onsdag, januari 17, 2007

Mer om judiska friskolan

Skolverkets avslag på ansökan att starta en friskola med judisk kulturprofil i Malmö (se tidigare postningar) väcker förvåning och protester. Det är inte bara ytterligare ett exmpel på att skolverket självsvåldigt tycks skärpa kraven, utan också på att man utan politiska beslut försöker skapa en praxis mot kofessionella friskolor.
Dessa policyskärpningar är märklig med tanke på att det numera är en borgerlig alliansregering, och att det redan förra våren bildades en mer friskolevänlig majoritet i riksdagen genom samarbete mellan allianspartierna och miljöpartiet.
En av dem reagerar är Mats Gerdau, moderat ledamot i riksdagen utbildningsutskott.
I ett pressmeddelande som ännu inte finns på nätet skriver han:
- Det måste gå att starta friskolor med religiös inriktning. Om Skolverkets beslut att stoppa en ny judisk friskola i Malmö står sig efter prövning i domstol, måste vi ändra lagstiftningen i riksdagen. Sverige ska vara ett tolerant samhälle där det finns utrymme för skolor med olika inriktningar.
- Skolverket påstår att den judiska friskolan inte är öppen för alla och vägrar därför ge tillstånd till skolan att starta. Friskolan själv hävdar dock att alla barn, oavsett religion, är välkomna.
- Skolverkets beslut andas ett allmänt motstånd mot friskolor, kanske en effekt av den förra regeringens allt hårdare agitation mot allt vad friskolor heter. Det finns redan 67 godkända konfessionella skolor i landet, därför är det konstigt att de som vill starta nu ska stöta på patrull. Det här exemplet signalerar att det är brådskar för regeringen att komma med förslag som underlättar för friskolorna och ökar valfriheten för eleverna.
- Jag tycker att man ska vara generös i tillståndsgivningen men också följa upp kvaliteten bättre. De som inte sköter sig, oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor, ska lättare kunna bli av med tillståndet.
En avvikande röst i debatten är Mats Skogkär på Sydsvenskans ledarsida. I en ledarkommentar skiver han att avslaget "av allt att döma är ett klokt beslut". Det är nämligen, enligt honom rätt med höga krav.
Bortsett från det ganska viktiga formkravet att hårdare krav bör fastställas i lagstiftning och inte hittas på av ivriga tjänstemän, så borde det just i detta fall finnas extra anledning att behandla frågan.
Skogkär hänger upp sig på att det till att börja med kommer att vara ganska få elever i skolan, men tanken är att skolan ska rekryteras från den förskola med samma inriktning som sedan tidigare drivs av samma huvudman - utan anmärkning. Allt talar för att skolan, om det är haken, inom några år skulle ha en stabil elevbas.
Vidare är det uppenbart att Skogkär ogillar frisklor på en kofessionell eller etnisk grund. Han hävdar att det är utestängande:
Det svårt att se att särskilt många icke-judiska föräldrar skulle vara intresserade av att skriva in sina barn på en skola med så uttalat judisk prägel.
I sanning en märklig syn på utestängning. Även om det i praktiken faktiskt går barn med icke-judiska föräldrar på den förskola som är främsta rekryteringsgrund och som mycket möjligt skulle vara intresserade av att fortsätta. Om några får möjlighet att söka efter sitt intresse så skulle de som inte har det intresset "stängas ute". Så om man startar ett fotbollsgymnasium så stänger man ute dem som inte idrottar eller spelar innebandy?
Även om det sker extraundervisning i judisk kultur, och skollunchen blir koscher och det finns möjlighet att välja till undervisning i hebreiska, så är ändå skolan helt enligt läroplan och ger samma grundläggande undervisning som vilken annan skola som helst.

Nu är det möjligen så att behovet uppstått i första hand genom att barn till judiska föräldrar i praktiken är utestängda från många av de kommunala skolorna i Malmö. Och att de där riskerar mobbning, diskriminering och kanske till och med att utsättas för våld åtminstone om de visar det minsta judisk identitet. Därför kan man tänka sig att det finns tydliga och särskilda skäl att de får en möjlighet att bejaka sin identitet finns i Malmö.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är väl alldelses självklart att vi INTE ska ka konfessionella friskolor, oavsett religion. Bara i mötet mellan människor med olika ekonomiska förutsättningra, hudfärg ocg religiös bakgrund kan ett samhälle i förlängningen bli tolerant. Att låta religösa förställningar på detta viset styra ett samhälle är fel, varför inte göra som i USA låta eleverna bilda klubbar i vanliga skolor där man utävar sitt intresse och kanske ge lite mer tid åt dessa"klubbar"

Peter sa...

Så självklart lär det inte vara, eftersom rätten till föräldrar och barn att gå i sådana skolor finns i ett antal konventioner om mänskliga och medborgerliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till.
De som larmar om konfessionella skolor talar mer om sina abstrakta principer än om verkligen. Det fungerar ofta mycket bra med valfrihet.

gunnel sa...

Jag håller med dig Peter. Jag tror dessutom att det finns en stor okunskap bland svenskarna om hur konfessionell en svensk skola egentligen får vara. Lagstiftningen och den praxis som Skolverket arbetat fram genom bl a sina inspektioner gör att dagens konfessionella friskolor har betydligt mindre religiösa inslag än det som var tillåtet i den offentliga skolan fram till 1962. När det gäller skolan som mötesplats för människor med olika bakgrund, så har väl den offentliga skolan en del på sitt samvete i den frågan...