att avknoppa gymnasiet till en ledning som inte gillar förslaget. Det kan väl aldrig komma något gott ut av det.
Frågan är om det i allmänhet är en så god idé att bara göra friskolor av existerande kommunala enheter utan att få en ny ledning och en ny organisation. Risken är att friskolans fördelar inte kommer till sin rätt, eller att omställningen blir onödigt smärtsam.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Stockholm, avknoppningar, fristående gymnasier, gymnasiet,

Forts. Stockholm

I en sidoartikel fortsätter den negativa vinkeln i Dagens Nyheter:
"Tre gymnasieskolor hotas".

Stockholms gymnasiechef Per Engback är pessimestisk, han tror sig behöva stänga tre stora gymnasier när antalet platser ska dras ner med 3000.
Riktigt dåligt tycker han att det är att de fristående gymnasierna nu snart kommer att ha fler elever än de kommunala:

Då tappar vi nog styrningen om gymnasieskolan. Vi kommer att få koncentrera oss på att göra det friskolorna inte gör. Kommunen är ju skyldig att se till att alla utbildningar finns. Friskolorna kan välja de mest intressanta, de minst dyra och mest enkla.

Vad är det för attityd? Borde han inte istället fundera över vad som är felet med de kommunala gymnasierna och hur dessa kunde bli konkurrenskraftiga igen.
Flera av innerstadsgymnasierna har ju funderat på avknoppning, det tyder på att det kanske är just "styrningen om gymnasieskolan" som upplevs som ett problem.

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, fristående gymnasier, Stockholm,

Även i Stockholm

Som vi förutsåg så kommer de nu inlämnade ansökningarna från förhoppningsfulla nya friskolor att bli nyheter lite varstans i landet. Det dröjde nästan en vecka innan Stockholmspressen reagerade jämfört med Göteborgs-Posten, men nu skriver Dagens Nyheter:
"Friskolor kan slå ut gymnasier."
Alltså en vinkling på det negativa i att valfriheten utvecklas samtidigt som antalet gymnasieelever förväntas sjunka om några år.

I en intervju med Olle Leksell, rektor på UVS-gymnasiet i Täby, kommer änå ett positivt perspektiv fram:

Fördelen med att jobba i en friskola jämfört med en kommunal är att det är korta beslutsvägar. Vi kan komma närmare eleverna och ha en flexiblare uppbyggnad. Jag tror att skolor med vettiga affärsidéer kommer att överleva konkurrensen. Den här branschen är inget för lycksökare, man blir inte rik i ett nafs direkt, säger han.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasier, skola, Täby, Stockholm

Rekordmånga nya friskolor!

Nytt rekord igen: Ansökningarna om nya friskolor (ansökningstiden gick ute siste mars) har i år passerat 400. Hittills har det uppmärksammats i Göteborgs-Posten. Läs här.
Tidningen listar alla i Göteborgstrakten.
Man kan uppmärksamma att inte en enda förefaller ha konfessionell profil, vilket kanske tyder på att andel sjunker från en redan låg nivå ju vanligare friskolorna blir. Bara en av grundskolorna har av namnen att döma invandrarinriktning, vilket måste ses som ovanligt. Göteborg har ju stora invandrargrupper.


Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Götebrog, konfessionella friskolor,

Sabuni polisanmäld

Vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har gjort sig känd för många saker, men framför allt för att utskiljningslöst vara emot muslimska friskolor.

Innan hon blev minister skrev hon en bok: Flickorna vi sviker. I den berättar hon allehanda historier om omskärelser och annat hemskt. Nu har en forskare vid Malmö Högskola kommit fram till att Sabuni ägnar sig åt att sprida vandringssägner. I Sydsvenska Dagbladet skriver forskaren Sara Johnsdotter om att hon i sin forskning kommit fram till att en historia om att två flickor på en muslimsk friskola i Bromma skulle ha omskurits under sommarlovet helt enkelt inte stämmer. Rektorn skall ha vägrat anmäla detta (vilket är ett lagbrott) och det skall istället ha gjorts av en anställd på skolan. Sara Johnsdotter har undersökt detta och det finns ingen anmälan gjort någonstans om detta. Vilket visar att historien inte stämmer.

I sin bok pekar Sabuni ut skolan som "en muslimsk friskola i Bromma". Lite lagom anonymt om det inte hade varit för att det vara finns en muslimsk friskola i Bromma; Al-Azarskolan. Dess rektor Bashir Aman har nu valt att polisanmäla Sabuni för grovt förtal.

Sabunis försvar?

Jag visste inte att det bara fanns en muslimsk friskola i Bromma.

Det uttalandet ger ju en fingervisning om hur pass mycket faktagranskning som hon ägnat sig åt...
Andra bloggar om: Nyamko Sabuni, friskolor, friskola, könsstympning, Al-Azarskolan, muslimska friskolor

"Allokeringsproblemet"

På Brännpunkt i Svenska Dagbladet skriver Kunskapsskolans vd Anders Hultin om ersättningssystemet till gymnasier. Han argumenterar om fristående gymnasier, men resonemanget förefaller att gälla alla gymnasier. Länk till artikeln: "Skydda inte dåliga friskolor".
Han menar att det finns kvalitetsproblem med en del skolor, som konkurrerar snarare med körkortsutbildningar och mycket egenorganiserad tid än med resultat.
Lösningen menar han är att göra upp med "bidragskulturen" inom skolan där man tenderar att belöna misslyckande genom att "allokera" mer resurser till enheter med dåliga resultat.
Istället vill han skapa ersättningssystem som gynnar goda resultat, till exempel resultat i förhållande till intagningspoäng.

Debatten är väl värd att ta. Frågan är emellertid om inte Hultin hoppar över ett par led och tar vissa slutsatser för givna. Till exempel gymnasier med mer självstudier. Som han skriver:

"Ingen vet hur halvtidsstudier påverkar studieresultaten och hur dessa elever klarar sig i den högre utbildningen."

Då vet man uppenbarligen inte heller om "halvtidsgymnasier" är dåliga. Traditionellt sett fanns det gott om korrespondensutbildningar i Sverige med hyfsade resultat: Mest känt kanske Hermods, men även till exempel "Torsås korrespondensgymnasium". Framgången borde förstås mätas och utvärderas, vilket väl egentligen är Hultins budskap.
Samtidigt är det ju klart att skolan i dag får ersättning som bygger på att man har lokaler, undervisning med mera ungefär som i "normalgymnasiet". Detta kan då ge vinster om man antingen ger en sämre utbildning eller en effektivare. Det gäller att hitta metoder att skilja på dessa två saker.

Mig tycks som om Hultin har mer rätt i delen där han argumenterar för en bättre utvärdering och jämförbar statistik inom skolsystemet. Allt för att göra valen mer informerade, och därmed bättre.

(Sedan kan olika organisation passa olika bra bra för skilda individer. Vi vet nu mer om att skolans traditionella starttid kanske är för tidigt för många elever, vilket till exempel i Frankrike lett till justeringar. Kanske finns det en ganska stor grupp gymnasieelever som det går bättre för om undervisningen koncentreras till eftermiddagarna. Jag misstänker att det skulle ha varit så för mig... Och då är det förstås en väg till högre kvalitet och bättre studieresultat om den möjligheten finn.)

Mer skakig är Hultins resonemang om att man på politisk väg ska skapa ett ekonomiskt styrsystem som klarar att finjustera gymnasieutbildningarna. I praktiken brukar sådant inte fungera så bra, enklare system är oftast att föredra. Om utvärderingen blir bättre så fungerar det fria valet också bättre som automatisk regulator.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasier, skolkvalitet, skolpolitik, kunskapsskolan, Anders Hultin,

Ny verklighet för Stockholms rektorer

I Dagens Nyheter kan man idag läsa om de bekymrade rektorerna i Stockholm. Det råder viss förvirring om de kommer att få mer eller mindre pengar att röra sig med. Systemet skall ändras, och mer pengar skall direkt ut till skolorna. Samtidigt för de också ansvar för fler utgifter. Det är alldeles utmärkt, de kommunala rektorerna måste få en känsla för att skolpengen inte är Kalle-Anka-pengar. Detta citat ur artikeln visar hur välbehövligt systemskiftet är:

Utöver det så har man inte tidigare finansierat rektors lön inom skolans budget,
och det är en kostnad på närmare 800.000 kronor.

Hur är det möjligt? Rektors lön ligger inte inom budget? Då infinner sig ju en skrämmande tanke. Tänk om man har "gömt" undan rektors lön när man beräknar hur mycket skolpeng friskolorna skall få? För de skall ju beräknas jämlikt. Och om rektor lön inte finns i budgeten så syns den ju inte.... Här finns en del att förklara och reda ut.

Det framstår med all önskvärd tydlighet att de kommunala rektorerna måste hitta ett nytt sätt att tänka. Kanske ett sätt som liknar friskolornas mer resurseffektiva verklighet. Allt som vi gör måste rymmas inom budget. Annars riskerar vi konkurs. Det värsta som kan hända en kommunal rektor som går med underskott är en utskällning av nämnden. Jämlika villkor?

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, skolpeng, rektor

Ständigt denne Björklund...

I Svenska Dagbladet kan man idag läsa om att Waldorfskolefederationen reagerar negativt på beskedet om att de inte kommer undan de nya nationella proven i årskurs 3. Waldorfskolorna har nämligen ett annorlunda arbetssätt, där de tar det lite lugnare i början. Men de menar också att när eleverna gått ut nian har de fått de kunskaper som förväntas.

Eftersom Björklund uppenbarligen inte förstår sig på poängen med alternativ tycker han att detta verkar flummigt och säger:

Man får inte blanda ihop en frihet i pedagogik med att man skulle kunna ha frihet att själv ­bestämma vad eleverna ska lära sig. Det står i läroplanen och går inte att dribbla bort.

Men Waldorfskolorna säger ju att eleverna lär sig det de ska! Bara inte till år 3 som Björklund vill. Dessutom finns idag de första avstämningsmålen först i år 5... Så vad exakt menar Björklund med att det står i läroplanen?

Sakta men säkert börjar detta likna en smygkommunalisering av friskolorna. Vårt utrymme att faktiskt vara annorlunda krymper för varje dag som går.

Andra bloggar om: Jan Björklund, nationella prov, Waldorf, Waldorfpedagogik, friskola, friskolor

Regeringen utreder

Skolminister Jan Björklund ställde i veckan mest till det genom att - av populistiska skäl? - ånyo ifrågasätta konfessionella friskolor. Han oroade sig för att "extremism" kunde finnas där och ville öka kontrollen över finansiärer.
Det handlar väl om islamism och muslimska friskolor kan man tänka. Och då lär han ha svårt att hitta ett enda exempel på någon friskola som utmärker sig negativt, än mindre är finansierad av al-Qaida...

Finns islamism och terroristromantik hittar man det bra mycket troligare i kommunala skolor i storstädernas ytterområden.

Vid dagens regeringsmöte verkar det vara positivare saker som tagits upp, man ska utreda bland annat system för bidrag och möjlighet till domstolsprövning, något som verkligen saknats. Det är väl en fortsättning på uppgörelsen mellan alliansen och miljöpartiet redan förra våren. Ekot rapporterade i dag.

Vidare ska det utredas hur det bli enklare att få driva friskolor och hur den i dag enormt långa söktiden ska kortas.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, regeringen,

Ordning i Täby?

Täby har ansökt om att få dispens så att man i de kommunala skolorna kan ge betyg/omdömen i ordning och uppförande. Om man får "kan de friskolor som vill" få ansluta sig.

Sannolikheten för dispens är nog rätt liten, nuvarande förordning är tydlig. Men sådana här dispenskrav är ofta ett sätt att bedriva politik, kanske få en fråga i debatten.

Man kan tycka vad man vill om ordningsbetyg. Men samtidigt kan konstateras att i en kommun med så många olika skolor att välja mellan blir ett utspel som detta mindre dramatiskt, den som inte gillar det kan alltid välja en annan skola.

Just nu finns det nämligen 21 kommunala och 19 fristående grundskolor i Täby, men fyra friskolor till har sökt tillstånd. Så snart nog är de kommunala i minoritet. Och då blir det tråkigare att vara kommunal skolpolitiker. Men roligare att vara elev och förälder.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Täby, ordningsbetyg, valfrihet, skolpolitik,

Friskola mot rymden?

En så kallad Fuglesangseffekt - efter vår svenske astronaut Christer Fuglesang - har gjort att ansökningarna till friskolan Malmens rymdgymnasium i Kiruna, rapporteras det i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Som vanligt är det väl inte en tillfällighet att ett uppblossande intresse fångas upp just av ett fristående gymnasium.
Per Aspera ad Astra, som det brukar heta: Till stjärnorna genom svårigheter!

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasium, Kiruna, Malmens rymdgymnasium, Christer Fuglesang, Fuglesang,

Strid om Tibble

I statsministerns tidigare hemkommun Täby ska det ena av de två kvarvarande kommunala gymnasierna, Tibble gymnasium, avknoppas. Det var också där Fredrik Reinfeldt gick i gymnasiet, fast det då hette Tibbleskolan. Med avknoppningen bildas i så fall landets största fristående gymnasium med 1150 elever.

En grupp intresserade - bland dem en av skolans rektorer - har ansökt om att söka ett fristående gymnasium. Skolverket har nu beviljat ansökan och med stöd i kommunens verksamhetsplan förväntas de nu få ta över lokaler och verksamhet. Det kommunala gymnasiet läggs ner.
Det har oro och kritik på skolan. I en enkät som gjorts har 62 av skolans 133 lärare uttalat sig emot planerana medan endast 25 var för.

Debatten beskrivs i Dagens Nyheter, samt i Lärarförbundets tidning.
Förloppet är något nytt i friskoleutvecklingen. Vanligen startas en friskola från grunden och kan bara få elever genom att locka dem från kommunala skolor eller andra friskolor.
Här skulle en hel existerande skola byta huvudman.

Egentligen är det inget konstigt med det. Så har skett med vårdcentraler och tandläkarmottagningar. Ofta är det just de lokala mellancheferna som mest inser hur den politiska styrningen hämmar arbetat. Och en kommun som vill öka andelen fristående skolor kan förstås agera så här. Kanske hade det av konkurrensskäl varit lyckligare att öppna lokalerna för flera skolbildningar under samma tak, men nog kan det ändå vara ett intressant försök.
Kommunens bredvillighet att dra sig ur konkurrensen och dessutom upplåta lokaler den inte längre behöver kan också vara ett exempel för kommande tider när det totala elevantalet sjunker.

Nackdelen är förstås att en hård politisk strid om Tibble gymnasium kan göra det svårare
för de mer traditionella friskolorna. Och det är man inte betjänt av.

Andra bloggar om: , Täby. Tibble gymnasium, Tibbleskolan, Fredrik Reinfeldt, Reinfeldt, friskola, friskolor, fristående gymnasier, avknoppning,

Riktiga vuxenfriskolor?

I förra veckan var jag lite orolig för beskedet att regeringen skulle låta kommuner lägga ut vuxenundervisning på entreprenad till friskolor. Först verkade kravet vara att kommunerna fortfarande skulle bestämma allt. Entreprenad. inte friskola alltså.
Läs inlägget här.

Enligt ett pressmeddelande - hittills från moderaterna, det är en moderat som utsetts - kanske det var en farhåga i onödan. Eller har regeringen läst friskolebloggen...
Utredaren, riksdagsmannen Mats Gerdau, skriver så här, vilket låter betydligt bättre:

Riksdagsledamot
Mats Gerdau
070-326 60 05

Fritt val inom komvux utreds

Regeringen har utsett den moderata riksdagsledamoten Mats Gerdau från Nacka till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på ett nytt nationellt system med fristående vuxenutbildning. Avsikten är att öka valfriheten för de vuxenstuderande och höja kvaliteten på utbildningen.

-Erfarenheterna från fristående alternativ i förskolan, grundskolan och gymnasiet är påtagligt goda, nu ska vi få en fortsättning på vuxenutbildningsområdet. I de flesta kommuner saknar man möjlighet att välja. Nu vill regeringen ändra på det och jag ska lämna förslag på hur det ska gå till. När jag var kommunalråd i Nacka införde vi ett sådant system 2005, så självklart kommer jag att hämta inspiration därifrån, säger Mats Gerdau.

-Jag ser två syften med utredningen. Det ena är att öka valfriheten för de vuxenstuderande. Det handlar både om att kunna välja anordnare, privata och i andra kommuner, men också att kunna välja tempo, när under året man vill börja sina studier och när i veckan man vill läsa. Det här öppnar för en betydligt större anpassning till efterfrågan. Det andra syftet är skapa en bättre och effektivare verksamhet genom kvalitetskonkurrens. En del kommuner har upphandlat hela eller delar av sin vuxenutbildning och har därigenom lyckats pressa kostnaderna. Nu blir det mer fokus på kvaliteten.

-Utbildningsbranschen en av Sveriges snabbast växande. Det är viktigt med moderna och konkurrensneutrala regler så att företagens potential verkligen tas tillvara. De privata företagen måste exempelvis kunna få rätt att sätta betyg, vilket de inte kan idag. Jag ska se över hur det ska kunna gå till.

Utredningen omfattar komvux, särvux och svenska för invandrare (sfi) och skall bland annat behandla frågor om krav för att få tillstånd, hur ersättningssystemet ska se ut, utvärderingsmodell, sanktionsmöjligheter om kvaliteten brister, med mera. Utredningen ska vara klar 3 mars 2008.

Den kommunala vuxenutbildningen omsluter drygt 5 miljarder kronor och förra året studerade 280 000 personer inom komvux eller sfi. Knappt hälften av kommunerna har upphandlat hela eller delar av sin vuxenutbildning, resten driver verksamheten uteslutande i kommunal regi och utan alternativ.

Andra bloggar om: , regeringen, vuxenutbildning, Mats Gerdau, utredningar, skolpolitik, entreprenader, friskola. friskolor,

Om fria skolor i u-länder

Friskolor i Sverige arbetar som bekant med finansiering under samma förutsättningar som de offentliga: De betalas via skolpengen av skattemedel och är avgiftsfria för eleverna.

I den amerikanska tidskriften The Atlantic Monthly finns en intressant artikel om friskolor i Indien. Läs den här (på engelska). Dessa är då helt avgiftsfinansierade. Om de riktigt fattiga, så som tydligen sker, slipper hela eller delar av avgiften, så får de som har mer - lite mer, eftersom det handlar om de fattigaste stadsdelarna - betala mer än sin del. Men tydligen gör man gärna det hellre än att sätta barnen i en gratis offentlig skola. Dessa privatskolor är till och med motarbetade av regeringen, Indien har till och med en lag mot vinstdrivna skolor...


Andra bloggar om: , friskolor, friskola, privatskolor, Indien, u-länder,

Allt viktigare grupp

Lärarnas riksförbund LR har gjort en enkät bland privatanställda (på friskolor) lärare. Saco-förbundet vill både skaffa sig kunskap om medlemmarnas situation och förbereda kommande förhandlingar. Detta kan läsas på Skolvärldens web.

Tydligen prioriterade friskolelärarna, trots ofta lång arbetstid, lönehöjningar före arbetstidsförbättringar i högre omfattning än offentliga skolans lärare. Förmodligen måste det ses som ett gott betyg åt friskolorna: Det är så stimulerande att arbeta att långa timmar inte känns lika pressande. Troligen är dessutom friskolorna flexiblare så att individuella problem med schemat kan lösas.

I övrigt kan man utläsa utvecklingen i Metta Fjelkners uttalande:

I storleksordningen 10 procent av våra medlemmar arbetar i dag på fristående skolor - och fler blir det.

Det är tydligt att LR nu arbetar efter den verklighetsbilden. Och ur den inställningen kan det bara komma gott.

Andra bloggar om: , skolor, friskolor, friskola, Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, LR,

Avslagen praxis

Fler nya fristående gymnasier än någonsin ansökte förra året till skolverket. 199 stycken, uppfrån 122 året före.
Samtidigt avslogs fler ansökningar än 2005, 64 stycken mot 23.
Läs i Dagens Nyheter eller i Svenska Dagbladet.

Det finns tre skäl till avslag förefaller det. För det första dåliga ansökningar, antingen för att idén och förarbetet är dåliga, eller för att man inte lyckats skriva en korrekt ansökan. Avslag då är förstås inget att säga om; enklare formella fel bör dock skolverket ge möjlighet att rätta, förvaltningslagen gäller väl även friskolor.

För det andra avslås tydligen skolor som ägs av bolag där kommunen äger mer än tio procent. Principen att inte ha den sortens blandade huvudmannaskap förefaller riktig - både rättssäkerhet, som skolverket åberopar och konkurrensneutralitet (Vem tar förlusterna? Vilken skola får bäst villkor av kommunen utan att behöva hota med domstol?) Men nog kan man tycka att det ibland kan finnas skäl att till en början ha ett delägarskap. Till exempel vid avknoppning, eller när man i samarbete med något eller några verkstadsföretag vill starta en industriell utbildning. Frågan är om det inte kunde räcka med en plan för avveckling av det kommunala delägarskapet.

Det tredje skälet, som tydligen står för en bra del av ökningen av avslag, är då påtagliga negativa följder för de kommunala skolorna. Och det skälet finns förstås i lagen, men är inte desto mindre tvivelaktigt. Om inte annat för att en del kommuner som vi sett av okynne avstyrker varenda nytt fristående gymnasium med denna grund - vilket torde minska trovärdigheten i de enstaka avstyrkandena. Men det är också en säkerhetsventil som egentligen bara är avsedd att lugna oroliga politiker vid lagens införande.

Rimligen borde alla få starta. Om de får elever och klarar sig så är det en vinst för Sverige. Är det överetablering och de inte är bättre än andra skolor så får de stängas. Här borde regeringen titta på reglerna och antingen helt ta bort avslagsgrunden, eller skärpa skrivningen så att bara extremfall omfattas. Något för den flitige Jan Björklund att titta på?

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolverket, fristående gymnasier, skolpolitik, Jan Björklund,

Mer om trubbel i Bromma

Fast de i Bromma har nog inte lyssnat så noga på Skolverkets jurister. Friskolor ska vara öppna för alla. Så långt har de fattat allt rätt. Men skulle friskolan få fler sökande än de har platser, måste de naturligtvis ordna någon slags kö. Det kan göras på tre sätt:

1. Ta in de som bor närmast skolan
2. Ta in de som stått längst tid i kö
3. Ta in de som redan har syskon i skolan

Alternativet/kombinationen av alternativ som skolan väljer ska anges i ansökan till Skolverket. Så Bromma, det är bara att fortsätta med friskoleplanerna! Fast det var kanske inte där skon klämde...
Andra bloggar om: friskola, friskolor, Skolverket, Bromma

Brommatrubbel

Idén att de kommunala skolorna i Bromma skulle bryta sig ut och bilda en frikolekoncern tycks ha gått i stöpet. Läs här i Svenska Dagbladet.

Intressant att det föll på planen att man fortsatt skulle ha "skolpliktsansvar" och garantera plats åt alla barn i Bromma, som skolchefen Marion Hauge Lindberg förklarar:

Vi kan inte i första hand garantera plats för Brommabarnen, som vi vill göra. Det ska vara öppet för alla. Så nu har vi lärt oss det, genom de diskussioner vi har haft med Skolverkets jurister.

Sålunda en aha-upplevelse av att kraven på friskolor är tämligen stränga. Och hur hårt bestämmelserna om öppenhet för alla är satta. Kanske något att tänka på för riksdags och regering att justera? En liberalare lagstiftning skulle med säkerhet inte leda till några absurda extremfall. I stället kunde den göra tillvaron enklare för den som vill starta eller driva en friskola.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Bromma, skolpliktsansvar, skolor, skolpolitik,

Mer entreprenader

I den ständigt flödande strömmen av nya förslag från skolminister Jan Björklund kom igår beskedet att regeringen tillsatt en utredning om hur friskolor kan få bedriva vuxenutbildning. Denna ligger i dag ofta på entreprenad och har problem med kvalitet och kontinuitet.
Det är lätt att förstå att friskolor kan framstå som mer attraktiva arrangörer. Björklind sade till Dagens eko:

Därför är friskolor en mycket bättre variant. Man har tydliga ägare
som har ett långsiktigt intresse av att upprätthålla kvalitet.

Så långt är allt gott och väl. Men det visar sig att det fortfarande ska handla om entreprenader. Kommunerna ska bestämma omfattning och sköta antagning, förmodligen också beställa hur utbildningen ska gå till.

Det är klart att många friskolor kan sköta detta alldeles utmärkt. Men man blir ändå lite betänksam när man hör att ett av skälen är att slippa upphandla utbildningen då och då. För vilken kvalitets- och kostnadskontroll får man egentligen då?

Friskolornas framgångar och höga kvalitet beror ju till stor del på att de har stor frihet att finna egna sätt, samtidigt som det fria skolvalet gör att de måste leva upp till kraven från föräldrar och barn, är dessa missnöjda kan de ju gå någon annanstans.

Om de aktuella vuxenutbildningsentreprenaderna har kommunen som kund och omfattar hela utbildningsvolymen blir det inte så mycket kvar av friskolornas fördelar. Då har man sin organisation och sina kompetenta lärare, det är inte så lite det men inte unikt.

Nej, varför inte utnyttja friskolemodellen helt och hållet. Ge eleverna i vuxenutbildningen möjligheten att välja skola efter vilken som passar dem bäst. Det borde gå ännu bättre än med barn, de är ju ändå vuxna.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, friskola, Jan Björklund, Björklund, vuxenutbildning, skolpolitik,

Hur en rubrik sätter agendan

I Göteborgsposten kunde man i helgen läsa om hur en friskola i Alingås har lite problem med skolhälsovården. Inget allvarligt verkar det som, men det finns ett och annat som man vill att Socialstyrelsen utreder. Det intressanta med artikeln är dock rubriksättningen. "Brister på privatskola blir ärende för socialen".

Privatskola? Socialen?

Det finns inga privatskolor längre. Det heter friskola, och de är gratis. Vilket uttrycket privatskolor knappast förmedlar.

Och det är inte socialen som är inkopplad, utan just Socialstyrelsen eftersom kommunen har bett dem klargöra hur situationen ser ut.

Jag undrar om det är journalisten i fråga eller några annan på tidningen som medvetet förvränger budskapet i artikeln genom detta bisarra val av rubrik.

Andra bloggar om: privatskolor, friskolor, skolhälsovård

Entreprenad är inte friskola

Mullsjö kommun vill lägga ut hela den kommunala skolan på entreprenad. Det är inte möjligt i dag, men man vill få dispens. För att det ska låta bra talar man om att en friskolekoncern ska ta entreprenaden.

Det gör förhoppningsvis inget riktigt friskoleföretag. Även om Ultra Education som driver ett antal skolor fört diskussioner med kommunen.

En friskola handlar om att ha en pedagogisk idé, en förtroendeingivande ledning eller någon annan fördel som kan attrahera föräldrar och elever att välja just den fristående skolan. Valfriheten och möjligheten att erbjuda något annat än den offentliga skolan är grunden i modellen.

Det Mullsjö talar om är inte friskolelösning, utan en entreprenad.

Därför är det fel när en del kommentatorer sagt att man ersätter ett offentligt monopol med ett friskolemonopol. Kommunen bestämmer ju fortfarande innehållet i skolan, och därför är det fortfarande samma kommunala skola, samma sak skulle uppnås med att anlita konsulter för skolledning, personalrekrytering och lokaladministration.

Entreprenader till friskolor och fristående gymnasier kan man säkert ha när det leder till bättre utnyttjande. Om en friskola har överkapacitet i kemisalar borde förstås kommunen kunna hyra dessa och även själva undervisningen. Eller om kommunen inte - som i Malmö stad - klarar av att ge det individuella programmet till alla som borde gå där (om man nu ska ha det), så borde det inte vara förbjudet att köpa tjänsten av ett fristående gymnasium.

Men att hyra in hela den kommunala skolan är en helt annan sak. Bättre vore om Mullsjö förklarade att man var öppen för friskoleetablering. Har man problem med att hålla skolbudgeten får man angripa det. Men totalentreprenad av skolan är ingen bra lösning.


Andra bloggar om: , skolentreprenad, friskola, friskolor, Mullsjö,

Missriktad avundsjuka...

I Dagens Nyheter kan man idag läsa om hur gymnasierektorerna på innerstadsgymnasierna i Stockholm vill bli friskolor. Eller åtminstone få lika trevliga villkor som friskolorna. De är bland annat avundsjuka på att friskolorna får disponera större del av elevpengen.

Jovisst är det så. Men då är det ju också så att denna peng skall räcka till allt. Och då menar jag allt. Lönesystem, ekonomisystem, kostnad för den årliga revisionen, högre pensionsavtal (privattjänstemannaavtalen är dyrare), och alla andra småsaker som i den kommunala världen är "fria nyttigheter" för de kommunala skolorna. När pengarna är slut går vi i konkurs. Det värsta som kan hända en kommunal skola är att rektor får en utskällning av nämnden.

Att vi har större frihet på många sätt är sant, och det kan man gärna vara avundsjuk på. Det man nämden om Lagen om offentlig upphandling och problemet med turordningsregeler inom kommunen är exempel på sådana saker. Men den ekonomiska situationen är verkligen ingenting att vara avundsjuk på.

Andra bloggar om: friskolor, skola, friskola, Stockholm, gymnasieskolor, Östra Real, Södra Latin, Kungsholmens gymnasium

Helsingborg öppnar för friskolor

Christer Rasmusson, ordförande (fp) för skol- och fritidsnämnden i Helsingborg, öppnar för att släppa in friskolor i de kommunala skollokaler som inte längre behövs.
Läs mer på lokalradions hemsida.
Bakgrunden är att kommunen har 1800 för många platser - främst i centrum, medan man behöver utöka på andra ställen i kommunen. Se artikel i Helsingborgs Dagblad.
Rasmusson säger alltså:

Båda parter tjänar på det här. Om vi står med tomma lokaler är det väldigt positivt om vi kan fylla upp dem med friskolor.

Och så är det självklart. Samverkan och samarbete leder till vinster för alla. Något att tänka på för de kommuner som envist hävdar att varje friskoleetablering medför skada för de kommunala skolorna.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Helsingborg,

Reklam behöver inte vara fel

Svenska Dagbladet har studerat vad Stockholms 71 gymnasieskolor, kommunala och fristående, läger på reklam och marknadsföring. Man kommer fram till siffran 13 miljoner, varav drygt hälften faller på de fristående. Läs artikel här.
Kostnaden ställs mot undervisningskostnaden, vilket förstås rent budgetmässigt är riktigt.
Däremot är det inte alls säkert att utbildningen skulle bli "för 13 miljoner" bättre om man inte hade någon marknadsföring. Tvärtom är utbudet stort i dag, och det måste finnas rimliga möjligheter för eleverna att hitta rätt utbildning.
De många avhopp som sker är dyrbara i sig. Hur mycket det kostar dem som biter ihop tänderna och går en hel gymnasieutbildning som egentligen inte passar ska vi inte tala om.
Att friskolor ligger relativt högt beror förstås till dels på att de ofta är nystartade och därför inte tillräckligt kända.


Andra bloggar om: , gymnasier, fristående gymnasier, friskolor, friskola, Stockholm, reklam, reklam för gymnasier,

Kommer vargen?

Utbildningsföretaget Baggium vill starta en fristående särskola i anslutning till det ungdomsboende det redan driver i Limhamn. Så skriver Sydsvenskan på fredagen (artikel ej på nätet).
Skolverket har godkänt och den ska starta nästa läsår och vara fullt utbyggd till 2009.
Malmö stad har i vanlig ordning överklagat och menat att det riskerar att få negativa följder för övrig skolverksamhet. För övrigt finns det enligt kommunen ingen brist på särskoleplatser.

Om detta kan sägas två saker:

* Malmö överklagar alla friskoleetableringar med samma argument. Det leder då till att troligen ingen kommer att lyssna på Malmö den dag man verkligen har goda skäl. Vargen kommer, och så vidare...

* Nog är det även för särskoleelever bra att ha valfrihet.

Andra bloggar om: , Limhamn, Malmö, friskola, friskolor, särskola, Baggium, skolverket, skola, skolpolitik, ,

Bara godkänt?

Utbildningsdebatt är det gott om dessa dagar. Bland annat efter ett debattinlägg i Dagens Nyheter - läs det här - från utbildningsminister Lars Leijonborg. Hans första punkt är att högskolestudier ska kräva godkänt betyg från gymnasiet i svenska, matematik och engelska.
Detta har bland annat rönt mothugg från Sveriges Förenade Studentkårer SFS.
Den här bloggen ägnas friskolor och i någon mån skolor. Därför inskränker jag mig till att tycka att godkänt i dessa ämnen, från gymnasiet och på högskolan, åtminstone borde vara självklart för dem som går lärarutbildningar.

Andra bloggar om: , Lars Leijonborg, Leijonborg, lärarutbildning, lärarhögskolor, friskola, friskolor, skolan,

Stockholmsk avknoppning?

Ett bloggrykte från "Magnus tankar" - skriven av socialdemokraten Magnus Ljungkvist, känd som "bloggaren som fällde Maria Borelius" - berättar att fyra prestigegymnasier i Stockholms city umgås med planer att knoppa av och bli friskolor, eller möjligen en gemensam friskolebildning. Det skulle handla om Södra Latin, Norra Real, Östra Real och Kungsholmens gymnasium.
Skulle ryktet vara sant är det förstås en viss omvälvning. Mot det talar förstås Ljungkvists politiska engagemang. Han kan ha ett intresse av överdriva. Eller till och med feltolka mer eller mindre medvetet. Grunden är det lösa: "Det uppger källor idag till Magnus tankar."
Att man i en så kreativ bransch som skolan funderar i termer av att få bestämma mer själv, det är inget märkligt. Så en viss sanning kan finnas i ryktet. Om det förverkligas för något eller alla fyra är svårt att veta.
Det märkliga är att motståndare till friskolor alltid har så svårt att bestämma sig för om det finns någon kvalitativ skillnad. Ja, de negativa effekterna som förutspås är alltid stora och drastiska. Som här: "Man kommer att lägga ner de praktiska programmen."
Men de positiva sidorna nedvärderas: "Allt det där går att göra i en kommunal skola också."

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasier, gymnasier, Stockholm, Magnus tankar,

Inte för långt nu, Sahlin

Mona Sahlin har besökt Uddevalla. Där passade hon, enligt tidningen Bohuslänningen, på att skriva på en lista mot "privatiseringen av förskolor".
Som trogna läsare av denna blogg minns - från detta inlägg inte minst - så har Uddevalla valt en tveksam metod: Man lägger ut förskolorna på entreprenad, men ska fortsätta att bestämma innehållet. Inte mycket till mångfald där inte! Och knappt värt att kalla privatisering.
Nu framgår inte vad som står i uppropet, är det bara en protest mot former och metod är det inte mycket att säga om. I värsta fall handlar det om att säga nej till fristående förskolor i allmänhet.

Av detta finns två slutsatser att dra:
1) Förhoppningsvis låter sig inte Mona Sahlin lockas att gå på en friskolefientlig linje för att flirta med friskolemotståndarna inom det egna partiet inför sitt val till partiordförande. Hon skälls ju ibland för att vara "höger" och kan frestas att försöka motbevisa detta med några skarpa uttalanden om friskolor.
2) Det finns ingen anledning för förespråkare av friskolor och alternativ i förskola, grundskola och gymnasium att försvara halvmesyrer av Uddevallas sort. Tydligen väcker det lätt stora protester. I en annan artikel i Bohuslänningen uttalar sig Inger Gillberg-Carlsson från Lärarförbundet i Uddevalla:
- Det vi reagerar starkt emot är tillvägagångssättet. Vi är inte rädda för förändringar. Däremot att vi inte fått vara med i processen överhuvudtaget, säger hon.

Andra bloggar om: , Uddevalla, förskolor, privatisering, entreprenad, friskolor, friskola, Mona Sahlin, Sahlin,

Kanon på bättre sätt

Friskolekedjan Kunskapsskolan har skaffat sig en litterär kanon för sina skolor. I dessa går nu 6000 elever, och de i årskurs 6-9 ska hädanefter varje år läsa två för årskursen gemensamma böcker.
Eftersom man var först och dessutom lät en "kändisjury" med bland andra Svenska akademins Horace Engdahl göra boklistan så får man lite PR i pressen.
Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder var också med i juryn och skriver på sin blogg. Läs inlägget här.
Själv verkar han lätt skeptisk till en kanon som nationellt projekt:

Ska man ha en nationell kanon? Det tål att diskutera. Men att skolor bestämmer sig för att alla elever ska ha en minsta gemensam referensram av det här slaget, det är bara att välkomna.

Och det är väl en ganska rimlig uppfattning. Att riksdagen skulle slå fast vilken bok som var på läslistan en särskild termin vore ingen bra idé. Men att varje skola börjar en diskussion, kanske med lokala experttyckare inbjudna: Gärna.
Bara att hoppas att eleverna läser mer än det föreskrivna bara.

Andra bloggar om: , litterär kanon, PJ Anders LInder, kunskapsskolan, läsning, friskola, skolor,

Kloka förslag om lärarutbildningen

På debattsidan i Dagens Nyheter idag skriver Metta Fjelkner (Lärarnas Riksförbund) om lärarutbildningen. Hon konstaterar helt riktigt att de lärare som examineras idag är helt omöjliga att anställa med alla sina fantasirika ämneskombinationer. Vilket också sätter diskussionen om behörighet i ett annat perspektiv...

Fjelkner påpekar också att lärarutbildningen i utvärderingar har varit dåliga på att ge de blivande lärarna kunskaper i dels sina ämnen (vilket är illa), men också dåliga på att ge kunskaper om vad det innebär att vara lärare. Det handlar till exempel om betygsättning, konfliklösning och utvecklingssamtal. Det är om möjligt ännu värre.

Däremot verkar inte Fjelkner vara överens med sin kollega i Lärarförbundet om hur anpassningen till Bolongaprocessen skall gå till. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz har tidigare skrivit i Svd om detta, där hon nog stirrar sig lite blind på statusfrågorna, och glömmer innehållet. Fjelkner har också skrivit en replik på detta där hon menar att man innan man diskuterar eventuella förlängningar av utbildningen faktiskt måste se över innehållet.

Andra bloggar om: Metta Fjelkner, Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, lärarutbildningen, Bolongaprocessen

Friskolorna som syndabockar

Apropå inlägget nedan om debatten i Göteborg kom jag att tänka på följande citat som jag hittade ute på internet häromdagen.

Att skylla den offentliga skolans misslyckande på friskolorna är som att skylla Titanics sjunkande på livbåtarna istället för på isberget och konstruktörerna...

Jag vet tyvärr inte vem som uttalat detta, men visst är det träffsäkert?

Friskoledebatt i Göteborg

Även i Göteborg hålls en skola stängd på grund av våld och hot. Det finns mycket att diskutera kring detta, men det finns uppenbarligen de som anser att alla skolans problem beror på friskolorna. I Göteborgsposten skriver specialpedagogen Göran Pilqvist om händelserna i Göteborg och menar på fullt allvar att det är friskolornas fel. Friskolorna segregerar, menar han. Eleverna från olika sociala bakgrunder möts inte i friskolornas Sverige.

Han bemöts på ledarplats idag av Göteborgspostens Gert Gelotte som mycket riktigt påpekar att före friskolorna var eleverna också segregerade, och än mer än i dag. Förr gick alla nämligen i skola i sitt bostadsområde, och de är ju som bekant rätt så segregerade. Det är tvärtom så att i friskolorna har elever från olika bakgrund möjlighet att mötas, och gör också det i många fall runt omkring i landet.

Det är inte friskolorna som segregerar, vi motverkar segregration!

Andra bloggar om: Högsboskolan, Göteborg, friskolor, skola

Tveksamt med entreprenad

I Uddevalla kommun skall vill den nya majoriteten nu privatisera barnomsorgen. Man gör detta genom att lägga ut tiotalet förskolor på entreprenad. Vid första anblicken kan detta förslag se ut som ytterligare en landvinning för friskolorna. Men är det verkligen det? Man pratar nämligen om entreprenad, inte fristående huvudmän. Då blir barnomsorgen föremål för offentlig upphandling, och i samband med detta kan kommunen ställa olika krav på hur verksamheten skall bedrivas och på vilket sätt. Hade det istället handlat om en aktör som söker om att få starta en fristående förskola så hade man fått större frihet då det idag råder etableringsfrihet på förskoleområdet.

Det är svårt att föreställa sig att de Pysslingen och andra som man vill locka till sig är intresserade av denna halvmesyr. Orsaken till att man startar en fristående förskola är nämligen att man vill bestämma själv över sin verksamhet. Då är entreprenad ett dåligt alternativ.

Andra bloggar om: Uddevalla, förskolor, privatisering, entreprenad, friskolor

Fördomsfullt i DN

När det gäller friskolor kan man tydligen komma med vilka påhopp som helst.
I Dagens Nyheter för fradagen kan man i kulturavdelningen läsa ett kort inlägg (försiktigtvis inte utlagt i tidningens internetversion) av kulturmedarbetaren medarbetare Jonas Thente. Han skriver om de nationella proven bland annat:

Allting har följt god sed. De kommunala skolorna har enligt reglementet delat ut proven och underlaget vid provtillfället, medan många privata skolor har sett till att dela ut underlagen i förväg till eleverna. De senare får naturligtvis betydliga fördelar och därmed bättre betyg.

Detta leder enligt Thente till att friskolornas status ökar vilket ger fler elever och mer i skolpeng. Något som Thente tror ska göra friskolorna enormt rika...

...och säkert på sikt kan dela ut proven till eleverna i exklusiva engelska skinnband.

Hatet mot friskolorna och möjligheten för föräldrar och elever att välja tar sig därmed hos Thente helt groteska former. Man kan undra vad tidningens kulturavdelning håller sig med för etik när den tillåter publicering av helt grundlösa beskyllningar mot en stor grupp av läsarna.
Annars brukar antydningarna om betygsinflation mot friskolorna gälla att dessa skulle sätta högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven. Skolverket har i sina rapporter inte funnit någon grund för en generell sådan kritik; än mindre för Jonas Thentes variant där rektorer, lärare, föräldrar och elever på "många privata skolor" är inblandade i en stor komplott för att systematiskt fuska på de nationella proven.

Andra bloggar om: , skola, friskola, nationella prov, Jonas Thente, betyg, friskolor, privatskolor, skolpolitik,

Ny länsrättsdom

Länsrätten har upphävt delar av Lunds kommuns utbildningspolitiska program som antogs av den dåvarande vänstermajoriteten 2005. Det är den lundeniske skolpolitikern Lars Hansson (fp) som överklagat och vann nu i denna instans, man får väl hoppas att den nuvarande alliansmajoriteten inte överklagar.
Det upphävdes var att programmet även gäller fristående verksamheter. Vilket alltså inte enligt domstolen var lagligt.
Därmed får Lunds ristående skolor och enskilda förskolor fåter frihet att sätta egna mål och kvalitetsambitioner, och att själva utforma verksamheten inom ramen för gällande lagstiftning.
Ytterligare en framgång i kampen att med hjälp av domstolar få Lunds kommun att följa lagen när det gäller friskolor och enskilda förskolor.


Andra bloggar om: , skolor, länsrätten, friskola, friskolor, utbildningspolitiskt program, , skollagen, Lars Hansson, skolpolitik,

Inget dåligt alternativ

I Tygelsjö strax utanför Malmö, men tillhörigt Malmö stad har ett mindre uppror brutit ut, läs i Sydsvenskan. Trots kraftig folkökning finns inga planer på en kommunal skola. En röst i artikeln:

Friskolor kanske är den enda lösningen.

Ingen dålig lösning alls kanske. Av fler anledningar än den.

Andra bloggar om: , Tygelsjö, Malmö, skola, friskola,

Friskola vann utmärkelse!

Friskolan Bergtorpsskolan i Täby har fått ta emot kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2006. Den utdelas av SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling) varje år, och i år gick alltså utmärkelsen till en friskola. Priset delades ut av kronprinsessan Victoria under en cermoni i måndags. Se bilder här.

Så här lyder juryns motivering:

Bergtorpsskolan är en fristående grundskola som under mer än ett decennium
drivit ett systematiskt arbete för att utveckla och förbättra verksamheten.
Detta har lett till ständigt förbättrade resultat som fortlöpande jämförs med
andra skolors. Skolans framgångar utgår från ett engagerat, tydligt och synligt
ledarskap samt delaktighet från elever, medarbetare och föräldrar. Metoder för
systematiskt förbättringsarbete är väl kända och integrerade i verksamheten.
Skolan arbetar förebyggande för att tillgodose elevers krav, behov och
förväntningar.Bergtorpsskolan är ett gott föredöme för verksamhetsutveckling i
svenska skolor.

Stort Grattis!

Andra bloggar om: Bergtorpsskolan, SIQ, friskola, Bättre skola 2006, skola

Spyken som exempel

Gymnasieskolan Spyken i Lund hette en gång i tiden Lunds privata elementarskola. Närmare bestämt under hundra av de 120 år som den var privatskola innan den kommunaliserades det i svensk politik så mytomspunna året 1968.
Namnet Spyken kommer traditionellt av att Johannes Strömberg - skolans legendariske rektor under tiden 1898 till 1916 - ofta uttalade psykologi som spykologi.
Han är dock känd även för andra saker. Så sent som 1966 - femtio år efter Strömbergs död! - kunde Nordisk familjebok förklara att det var särskilt tack vare hans kraftfulla ledning som skolan utvecklats "till en av våra största enskilda läroanstalter, varifrån initiativet till åtskilliga pedagogiska reformer utgått".
Det är en beskrivning som kanske förklarar att decennierna efter 1968, med få privata gymnasier och därmed få skolentreprenörer som Strömberg, inte varit de mest pedagogiskt lyckade.
Åtskilliga ”pedagogiska reformer" har visserligen sett dagens ljus. Men reformivern kanske trots allt fungerar bäst i en miljö där man genast kan drabbas av elevernas missnöje och uteblivna terminsavgifter. Om det går illa.
Och förklarar varför friskolor har ett värde bortom de självklara fördelarna för elever, föräldrar och personal att ha flera valmöjligheter.
Dessutom kanske en påminnelse om att man bör ha en hög grad av frihet att slippa detaljstyrning via läroplan, skollag, förordningar och styrande instruktioner. Vem vet om det som i dag ses som ett regelbrott i morgondagens uppslagsverk betecknas som en pedagogisk reform?
Strömbergs exempel visar att även skolledarskap är ett fält där entreprenörskap är viktigt. Och att en framgångsrik skola är ungefär som ett framgångsrikt företag – framgången är svår att planera fram, man kan inte utbildas till entreprenör eller få yrkeslegitimation i ledarskap. Utbildning för skolledare är inte fel, men räcker inte.
Skolor kräver precis som företag en affärsidé, en pedagogisk tanke, en målgrupp och en relation mellan vad man vill göra och vilka intäkter man har möjlighet att få. Företagets affärsidé kan vara mer eller mindre nyskapande, mer eller mindre unik, men måste finnas där om skolan ska attrahera elever och föräldrar.

Andra bloggar om: , skola, friskola, Spyken, Lund, Lunds privata elementarskola, Johannes Strömberg, skolledarutbildning, läroplan, skollag, yrkeslegitimation, pedagogiska reformer, skolpolitik, entreprenörskap.