Se upp med myter

Ofta påstås det att friskolor bidrar till betygsinflation. För att vara så attraktiva som möjligt och locka elever så skulle friskolorna pressa upp betygen för att framstå som bättre. Visst kan misstag begås vid betygssättning, men man ju notera vad till exempel skolverket skriver i sina årsrapporter. (Kan läsas här.) I den senaste för 2004 beskrivs problemet som följer:

"Tyvärr framgår det tydligt av inspektionerna 2004 att lärare och skolledare har behov av att höja sin kompetens inom området bedömning, betygssättning och utvärdering av lärandet. Bestämmelser och informationsmaterial som finns tillgängliga på ett enkelt sätt via Skolverkets webb etc. tillämpas inte i tillräcklig utsträckning av lärare och skolledare."
----
"De nationella proven används inte heller alltid på det sätt som anges i styrdokumenten. Inspektörerna kan notera att då avvikelser förekommer kan de vara mycket kraftiga och innebär då oftast att antalet höga betyg på en kurs är betydligt vanligare än vad resultaten på de nationella proven antyder skulle vara rimligt. Detta gäller särskilt i matematik. Dokumentationen av betyg görs inte på ett rättssäkert sätt på vissa skolor.

Det är förvånande att det sällan förekommer att skolledningar tar några speciella initiativ för att säkra en likvärdig och rättvis betygssättning. Det är bland annat ovanligt att skolorna gör systematiska dokumenterade analyser av betygssättningen och utfallet och att detta diskuteras bland personalen.
Inspektörerna har funnit att regelbundna utvecklingssamtal av god kvalitet genomförs som tillgodoser elevers och föräldrars behov av information och vägledning i så gott som alla grundskolor. Däremot behöver cirka 40 procent av gymnasieskolorna som inspekterats förbättra rutinerna kring sina utvecklingssamtal och var fjärde gymnasieskola uppfyllde inte författningarnas krav om regelbundna samtal.
Utvärdering av lärandet skall ske öppet av lärarna och eleverna tillsammans.
Vart fjärde rektorsområde i grundskolan behöver förbättra sitt arbete avseende utvärdering av lärandet. Detta gäller samtliga årskurser, men särskilt elever i de lägre åldersgrupperna och för skolor som deltar i försöksverksamhet utan timplan. För gymnasieskolan är bilden av elevernas förmåga att utvärdera sitt eget lärande mycket splittrad. Utvärdering av lärandet är ett utvecklingsområde även för gymnasieskolorna.
Det är angeläget att skolorna, både de kommunala och de fristående, skaffar sig rutiner i arbetet med betyg och bedömning eftersom betygssättningen är en myndighetsutövning, som dessutom har en direkt påverkan på en individs framtida möjligheter i studier och yrkesliv. Det är också viktigt att få väl fungerande utvecklingssamtal för alla elever och att utvärdering av lärandet sker på ett tillfredsställande sätt vid alla skolor."

Brister i betygssättning förekommer alltså i väldigt många skolor och alls inte i någon särskilt hög grad i friskorna. Däremot är det självfallet så att skolverket pekar på ett problem i den svenska skolan som helhet. Givetvis kan skolorna, som skolverket skriver, förbättra sig. Men man kan ju också undra om det behövs funderingar på om det finns brister i själva det system som används i dag. Vem vet om det kanske en fördel att skaffa medbedömare/medbetygssättare från andra skolor?
Bristen för den delen ligga i lärarutbildningen vid våra lärarhögskolor?

Andra bloggar om: , skola, friskolor, skolverket, betyg, betygsättning, grundskolan, gymnasieskolor, konkurrens i skolan, lärare, lärarutbildning, lärarhögskolor,