I dagens DN presenterar alliansen sina tankar kring hur förskolan skall kunna utvecklas. Mycket av det är väl väntat, och kanske inte så mycket att orda om.
Vad som däremot är positivt för de fristående förskolorna är det man kallar för barnomsorgspeng. Tanken är bland annat att den skall följa barnet på samma sätt som inom skolan. Vad är nytt med detta, kanske ni undrar? Jo, idag kan man välja barnomsorg inom sin kommun (kommunal eller fristående). Men skulle man vilja ha sitt barn i en förskola i en annan kommun så blir det genast lite klurigare. Det är nämligen idag barnens hemkommun som bestämmer om de vill skicka vidare pengen till en förskola i en annan kommun eller inte.
För oss fristående kan det ibland vara ett bekymmer. Vi har föräldrar som gärna vill ha sitt barn i en speciell förskola i en annan kommun. Antingen på grund av att det är närmare till föräldrarnas arbete, eller att det är en särskild pedagogisk inrikting som saknas i hemkommunen. Många kommuner skickar utan större diskussioner vidare pengen, men det finns de som fortfarande krånglar.
Detta kommer alltså att innebära att förskoleföräldrar kan få välja förskola på samma villkor som man idag kan välja skola. Ytterligare ett steg framåt för valfriheten!
Andra bloggar om: förskola, friskola
tisdag, mars 18, 2008
måndag, mars 17, 2008
Ännu en kommun kritiseras
Skolverket kritiserar Halmstads kommun för brister i betygssättningen. Dessutom ska kommunen ha tagit ut smygavgifter av minst en elev. Läs här.
Om detta hade varit en friskola hade det nog kommit en del kommentarer:
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, Halmstad, betygssättning
Om detta hade varit en friskola hade det nog kommit en del kommentarer:
"Kommunal skola segregerar" - "Var det klokt att ge kommunerna rätt att driva skolor?" - "Klarar friskolorna att garantera undervisningen om en kommunal skola måste stängas?" - "Vad händer med likvärdigheten om kommuner måste driva skolor?"Ja, ni vet själva
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, Halmstad, betygssättning
torsdag, mars 13, 2008
Fortsättning om Zaremba
Vi har tidigare kommenterat Maciej Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. I dag skriver han i Dagens Nyheter om de reaktioner han fått. Nästan lika underhållande som själva serien.
Man kan inte annat att anse att det finns ett allvarlig fel med dagens myt om att "du avgör själv om du är kränkt eller ej".
Juristen Mårten Schultz skriver apropå Zarembas serie på sin blogg och länkar till en artikel av honom själv som ifrågasätter kränkningsbegreppet med utgångspunkt i juridisk teori. Väl läsvärd.
Andra bloggar om: , Maciej Zaremba, Zaremba, Dagens Nyheter, Mårten Schultz, kränkning, lärarutbildningar
Man kan inte annat att anse att det finns ett allvarlig fel med dagens myt om att "du avgör själv om du är kränkt eller ej".
Juristen Mårten Schultz skriver apropå Zarembas serie på sin blogg och länkar till en artikel av honom själv som ifrågasätter kränkningsbegreppet med utgångspunkt i juridisk teori. Väl läsvärd.
Andra bloggar om: , Maciej Zaremba, Zaremba, Dagens Nyheter, Mårten Schultz, kränkning, lärarutbildningar
Ny skandal i kommunal skola
I Malmö måste nu rektorn för en kommunal skola gå efter fiffel med försäljning med av eleverna renoverade bilar, skriver Sydsvenskan.
Naturligtvis är detta ett tecken på att de anställda i alla kommunala skolor, deras skolledare och styrelser inte är i branschen av något annat skäl än att tjäna pengar. De kommunala skolorna har avslöjats som misslyckade, och det vore skönt om man kunde avsluta denna olyckliga parentes i svensk skolpolitik.
Om någon skulle missa ironin så är detta alltså tänkta kommentarer om det mångåriga fifflet inte utspelats på ett kommunalt gymnasium utan på ett fristående. Då brukar nämligen en hel vargflock kasta sig över varenda friskola.
Andra bloggar om: , friskolor, friskola, fristående gymnasium, kommunal skola, skola, Malmö, fiffel
Naturligtvis är detta ett tecken på att de anställda i alla kommunala skolor, deras skolledare och styrelser inte är i branschen av något annat skäl än att tjäna pengar. De kommunala skolorna har avslöjats som misslyckade, och det vore skönt om man kunde avsluta denna olyckliga parentes i svensk skolpolitik.
Om någon skulle missa ironin så är detta alltså tänkta kommentarer om det mångåriga fifflet inte utspelats på ett kommunalt gymnasium utan på ett fristående. Då brukar nämligen en hel vargflock kasta sig över varenda friskola.
Andra bloggar om: , friskolor, friskola, fristående gymnasium, kommunal skola, skola, Malmö, fiffel
måndag, mars 10, 2008
Medan Björklund tvekar
Regeringen tvekar lite inför frivuxreformen, under tiden finns all anledning att ta del av utrdningen (pdf här). Ett bra citat ur sammanfattningen följer nedan:
Läs även andra bloggares åsikter om , friskola, frivux, Jan Björklund, regeringen, vuxenutbildning
Vuxenutbildning på entreprenad är idag det främsta komplementet till kommunernas vuxenutbildning i egen regi. Entreprenadformen fick sitt stora genombrott inom kunskapslyftet men uppvisade då ett antal brister såväl hos den kommunala hanteringen som hos entre-prenörerna. Entreprenadformen har dock utvecklats över tiden, och uppvisar i dag inte samma brister, även om vissa problem kvarstår på en del håll.
En modern vuxenutbildning, beredd att möta de nya krav som ett globaliserat kunskapssamhälle kräver, måste vara mer efterfråge-styrd än idag. Individens och näringslivets utbildningsbehov föränd-ras snabbt, och anpassningen till dessa förändringar ska ske på basis av direkt efterfrågan. Vuxenutbildningens målgrupp förändras också snabbt. Dagens ungdomar och unga vuxna är morgondagens vuxen-studerande. Denna grupp har ett starkt fokus på individualisering och valfrihet, vilket måste speglas i en modern vuxenutbildning. En ökad mångfald av utbildningsanordnare stärker vuxenutbildningens flexibilitet och bidrar samtidigt såväl till en kvalitetshöjande kon-kurrens som till en ökad utbudsbredd.
Läs även andra bloggares åsikter om , friskola, frivux, Jan Björklund, regeringen, vuxenutbildning
tisdag, mars 04, 2008
Björklund tvekar om frivux
Vi har tidigare rapporterat om att regeringens utredare Mats Gerdau förordar en reform i friskolestil för området vuxenutbildning. Nu verkar dessvärre som om Björklund tvekar i frågan.
Problemet med det är ju, precis som Gerdau påpekar, att det handlar om entreprenader. Vi har sagt det förut, och vi säger det igen. Entreprenad är inte friskola.
Andra bloggar om: friskola, vuxenutbildning, Mats Gerdau, Jan Björklund, frivux
Dock är redan drygt 27 procent av anordnarna inom vuxenutbildningen privata aktörer, vilket är väsentligt mer än inom gymnasiet och grundskolan.
Problemet med det är ju, precis som Gerdau påpekar, att det handlar om entreprenader. Vi har sagt det förut, och vi säger det igen. Entreprenad är inte friskola.
Andra bloggar om: friskola, vuxenutbildning, Mats Gerdau, Jan Björklund, frivux
måndag, mars 03, 2008
Man bli trött
Läser i kuriren.nu om Lars Ohly, som vid ett besök i Luleå åter luftar de vanligaste fördomarna mot friskolor. Och dessutom kryddat med en dos av vänsterpartiets ideologi.
Bortsett från det har han inte ens klart för sig att friskolor i dag faktiskt är tvungna att erbjuda alla en plats. Man kan tycka vad man vill om den regleringen, men nog borde en partiledare i ett riksdagsparti veta att det han kräver redan är det som gäller.
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, politik, Lars Ohly, Ohly, Luleå, vänsterpartiet
Bortsett från det har han inte ens klart för sig att friskolor i dag faktiskt är tvungna att erbjuda alla en plats. Man kan tycka vad man vill om den regleringen, men nog borde en partiledare i ett riksdagsparti veta att det han kräver redan är det som gäller.
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, politik, Lars Ohly, Ohly, Luleå, vänsterpartiet
Skoter på schemat?
Ibland hajar man till även som övertygad friskoleanhängare, till exempel över denna utbildning på ett fristående gymnasium.
Fast vid närmare eftertanke: Dte finns massor med skotrar i Norrland, och någon ska serva dem - varför då inte ett gymnasieprogram om efterfrågan finns?
Läs även andra bloggares åsikter om , friskola, fristående gymansium, Funäsdalen, skoterutbidning
Fast vid närmare eftertanke: Dte finns massor med skotrar i Norrland, och någon ska serva dem - varför då inte ett gymnasieprogram om efterfrågan finns?
Läs även andra bloggares åsikter om , friskola, fristående gymansium, Funäsdalen, skoterutbidning
Länsrätten avgör igen
Också i Svalöv får en friskola, den som Svlövs Montessoriförening driver, rätt först efter domstolsutslag. Föreningen tillåts hålla skola även för årskurs 7-9, sedan tidigare finns F-6 plus förskola. Läs i HD.
Borde inte kommuner och skolverk snart ha lärt sig hur rättspraxis ser ut?
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, Svalöv, Motessori,
Borde inte kommuner och skolverk snart ha lärt sig hur rättspraxis ser ut?
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, Svalöv, Motessori,
söndag, mars 02, 2008
Nora förlorar igen - domstolstrots?
Nora kommun har återigen förlorat ett mål om att kommunen betalat för låga bidrag till friskolorna. Läs här i Nerikes Allehanda. Kommunen förlorade i länsrätten avseende bidraget 2005-2006 till Borns friskola, och nu står klart att kammarrätten inte ens tar upp kommunens överklagande.
Det är ett oskick när kommuner som fällts flera gånger fortsätter att fatta nya olagliga beslut och konsekvent okynnesöverklagar alla domar som går dem emot. Friskoleföreningens ordförande hoppas på nya regler (fast någon proposition är det alltså inte fråga om ännu utan ett utredningsförslag), och det ska man förstås göra: Men nog kan man tycka att kommunen borde ha fattat läxan redan.
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, Nora Kommun, kammarrätten
Det är ett oskick när kommuner som fällts flera gånger fortsätter att fatta nya olagliga beslut och konsekvent okynnesöverklagar alla domar som går dem emot. Friskoleföreningens ordförande hoppas på nya regler (fast någon proposition är det alltså inte fråga om ännu utan ett utredningsförslag), och det ska man förstås göra: Men nog kan man tycka att kommunen borde ha fattat läxan redan.
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, Nora Kommun, kammarrätten
onsdag, februari 27, 2008
Länsrätten tillrättavisar Luleå kommun
Sedan snart 2 år tillbaka råder det etableringsfrihet för enskilda förskolor. Detta har i flera kommuner inte löst problemet, då politiker gärna avslår ansökningar ändå på lösa grunder.
Nu har dock Länsrätten upphävt de beslut i Luleå kommun där man nekade två förskolor att starta. Vi får hoppas att om ansökningarna är i sin ordning så får de tillstånd denna gång.
Andra bloggar om: Luleå kommun, friskolor, förskola
Nu har dock Länsrätten upphävt de beslut i Luleå kommun där man nekade två förskolor att starta. Vi får hoppas att om ansökningarna är i sin ordning så får de tillstånd denna gång.
Andra bloggar om: Luleå kommun, friskolor, förskola
Äntligen dags för frivux!
Nu börjar det äntligen bli dags för friskolor att kunna etablera sig i vuxenutbildningen. Regeringens utredare Mats Gerdau lägger nästa vecka fram sina förslag kring hur detta kan se ut. Men redan nu skriver Skolvärlden om tankarna. Det blir enligt samma modell som friskolorna. Möjligheten att fortsätta med vuxenutbildning på entreprenad kommer fortfarande att finnas kvar, men Gerdau konstaterar helt riktigt att friskolealternativet nog kommer att vara det som vinner i längden.
Kan vi hoppas på att lärarutbildningen står näst på tur?
Andra bloggar om: friskolor, vuxenutbildning, mats gerdau
Kan vi hoppas på att lärarutbildningen står näst på tur?
Andra bloggar om: friskolor, vuxenutbildning, mats gerdau
måndag, februari 25, 2008
Konkurrens skapar kvalitet!
Det diskuteras då och då vad som händer med kommunens egna skolor när friskolorna kommer in på arenan. I Jönköping konstaterar kommunrevisionen att man faktiskt är ganska bra på att möta konkurrensen från friskolorna. Skolorna profilerar sig i högre utsträckning och satsar dessutom på ett bra bemötande av elever och föräldrar.
Visst är det fullt möjligt att en del av denna utvecklingen hade skett förr eller senare även utan friskolornas intåg. Men att man fått en spark i baken verkar stå utom all tvivel, och det är ju i så fall något som gagnar alla barn i kommunen, vare sig de går i friskola eller i kommunal skola.
Andra bloggar om: friskolor, jönköping, skola, konkurrens
Visst är det fullt möjligt att en del av denna utvecklingen hade skett förr eller senare även utan friskolornas intåg. Men att man fått en spark i baken verkar stå utom all tvivel, och det är ju i så fall något som gagnar alla barn i kommunen, vare sig de går i friskola eller i kommunal skola.
Andra bloggar om: friskolor, jönköping, skola, konkurrens
Rättvisare bidrag föreslås
Klarare regler för kommunernas ersättning till friskolor föreslås av utredningen av villkoren för fristående skolor. I ett delbetänkande presenterade särskilde utredaren Fredrik Forssman ett antal klarare regler.
Delbetänkandet lades 4 februari under bloggens uppehåll, men man kan läsa mer hos utbildningsdepartementet, i DN, och hos friskoleförbundet.
I korthet handlar det om följande (om förslagen blir verklighet):
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, fristående gymnasier, regeringen, friskolors villkor,
Delbetänkandet lades 4 februari under bloggens uppehåll, men man kan läsa mer hos utbildningsdepartementet, i DN, och hos friskoleförbundet.
I korthet handlar det om följande (om förslagen blir verklighet):
- Förvaltningsbesvär införs äntligen.
- Skolpengen ska räknas på kommunens budget, extra tillägg till kommunala skolor under året ska också ges till friskolorna.
- Inga avdrag för til lexempel "skolpliktskostnader".
- Lokalbidrag till faktiska kostnader (rimliga).
- Riksprislistan för gymnasiet utvidgas med individuella linjer och gymnasiesärskolan.
Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, fristående gymnasier, regeringen, friskolors villkor,
fredag, februari 22, 2008
Hårdare konjurrens - eller politisk offensiv
I Västerbottens Folkblad berättas att de fristående gymnasieskolorna i Umeå har det kärvare. Bara en har fler sökande än platser.
Tuffa tider för friskolorna när konkurrensen hårdnar, lyder rubriken. Och det är i allmänhet precis som det ska vara.
I artikeln framkommer sedan att det som hänt är att frigymnasierna "har fått känna på den kommunala offensiven, med bland annat överklaganden av ja till friskolor."
Vad som hänt är tydligen bland annat att de kommunala gymnasierna plötsligt tar in alla sökanden. Rimligen är detta något som kostar mycket för de extra platserna och kan inte betyda något annat än att man tar den kostnaden enbart för att göra det svårare för de fristående gymnasierna. Detta följer kommunen upp med att överklaga alla nya programsatsningar i de fristående gymnasierna.
Tala om offensiv, med skattebetalarnas pengar dessutom.
Andra bloggar om: , skola, friskolor, fristående gymnasier, Umeå
Tuffa tider för friskolorna när konkurrensen hårdnar, lyder rubriken. Och det är i allmänhet precis som det ska vara.
I artikeln framkommer sedan att det som hänt är att frigymnasierna "har fått känna på den kommunala offensiven, med bland annat överklaganden av ja till friskolor."
Vad som hänt är tydligen bland annat att de kommunala gymnasierna plötsligt tar in alla sökanden. Rimligen är detta något som kostar mycket för de extra platserna och kan inte betyda något annat än att man tar den kostnaden enbart för att göra det svårare för de fristående gymnasierna. Detta följer kommunen upp med att överklaga alla nya programsatsningar i de fristående gymnasierna.
Tala om offensiv, med skattebetalarnas pengar dessutom.
Andra bloggar om: , skola, friskolor, fristående gymnasier, Umeå
torsdag, februari 21, 2008
Apropå konfessionella skolor
Ett intressant examensarbete vid lärarutbildningen vid Malmö högskola har presenterats medan bloggen gjorde uppehåll. Vi har ännu inte tagit del av hela, men presentationen på högskolans hemsida är spännande.
Lärarstudenten Tomas Appelqvist har studerat de konfessionella fristående gymnasier som finns. Det är enbart sex stycken, och bara kritna, med sammanlagt tusen elever. Det är alltså en ganska liten del till och med av den fjärdedel av svenska gymnasister som går i fristående gymnasier. Han sammanfattar alltså:
Och de skillnader som den konfessionella inriktningen ger talar man, enligt Appelqvist för tyst om:
Andra bloggar om: skola, friskolor, fristående gymnasier, konfessionella friskolor, Malmö högskola,
Lärarstudenten Tomas Appelqvist har studerat de konfessionella fristående gymnasier som finns. Det är enbart sex stycken, och bara kritna, med sammanlagt tusen elever. Det är alltså en ganska liten del till och med av den fjärdedel av svenska gymnasister som går i fristående gymnasier. Han sammanfattar alltså:
Konfessionella friskolor är kontroversiella och får ofta politiker att ta tydlig ställning. Men min undersökning visar att de konfessionella inslagen är begränsade i de sex religiösa gymnasiefriskolor som finns i Sverige. Det finns en tydlig uppdelning mellan ordinarie undervisning och de konfessionella inslagen. Ibland kan man tycka att skolorna är oförtjänt misstänkliggjorda.
Och de skillnader som den konfessionella inriktningen ger talar man, enligt Appelqvist för tyst om:
Men jag menar faktiskt att skolorna skulle tjäna på att torgföra att det förekommer djuplodande diskussioner i olika livsfrågor där olika motstridiga röster får komma till tals inte minst för att många elever har goda kunskaper om den kristna tron.
Andra bloggar om: skola, friskolor, fristående gymnasier, konfessionella friskolor, Malmö högskola,
Etiketter:
fristående gymnasier,
konfessionella friskolor,
Malmö högskola
Malmö fick sin judiska friskola
Vi skrev för ett år sedan om den avslagna ansökan om att få starta en judisk friskola i Malmö. Läs här och här. Det finns sedan tidigare en judisk förskola och barnen där skulle med en friskola kunna gå vidare. Det finns ett behov inte minst för att det förekommer hets mot judar på de kommunala grundskolorna.
Avslaget överklagades till länsrätten, som gav friskolan rätt att startas. Som skäl anges att man nu har fler elever listade, varför skolan nog passerar minimistorleken rätt snart. Skolverket ändrar sig därför också. Läs i Sydsvenskan från i slutet av januari.
Det är bra, man kan undra om det förra avslaget var påverkat av den debatt om konfessionella friskolor som då rasade. Hur som helst har det ordnat sig nu.
Andra bloggar om: , skola, friskola, konfessionella friskolor, skolverket, Malmö, länsrätten, judisk friskola
Avslaget överklagades till länsrätten, som gav friskolan rätt att startas. Som skäl anges att man nu har fler elever listade, varför skolan nog passerar minimistorleken rätt snart. Skolverket ändrar sig därför också. Läs i Sydsvenskan från i slutet av januari.
Det är bra, man kan undra om det förra avslaget var påverkat av den debatt om konfessionella friskolor som då rasade. Hur som helst har det ordnat sig nu.
Andra bloggar om: , skola, friskola, konfessionella friskolor, skolverket, Malmö, länsrätten, judisk friskola
onsdag, februari 20, 2008
Ingen korvkiosk....
När debatten om avknoppningar var igång som värst uttalde Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz att det inte fick vara lättare att öppna en skola än en korvkiosk. Exakt vad hon grundar detta påstående på kan man ju fundera över, men ett pressmeddelande från Skolverket idag visar på att de faktiskt sköter sitt jobb tvärtemot vad många verkar tro.
Det är många som fått avslag på sina ansökningar eller dragit tillbaka dem för att de helt enkelt var dåligt förberedda. Ofta har det stupat på lokaler, vilket är ett känt problem för alla friskolor.
Läs även artikel i Stockholm City.
Jag har aldrig startat någon korvkiosk, så jag kan inte uttala mig om hur lätt eller svårt det är att öppna en sådan. Men att öppna en friskola är faktiskt inget för amatörer, och uttalanden som Preisz för ovan blir därför lite löjeväckande när de inte är baserade på fakta.
Andra bloggar om: skolverket, avknoppningar, friskolor
Det är många som fått avslag på sina ansökningar eller dragit tillbaka dem för att de helt enkelt var dåligt förberedda. Ofta har det stupat på lokaler, vilket är ett känt problem för alla friskolor.
Läs även artikel i Stockholm City.
Jag har aldrig startat någon korvkiosk, så jag kan inte uttala mig om hur lätt eller svårt det är att öppna en sådan. Men att öppna en friskola är faktiskt inget för amatörer, och uttalanden som Preisz för ovan blir därför lite löjeväckande när de inte är baserade på fakta.
Andra bloggar om: skolverket, avknoppningar, friskolor
Zarembas artikelserie
I dag publicerade Dagens Nyheter den sista delen i Maceij Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. Läs den här, tidigare delar här och här.
Sista delen är mer en problematisering av vad som gått fel och en diskussion om vad det innebär att så många är "kränkta" i dagens debatt. Lärarhögskolan är exemplet i verkligheten, vilket inte innebär att man inte har alla skäl att vara orolig för vad det betyder för de lärare som ska tjänstgöra i skolorna.
Det är inte första gången lärarhögskolorna ifrågasätts. Vi skrev i november 2006 här på bloggen om ett debattinlägg - även det i Dagens Nyheter. I det gick universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman till angrepp mot kvaliteten i lärarutbildningarna. Lärar högskolorna försökte kontra, men det kan inte sägas att de vann debatten.
Något senare uppmärksammade utbildningsminister Lars Leijonborg kritiken och lovade bättring. Hans inlägg här, vår kommentar här.
Trots detta är det tydligt att regeringens politik alltför mycket utgår från att lärarhögskolorna fungerar. Det kommer till uttryck i kritiken mot att lärare med andra utbildningar skälls som obehöriga, samt förstås i diskussionen om lärarauktorisation. Det sistnämnda kan förstås vara ett sätt att öka mångfalden genom att öppna för olika utbildningsvägar fram till lärardiplom.
Friskolorna har höjt kvaliteten på alla skolor, varför inte införa konkurrens från frilärarhögskolor i icke-statlig regi?
Kanske skulle de existerande friskolorna ställa sig som huvudman för en ny fristående lärarhögskola - som en markering att det behövs nya tag för att få en fungerande lärarförsörjning.
Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Maceij Zaremba, Zaremba, lärarutbildning, lärarhögskolor,
Sista delen är mer en problematisering av vad som gått fel och en diskussion om vad det innebär att så många är "kränkta" i dagens debatt. Lärarhögskolan är exemplet i verkligheten, vilket inte innebär att man inte har alla skäl att vara orolig för vad det betyder för de lärare som ska tjänstgöra i skolorna.
Det är inte första gången lärarhögskolorna ifrågasätts. Vi skrev i november 2006 här på bloggen om ett debattinlägg - även det i Dagens Nyheter. I det gick universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman till angrepp mot kvaliteten i lärarutbildningarna. Lärar högskolorna försökte kontra, men det kan inte sägas att de vann debatten.
Något senare uppmärksammade utbildningsminister Lars Leijonborg kritiken och lovade bättring. Hans inlägg här, vår kommentar här.
Trots detta är det tydligt att regeringens politik alltför mycket utgår från att lärarhögskolorna fungerar. Det kommer till uttryck i kritiken mot att lärare med andra utbildningar skälls som obehöriga, samt förstås i diskussionen om lärarauktorisation. Det sistnämnda kan förstås vara ett sätt att öka mångfalden genom att öppna för olika utbildningsvägar fram till lärardiplom.
Friskolorna har höjt kvaliteten på alla skolor, varför inte införa konkurrens från frilärarhögskolor i icke-statlig regi?
Kanske skulle de existerande friskolorna ställa sig som huvudman för en ny fristående lärarhögskola - som en markering att det behövs nya tag för att få en fungerande lärarförsörjning.
Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Maceij Zaremba, Zaremba, lärarutbildning, lärarhögskolor,
tisdag, februari 19, 2008
Socialdemokrater föreslår friskola
Socialdemokraterna är på många ställen i landet misstänksamma mot friskolor. Men det finns åtskilliga undantag.
I Stenungssund har den borgerliga majoriteten velat lägga ner den kommunala skolan i Svenshögen. Bakgrund här och här.
Föräldrarna har protesterat men den politiska enigheten har varit stor. Men när frågan nu nått kommunstyrelsen, så hade socialdemokraterna ändrat sig.
De föreslår att kommunen driver skolan ett år till och att en friskola sedan tar över. Det skriver Göteborgs-Posten.
Läs här.
Ett bra förslag, som förhoppningsvis vinner även kommunledningens stöd när frågan når kommunfullmäktige. Annars får väl föräldrarna satsa på att ta över nästa höst efter ett års ökenvandring.
Andra bloggar om: , skolan, friskola, friskolor, socialdemokraterna, Stenungssund, Svenshögen
I Stenungssund har den borgerliga majoriteten velat lägga ner den kommunala skolan i Svenshögen. Bakgrund här och här.
Föräldrarna har protesterat men den politiska enigheten har varit stor. Men när frågan nu nått kommunstyrelsen, så hade socialdemokraterna ändrat sig.
De föreslår att kommunen driver skolan ett år till och att en friskola sedan tar över. Det skriver Göteborgs-Posten.
Läs här.
Ett bra förslag, som förhoppningsvis vinner även kommunledningens stöd när frågan når kommunfullmäktige. Annars får väl föräldrarna satsa på att ta över nästa höst efter ett års ökenvandring.
Andra bloggar om: , skolan, friskola, friskolor, socialdemokraterna, Stenungssund, Svenshögen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
