Krafttag mot lärarutbildningen

I en debattartikel i Dagens Nyheter talar Utbildningsminister Lars Lejonborg om vilka beslut regeringen väntas ta i dag för att komma tillrätta med bristerna i lärarutbildningen.

Äntligen händer det något på utbildningsområdet. Många är det skolledare som sliter sitt hår över att de behöriga lärare som man intervjuar till lediga tjänster helt enkelt inte håller måttet, trots att de på pappret är utbildade. Att då börja prata om auktiorisation blir bara löjligt i våra öron. Att på det här sättet sätter ordentlig press på lärarutbildningen att åtgärda sina brister är utmärkt.

En utredning av lärarutbilningens framtid välkomnas också. Personligen skulle jag nog vilja se en återgång til det systemet vi hade för ett antal reformer sedan, då man tydligt utbildade förskollärare, lågstadielärare, mellanstadielärare och sedan ämneslärare för högstadiet och gymnasiet. När det dyker upp en sådan i ansökningshögarna idag är de mycket eftertraktade, ty deras yrkeskompetens råder det inget tvivel om.

Andra bloggar om: lärarutbildning, lärarhögskolor, lejonborg, skola, lärare

Helsingborg lovar

I en debattartikel i Kvällsposten i går förklarar nye kommunstyrelseordförande, moderaten Peter Danielsson, att det nu är mångfald och valfrihet som gäller. Till skillnad från före maktskiftet då "kommunen sagt nej till alla friskoleansökningar".
Tänk att det ska kunna framställas som en nyhet att man hädanefter kommer att följa lagens anda och bokstav.

Läsvärd bok

Det kommer då och då lite nya böcker med recept på hur skolan skall lösa sina problem. Den senaste kommer från Fredrik Jeppesen. Fredrik var tidigare framgångsrik rektor på Broängsskolan i Tumba, och driver numera Rektorsakademien som är ett nätverk för rektorer.

I sin bok "Uppdrag skola" skriver Fredrik om rektors glädjeämnen och vedermödor. Den är verkligen läsvärd för alla i skolbranschen, och för oss skolledare blir det många igenkännande leenden när han beskriver hur föräldrar när som helst kan dundra in på rektorsexpeditionen och kräva att man löser ett problem helst i går. Helt ovetande om att man har ungefär 150 andra saker på listan, och som faktiskt måste få gå före.

Han verkar inte heller vara särskilt förtjust i Folkpartiets svar på skolans problem, med batonger och discplin. Apropå Folkpartiet finns det en intressant vinkel på Fredriks framgång. Fredrik är en sådan som enligt Lejonborg och Björklund inte skall vara rektor. Han saknar nämligen lärarbakgrund, utan kommer istället från näringslivet samt det militära. Det skulle vara intressant att höra var Björklund tycker om Fredriks framgång som rektor, och varför man skall låta blir att anställa sådana som Fredrik.

Andra bloggar om: Jan Björklund, Fredrik Jeppesen, skola, rektor

Märklig inställning

Sveriges Radio rapporterar idag om att Hallstahammar snart kan få sin första privata förskola. Det märkliga är att den socialdemokratiska nämndsordföranden säger att eftersom det finns behov av fler barnomsorgsplatser kan detta bli aktuellt. Har hon helt missat att det numera råder etableringsfrihet för förskolorna?

Det betyder att tillstånd för denna verksamhet skall beviljas om de uppfyller lagens krav på omsorg och säkerhet, oavsett hur stor barnomsorgslö kommunen har. Skulle det blir fler platser än det finns barn uppstår en konkurrenssituation, och det har visat sig vara välgörande även för den kommunala verksamheten på alla andra ställen i landet.

Andra bloggar om: friskolor, Hallstahammar, förskolor, etableringsfrhet

Flerspråkighet på frammarsch

I dagens Sydsvenska Dagbladet kan man läsa om en trespråkig förskola i Lund. Detta initiativ är såklart ett föräldrakooperativ, det uppstod ur ett behov som flerspråkiga familjer hade. Att lära barnen fler språk är helt klart framtidens melodi, och det är bara att hoppas på att fler tar efter denna goda idé.

Andra bloggar om: flerspråkighet, friskolor, Lund

Göteborgsk friskolevits

I Göteborgs-Posten läser vi följande inskickade exempel på humorn i den västsvenska metropolen.

När det ringer in på Blåvitts friskola kommer la ungarna som ett skott!

Den första friskolevitsen?
Har ni fler kan ni höra av er till friskola@home.se! Eller använd kommentatorsfunktionen nedan.

Lärarhögskolorna slår tillbaka

För två veckor sedan skrev universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman en debattartikel i Dagens Nyheter och slog larm om kvaliteten på de statliga lärarutbildningarna. Det är inte den första larmrapporten om detta. Och säkert inte den sista.
Resultatet stämmer nämligen väl med det intryck man har av verkligheten.
Vi kommenterade förstås debattinlägget här på bloggen. Vår kommentar kan läsas här.
I måndags slog "lärarförbundets vetenskapliga råd" tillbaka och underkände i stort sett kritiken, det främsta skälet tydligen att rubriken i Dagens Nyheter inte hade riktigt täckning i materialet (så som det ofta är på DN Debatt).
Sigbrit Franke svararade i går på attacken på ett mycket effektivt sätt. Sällan har en bunt professorer drabbats av en hårdare uppsatsrättning.
Det tycks som om det "vetenskapliga rådet" mest tagit till vad man har för att försöka motverka rapporternas mycket mörka bild av svensk lärarutbildning. Att till exempel en femtedel glider igenom fullt godkända utan att lägga ens 20 timmar i veckan på studierna, det räcker väl knappt till den schemalagda lektionstiden.
Man kan misstänka att professorerna talar, delvis i egen sak - de är ju involverade i utbildningen, och delvis av förvänd solidaritet med lärarutbildningarna.
Kritiken har redan tidigare gjort lärarhögskolorna ännu mer desperata, vid påsken 2005 tog sig ett antal av rektorerna till att använda sina statliga anslag för att annonsera till försvar för lärarhögskolorna när dessa då ansattes i debatten. Hanterar man sitt statliga ämbete på det sättet kan man förvänta sig vad som helst i framtiden.
Nej, frågan är om inte lärarutbildningen förtjänar en förändring, varför inte skapa konkurrens mellan olika utbildningar?



Andra bloggar om: , skolor, politik, skolpolitik, Sigbrit Franke, universitetskanslern, lärarförbundet, lärarhögskolor, lärarutbildning, lärare,

Säkerhetsrisk?

Genom en miss har pliktverket inte skickat ut något formulär om mönstring till 4000 friskoleelever, skriver Göteborgs-Posten.
Eftersom man endast tänker möstra 25000 av 60000 i årsklassen så har man rensat bort hela grupper. Bland annat alla som i har gymnasiebehörighet (för de nationella programmen).
Lite konstigt kan man tycka, friskolornas elever brukar ju inte tillhöra de sämst lämpade.
Om detta är en fördel eller en nackdel för rekryteringen till fristående gymnasier är väl svårt att säga. Till nästa år lär hålet vara tilltäppt i alla fall.


Andra bloggar om: mönstring, pliktverket, friskolor, Göteborgs-Posten, försvaret

Valfrihet för alla

Äntligen gör Jan Björklund något som går i riktningen mot mera frihet! Nu är det tydligen dags för att få välja gymnasium fritt, oavsett om det valda programmet finns i hemkommunen eller inte skall hemkommunen betala.

Baylan kan såklart inte låta bli att komma med tjuvnypet att detta ingick i den gymnasiereform som Björklund skrotade för ett par månader sedan.

Läs mera på Dagens Nyheter.

Andra bloggar om: Jan Björklund, Baylan

Därför behöver vi förvaltningsbesvär...

Att kommuner och dess friskolor inte kommer överens är vardagsmat för oss i friskolevärlden. När kommunerna vägrar att göra rätt för sig och ge friskolorna de bidrag på de grunder som lagen föreskriver finns det idag bara en väg att gå, nämligen att överklaga kommunens beslut till länsrätten i sk laglighetsprövning. Detta är ett mycket trubbigt instrument, där kommunen sen bara kan strunta i rättens beslut, eller fatta ett nytt, lika fel beslut. Sådär kan man hålla på i evighet och under tiden kan en friskola mycket väl gå omkull.

Det senaste exemplet på kommunernas arrogans är Nora. Nora kommun har nu för tredje gången i rad fått backning i länsrätten, och även kritik av justitieombudsmannen. Läs mer här.

Vi behöver verkligen en förändring, med en tydligare lagstiftning, men också möjligheten att överklaga med hjälp av förvaltningsbesvär, så att kommunerna blir tvungna att fatta lagenliga beslut.

Andra bloggar om: friskolor, Nora kommun, förvaltningsbesvär

Tänkvärt om behörighetskrav

Lärarnas tidning (organ för lärarförbundet) skriver faktiskt nyanserade artiklar om kravet på behöriga lärare. Ämneskunskaper verkar väderas högre än den formella lärarbehörigheten, och rektorerna är skeptiska till om detta kommer att fungera. Det är bara att hoppas på att Björklund tar till sig av dessa funderingar.

Andra bloggar om: lärare, Jan Björklund, Lärarförbundet

Bra, men för de redan frälsta

Kjell-OLof Feldt, ordförande i Friskolornas riksförbund, skriver på baksidan av Almegatidningen - tjänsteföretagarnas tidning - och förklarar varför friskolor är bra och behövs.
Det gör han klart och tydligt. Hoppas han får skriva i Aktuellt i Politiken eller någon annan socialdemokratisk intern tidning nästa gång.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Kjell-Olof Feldt, Almega, politik,

I gamla Svedala

Striden om förskolornas lokalbidrag i Svedala går vidare. I våras skulle ju maximala lokalbidrag chocksänkas från 15178 kronor per elev till 9176, vilket förstås skulle ställa till stora besvär för kommunens sex friskolor. Förslaget har sedan kritiserats hårt.
I dag rapporterar Sydsvenskan (inte i nätutgåvan), att man nu fattat beslut i utbildningsnämnden om 10679 kronor. Mot beslutet finns borgerliga reservationer, så om detta är sista ordet vet vi inte.
Främst drabbas I ur och skur Skabersjöskolan, som har höga kostnader eftersom den inryms i en lite speciell funkisbyggnad. Till Sydsvenskan säger socialdemokraten Kenneth Hovold:

Vi anser inte att skattebetalarnas pengar ska användas till att finansiera ägandet av ett k-märkt hus.

En gång i tiden tyckte politiker, även socialdemokrater, att skolor skulle ha imponerande och vackra byggnader.




Andra bloggar om: , Svedala, skola, friskolor, Skabersjö. politik, utbildningspolitik, skolpolitik, skolpeng,

Intressanta skolledardagar

I slutet av veckan som gick anordnade Friskolornas Riksförbund sina årliga skolledardagar. Över hundra friskolerektorer från både förskolor, grundskolor och gymnasier samlades för att lyssna till aktuella och matnyttiga seminarier, men också knyta kontakter med varandra.

Den inledande programpunkten var nog också den bästa. Jana Söderberg pratade med oss om hur man kan hjälpa barnen att utveckla självkänsla, och inte bara självförtroende. Ett engagerande föredrag om ett angeläget ämne. Jana har skrivit en bra bok som alla föräldrar och lärare borde läsa; Våga vara.

Den nya Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius presenterade sig. Han gav ett gott intryck, men många tyckte att han nog borde praoa några veckor som rektor för att få en bättre känsla för den verklighet vi jobbar i.
Andra bloggar om: Friskolornas Riksförbund, Jana Söderberg, Barn- och elevombudsmannen, friskolor

Se upp med myter

Ofta påstås det att friskolor bidrar till betygsinflation. För att vara så attraktiva som möjligt och locka elever så skulle friskolorna pressa upp betygen för att framstå som bättre. Visst kan misstag begås vid betygssättning, men man ju notera vad till exempel skolverket skriver i sina årsrapporter. (Kan läsas här.) I den senaste för 2004 beskrivs problemet som följer:

"Tyvärr framgår det tydligt av inspektionerna 2004 att lärare och skolledare har behov av att höja sin kompetens inom området bedömning, betygssättning och utvärdering av lärandet. Bestämmelser och informationsmaterial som finns tillgängliga på ett enkelt sätt via Skolverkets webb etc. tillämpas inte i tillräcklig utsträckning av lärare och skolledare."
----
"De nationella proven används inte heller alltid på det sätt som anges i styrdokumenten. Inspektörerna kan notera att då avvikelser förekommer kan de vara mycket kraftiga och innebär då oftast att antalet höga betyg på en kurs är betydligt vanligare än vad resultaten på de nationella proven antyder skulle vara rimligt. Detta gäller särskilt i matematik. Dokumentationen av betyg görs inte på ett rättssäkert sätt på vissa skolor.

Det är förvånande att det sällan förekommer att skolledningar tar några speciella initiativ för att säkra en likvärdig och rättvis betygssättning. Det är bland annat ovanligt att skolorna gör systematiska dokumenterade analyser av betygssättningen och utfallet och att detta diskuteras bland personalen.
Inspektörerna har funnit att regelbundna utvecklingssamtal av god kvalitet genomförs som tillgodoser elevers och föräldrars behov av information och vägledning i så gott som alla grundskolor. Däremot behöver cirka 40 procent av gymnasieskolorna som inspekterats förbättra rutinerna kring sina utvecklingssamtal och var fjärde gymnasieskola uppfyllde inte författningarnas krav om regelbundna samtal.
Utvärdering av lärandet skall ske öppet av lärarna och eleverna tillsammans.
Vart fjärde rektorsområde i grundskolan behöver förbättra sitt arbete avseende utvärdering av lärandet. Detta gäller samtliga årskurser, men särskilt elever i de lägre åldersgrupperna och för skolor som deltar i försöksverksamhet utan timplan. För gymnasieskolan är bilden av elevernas förmåga att utvärdera sitt eget lärande mycket splittrad. Utvärdering av lärandet är ett utvecklingsområde även för gymnasieskolorna.
Det är angeläget att skolorna, både de kommunala och de fristående, skaffar sig rutiner i arbetet med betyg och bedömning eftersom betygssättningen är en myndighetsutövning, som dessutom har en direkt påverkan på en individs framtida möjligheter i studier och yrkesliv. Det är också viktigt att få väl fungerande utvecklingssamtal för alla elever och att utvärdering av lärandet sker på ett tillfredsställande sätt vid alla skolor."

Brister i betygssättning förekommer alltså i väldigt många skolor och alls inte i någon särskilt hög grad i friskorna. Däremot är det självfallet så att skolverket pekar på ett problem i den svenska skolan som helhet. Givetvis kan skolorna, som skolverket skriver, förbättra sig. Men man kan ju också undra om det behövs funderingar på om det finns brister i själva det system som används i dag. Vem vet om det kanske en fördel att skaffa medbedömare/medbetygssättare från andra skolor?
Bristen för den delen ligga i lärarutbildningen vid våra lärarhögskolor?

Andra bloggar om: , skola, friskolor, skolverket, betyg, betygsättning, grundskolan, gymnasieskolor, konkurrens i skolan, lärare, lärarutbildning, lärarhögskolor,

Återigen underkänd lärarutbildning

Vi har tidigare skrivit om den stundtals undermåliga kvalitén på dagens lärarutbildning. På Dagens Nyheters debattsida kan man idag läsa att enligt ett antal utvärderningar av lärarhögskolorna borde var fjärde examinerad lärare blivit underkänd. Ja, ni läste rätt. Var fjärde lärare har fått sin examen utan att egentligen förtjäna den. Det är i dag allldeles för lätt att slinka igenom utbildningen med hjälp av grupparbeten och hemtentamina.

Det här är allvarligt, mycket allvarligt. Särskilt som vi har ett auktoriseringssystem att vänta, där den formella behörigheten kommer att slå ut kompetenta lärare utan formell lärarutbildning, medan de som egentligen skulle ha blivit underkända som lärare klarar sig.

Innan vi överhuvudtaget kan diskutera frågan kring behöriga lärare måste man göra något åt lärarhögskolorna, och det snarast. Annars riskerar ett framtida system för auktorisering av lärare att förlora all sin trovärdighet.

Andra bloggar om: lärarutbildning, lärarhögskolor

Precis rätt i dag?

Carin Jämtin, eventuell (hon har i all fall offentligt inte önskat posten än så länge) kandidat till ny socialdemokratisk partiledare intervjuades i helgen i Ekots lördagsintervjuer. Lyssna här.
Hon verkar däremot positionera sig som så lite stötande som möjligt, ungefär i partimitten. Så hon förklarade att det varken behövdes fler eller färre friskolor i Sverige.
Tänka sig att antalet fria skolor är exakt rätt just nu i november 2006. Vilket sammanträffande!

Andra bloggar om: , Ekots lördagsintervju, skola, friskolor, Carin Jämtin, Jämtin, socialdemokraterna, partiledare,

Friförvaltningar efter friskolor?

I Sydsvenskan kan man också läsa ett debattinlägg av statsvetaren Åsa Melander. Hon skriver om att misslyckade skolförvaltningar borde kunna ersättas av friståemnde, till exempel i stiftelseform. Så har skett i England. Direkt länk till artikeln här. Hon skriver bland annat:

Utbildningsväsendet i Sverige har luckrats upp genom friskolereformen. Det är viktigt att kontrollera dem som vill starta en friskola. Dock finns idag många bra friskolor, vilket visar att privata intressen kan skapa och driva framgångsrika skolor.
På samma sätt skulle utbildningsförvaltningar kunna privatiseras när den existerande inte klarar att komma tillrätta med problem som vandalisering och dåliga resultat. Den uppgivenhet som ger sig till känna i skoldiskussionen i Sverige är till skada och de entusiaster som arbetar på skolorna räcker inte till för att få till stånd förändringar.

Andra bloggar om: , Åsa Melander, skola, friskolor, utbildningsförvaltning,

Ny friskoledom

Länsrätten har i en dom förklarat att Malmö Stad missgynnar friskolor när det gäller lokalhyrorna, rapporterar Sydsvenskan i dag (inte i nättidningen).
Kommunen har inte haft samma princip när det gäller kommunala skolor och friskolor. Båda har fått bidrag efter snitthyran, men kommunens egna skolor har också kunnat få tilläggsanslag när hyran har legat högre.
Det har inte friskolorna fått, vilket länsrätten menar strider mot skollagen.
Så blir domen gällande så kommer mellan tio och femton friskolor i Malmö att få mer pengar.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Malmö, skollagen,

Fungerar hårda linjen

Vi har tidigare skrivit om skolminister Jan Björklunds planer för lärarauktorisation och förbud att fastanställa lärare utan behörighet - troligen både pedagogisk och ämnesrelaterad.
I helgen framkom kritik mot detta förslag från Sveriges kommuner och landsting (kommunförbundet). Det anses orealistiskt att snabbt komma till rätta med de 30000 lärare som på ett eller annat vis är obehöriga.
På något sätt måste detta lösas. Det är ändå lärarutbildningen som i dag är det största problemet. Och det gäller kanske framförallt inte antalet som utbildas, utan att utbildningen inte har tillräcklig kvalitet.
Att lösa detta kräver sin man. Ett sätt vore att se till att det fanns konkurrens också mellan oberoende lärarutbildningar. Då skulle verkligen en auktorisation fylla en funktion, men bara om den respekterade att det kan finnas olika typer av lärare som alla är lika bra.
Man får emellertid akta sig för att stoppa in allt som behövs i grundutbildningen. I så fall riskerar den att bli för lång.
Att staten har ett stort ansvar genom att utbildningen av behöriga lärare inte fungerar betyder inte att kommunerna är utan ansvar. men den diskussionen får fortsätta.


Andra bloggar om: , skola, friskolor, Jan Björklund, kommunförbundet, lärare. lärarutbildning, obehöriga lärare, lärarauktorisation,

Konkurrensproblem

Skolverket har i två rapporter - kan hittas här respektive här - konstaterat att det finns en utveckling mot "elitklasser" i den kommunala skolan: nivågruppering leder till att skillnaden mellan de allra bästa och de sämsta klasserna ökar.
Uppmärksamheten riktades i och för sig främst mot att pojkarna tycks släpa efter flickorna. Men elitinriktning är förstås också kittlande.
Främst handlar det tydligen om bostadssegregation, men en vilja att möta konkurrensen från friskolorna anges också som en faktor. Tidigare studier har ju visat att förekomsten av friskolor i en kommun gör att de kommunala skolorna också blir bättre - de gör sig därmed mer attraktiva i konkurrensen.
Riktigt hur man ska ställa sig till detta verkar man inte veta på skolverket. Projektledaren Oscar Öquist sa i Svenska Dagbladet i lördags (verkar inte finnas i internetupplagan):

- Det finns olyckligtvis ett konkurrensförhållande i vissa kommuner där man tävlar om att dra till sig eleverna. Skolan verkar på en marknad i dag och det är olyckligt, men det är bra att man skärper sig i konkurrensen.

Följderna av konkurrensen är tydligen bra, men konkurrensen i sig själv dålig.
Vad som däremot inte är oväntat är att friskolorna kan beskyllas för vad - som i dessa fall - de kommunala skolorna hittar på. Men nog är det nästan lustigt att konkurrensen nu anses leda till elitklasser i den kommunala skolan, tidigare har det ju ibland hävdats att den kommunala skolan utarmats...


Andra bloggar om: , skolan, skolverket, friskolor, elitklasser,

Sverige är en medelmåtta!

I måndags presenterade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren en rapport om skolans kvalitet. Den heter "Den svenska skolan enligt internationella studier" och kan laddas ner här.

På seminariet presenterade utredaren Helene Norberg rapporten vars slutsats är att Sverige är en medelmåtta i ett internationellt perspektiv. Det är ju nedslående läsning, och kräver såklart förändring. Läraryrkets status är ett klart problem. I tex Finland som ligger bra till kommer en av tio in på lärarutbildningen och att vara lärare anses vara ett högstatusyrke. Detta utan att de har särskilt hög lön. I Sverige blir man snarare lärare i brist på något annat. Lärarutbildningen lämnar dessutom mycket att önska i kvaliteten. Som framgår i rapporten har dagens svenska lärarutbildning stora brister.

Att lärarna idag tycker att de inte får tillräcklig (om ens någon) utbildning i konflikthantering, utvecklingssamtal, läs och skrivinlärning bland annat är så klart ett stort problem som måste lösas. I dagens skola har lärarna dessutom att hantera barnen till curlingföräldrarna. Dessa föräldrar uppfostrar (i all välmening) sina barn till små prinsar och prinsessor. När så en ganska färsk lärare får en klass med 25 små kungligheter blir det såklart problem.

Kanske är det dags att konkurrensutsätta lärarhögskolorna? Konkurrensen med friskolorna har ju varit välgörande för skolsystemet, är inte turen kommen till högskoleutbildningen nu? Först när vi har en lärarutbildning som håller måttet kan kravet på behöriga lärare vara trovärdigt.

Andra bloggar om: friskolor, handelskammaren, lärarhögskolor, curlingföräldrar

KvP om Björklund

Åter en länk till en ledare i Kvällsposten.
Läs den här.

Mera Björklund

Skolminister Jan Björklund är en handlingens man. Något väl har både bra och dåliga sidor, men snabbheten kan man inte klaga på.
Han har de senaste dagarna hastigt ersatt socialdemokraten Jan Björkman, som utrett lärarauktorisation med Jörgen Ullenhag (folkpartist och far till folkpartiets nye partisekreterare Erik Ullenhag). Pressmeddelandet finns här.
Syftet, som Ekot rapporterade om i morse, är att behörighet och auktorisation ska krävas alla lärare. Icke behöriga ska inte kunna få fasta tjänster, och behörigheten gäller även ämnet man undervisar i.
Björklund har rätt i att lärarna är ett problem, kanske i synnerhet deras ämneskunskaper. Jag undrar om inte en del av problemet ligger i den utbrutna och sammanhållna lärarutbildningen. Frågan är om inte ämneskunskaperna bäst inhämtas på ämnesinstitutionerna inom högskolan, medan de pedagogiska kunskaperna kan skaffas bredvis samt under ett slutår. Kanske är det till och med bäst att komma ut i skolan innan man återvänder och gör sina sista teoretiska pedagogikkurser.
Frågan är om auktorisation och statligt definierade utbildningar verkligen är vägen till bättre lärare.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Jan Björklund, Ullenhag, regeringen, lärare, auktorisation, politik, lärarutbildning,

Björklunds misstro

I helgen rapporterade bland andra tidningar och media Dagens Nyheter om regeringens planer för de "religiösa friskolorna", det vill säga friskolor med en kofessionell inriktning och/eller huvudman.
DN:s artikel kan läsas här.
Vad som gäller står inte helt klart. Skolminister Jan Björklund vill att det ställs hårdare krav på skolorna att de ska redovisa sin ekonomi, och kanske främst var de får pengarna ifrån.
- Jag vill förhindra att framtida aktörer med väldigt extremistiska åsikter ska kunna pumpa in pengar i en skola, säger han till DN.
Däremot förklarar han att integrationsminister Nyamko Sabuni inte talar för vare sig regeringen eller sitt parti om hon skulle fortsätta att driva förbud mot konfessionella skolor. Nu är kanske inte den risken överhängande. När Sabuni tidigare i höst intervuades i Ekots lördagsintervju - man kan lyssna här - så gjorde hon klart att hon som minister stod för regeringens politik.
Frågan är om Jan Björklund gör det. Det finns knappast en gemensam inställning bland de fyra regeringspartierna och man kan undra om inte skolministern borde inskränka sig till att tala om det regeringen som helhet står för. Annars blir regeringens politik oklar.
Sakfrågan kommer vi med säkerhet att kommentera vidare här på bloggen. Liksom det politiska spelet.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, Jan Björklund, Nyamko Sabuni, regeringen, politik,

Friskolor bäst i nutidsorientering

Dagens Nyheter genomför varje år en stor nutidsorientering bland landets skolor. Friskolorna brukar ligga bra till, men i år är så mycket som 60% av länsvinnarna friskolor.

Det är knappast någon slump. Skolverket försöker skylla det på föräldrarnas utbildningsnivå, att dessa föräldrar skulle välja friskolor och att eleverna därför är bättre på nutidsorientering.

Personligen tror jag att det ligger på ett pedagogiskt plan. Jag ser till exempel att många av vinnarna är Montessoriskolor, och där lägger man stor vikt vid det som kan kallas för allmänbildning. Dessvärre behandlas detta begrepp lite styvmoderligt i dagens lärarhögskolor, där man inte förstår poängen med att "ge barnen en massa siffror och fakta utan sammanhang".

Visst skall all kunskap ha ett sammanhang. Men min uppfattning är ändå att man behöver veta hur världen hänger ihop. Att som 7-åring veta varför det är flaggor på bussarna någon av våra flaggdagar ger en känsla av att höra hemma i världen. Detta har man uppenbarligen förstått på friskolorna.

Andra bloggar om: nutidsorientering, friskolor

Inte ett öre över lagen

I Sydsvenskan för i onsdags (notisen inte på internet) kunde man läsa följande:

Elever som väljer friskola får inte betald skolskjuts

HÖÖR. Kommunen tänker inte betala skolskjuts till elever som väljer att gå i friskolor. Barn- och utbildningsnämnden sa vid sitt möte i måndags nej till en förfrågan från Edens kristna skola. Skälet är att kommunen inte har råd och inte måste ordna skolskjuts för dem som väljer friskolor i stället för den skola kommunen placerar dem i, enligt skollagen.

Intressant att en kommun väljer att inte stå för en krona mer till sina skolgången för sina kommunmedlemmars barn än lagen tvingar dem. Det verkar bli mer och mer angeläget med regeringens aviserade lagändringar för att tydliggöra att villkoren ska bli lika för alla skolor oavsett huvudman.

Man kunde ha trott att politikerna skulle haft någon känsla för att man inte ska göra skillnad på folk och folk.

Var finns logiken i detta?

Nu går Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm ut och säger att man redan nästa år skall börja skriva in skolk i betygen.

Man kan fråga sig lite vad motivet är till detta. Om en elev har mycket frånvaro, så borde det synas i kunskaperna och därmed också i de vanliga betygen. Att få bra betyg om man inte är på lektionerna är antagligen inte så lätt för vanliga dödliga. Om en elev har höga betyg, trots omfattande frånvaro, så har man troligen rätt lätt för sig i skolan och behöver inte sitta med på varenda lektion för att lyckas.

Så vad är motivet?

Om feltankar

I dagens Kvällsposten finns en ledare av Jan-Olof Bengtsson som utifrån de pågående skoldagarna i Malmö behandlar debatten om obehöriga lärare.
Han påpekar att detta kanske inte är det största problemet. Vilket är alldeles rätt. När det lockar fram omfattande kontrollprogram med auktorisation av både lärare och skolledare (!) då hamnar man fel. Allt på grund av den grundläggande feltanken. I ledaren står alltså bland annat:

Andra undersökningar visar att det är friskolorna som procentuellt sett har flest obehöriga lärare. Samtidigt som samma friskolor har bättre studieresultat än de kommunala skolorna. Problematiken är således inte alldeles busenkel.
Försöker man strukturera i argumentationen om obehörighet och auktorisationen med mera är det ändå til syvende og sidst lönerna och inget annat det handlar om. Höjd status ger självklart högre lön.

Likvärdiga villkor....

Det är glädjande att regeringen avser att utreda frågan om likvärdiga villkor. På lite håll kan det se ut som om friskolorna får lika mycket pengar som de kommunala. Men när man börjar gräva lite i det framträder den ena kostnaden efter den andra som friskolorna har att hantera själva. Vad sägs om bokslutsrevision för 25.000 SEK? Vilken kommunal skola belastas för kommunens revisionshantering? Vilken kommunal skola måste själv köpa klätterställningar till gården för 50.000 SEK? För att inte tala om skolskjutsarna. Friskolorna har i de allra flesta fall ingen tillgång till dessa, utan barnen måste bli skjutsade av sina föräldrar eller så måste föräldrarna betala busskorten. Likvärdiga villkor? Ja, det är något att se fram emot.

Vinst direkt

I fredags meddelades att regeringen lägger utredningen om att stoppa vinster i friskolor, och samtidigt aviseras en ny utredning om villkor för skolor. I ett pressmeddelande står:

Offentliga bidrag till fristående skolor

Utredningen om offentliga bidrag till fristående skolor med syfte att stoppa vinstdrivande friskolor återkallas. Regeringen kommer att tillsätta en utredning med syfte att se över villkoren så att det blir likvärdiga villkor mellan skolor med olika huvudmän.

En skämtsam kommentar till detta lyder: Lika villkor? Betyder det att friskolorna får beskattningsrätt eller att kommunala skolor förbjuds att gå med förlust?
Men annars finns en lång rad villkor som skiljer sig helt påtagligt. Så nog är de nya signalerna välkomna. Och att den gamla regeringens stopplagsutredning om vinst tas bort är rätt självklart. Den hade bara sin grund i socialdemokratisk retorik.

Är det verkligen en vettig lag?

Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (gäller från 1 april 2006) har visserligen ett vällovligt syfte. Självklart skall inte barn och elever i skolan behöva bli mobbade eller kränkta.

Samtidigt är den inte helt enkel att förstå sig på. Det är nämligen så att det är elevens egen uppfattning om han/hon anser sig kränkt som avgör om skolan skall utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Hur hanterar man tillrättavisningar av eleverna om man skall behöva vara rädd för att eleven skall känna sig kränkt (vilken man ju rimligen gör av en tillrättavisning...)? Och på vilket sätt kan detta i så fall krocka med den tilltänkta nya skollagen som regeringen planerar?

Ytterligare en aspekt är hur vi skall fostra våra barn. Måste vi inte också lära dem att hantera livet, och att man då och då måste handskas med människor som inte beter sig så schysst? Vilka strategier lär vi eleverna genom denna lag? Personligen tror jag att vi gör barnen en björntjänst när vi beskyddar dem in absurdum. Min favoritbok för tillfället är därför "I trygghetsnarkomanernas land" av David Eberhard.

Alliansutbildning

Moderaternas tidigare förstanamn i skolfrågor Sten Tolgfors blir ny handelsminister. Han lämnade redan vid riksdagsöppnandet utbildningsutskottet för utrikesutskottet. Men handelsminister är rimligen ett steg till från utbildningspolitiken. Har folkpartiet nu tagit hela makten över alliansens skolpolitik.
Ordförande i utbildningsutskottet är Sofia Larsen (c) från Örebro län. Hon får kanske ligga för att hålla lite koll på Jan Björklund och Lars Leijonborg på utbildningsdepartementet.
Moderaternas förstanamn är nu Margareta Pålsson - kallad Meta - från Skåne och hon kan säkert bidra till att utskottet sätter sig lite i respekt. Moderaterna har tappat ytterligare tidigare ledamot i utskottet, nämligen Peter Danielsson som åker hem till Helsinborg för att bli kommunstyrelsens ordförande.
Folkpartiet har en ordinarie, Ulf Nilsson från Lund. Han har främst profilerat sig på universitets- och högskolefrågorna.
Men frågan är alltså, ska folkpartiet få styra hela alliansens skolpolitik?

Ur regeringsförklaringen

Visserligen en två veckor gammal nyhet, men eftersom bloggen då inte fanns så varför inte påminna om vad som sades i regeringsförklaringen den 6 oktober. Kanske är stycket inte så detaljerat, men ändå en avsiktsförklaring. Och som sådan är den tydlig:

Fristående skolor är en självklar del av det svenska skolväsendet. Villkoren för de kommunala och fristående skolorna ska vara lika och alla barn och föräldrar ska ha möjlighet att välja mellan olika skolformer. Tätare och förbättrade statliga utvärderingar ska genomföras av varje skolas kvalitet.

Hela regeringsförklaringen finns här på regeringens hemsida.

Friskolor vann i Motala

Även i Motala har kommunen försökt hitta på listiga sätt att betala mindre till friskolorna. Detta genom att ge dem lokalbidrag enligt en genomsnittskostnad. Eftersom skollagen kräver att friskolorna skall få bidrag på lika grunder upphäver länsrätten detta beslut. Även på ledarsidan i Motala & Vadstena tidning har man förstått det orimliga i kommunens beslut.

Ännu roligare för friskolorna i Lund

Nu verkar det som om länsrättens utslag kan ge lite pengar tillbaka till friskolorna i Lund. Inte mer än rätt, de har hållits undan rättmätiga intäkter i över ett år nu.

Lunds kommun förlorade i Länsrätten!

För sisådär 1,5 år sedan rasade det som kallas för "friskolefajten" i Lunds kommun. Den röd-gröna majoriteten tog beslut som förändringar i bidragsreglerna till friskolorna, och dessa förändringar var såklart negativa för friskolorna. Detta beslut överklagades till Länsrätten i Malmö, som nu efter lång tid har avgett dom. Kommunen förlorade och måste därför (om de nu inte överklagar...) fatta ett nytt beslut. Med tanke på att det nu är maktskifte i Lund kan man kanske därför förvänta sig ett bättre beslut som faktiskt följer anvisningarna från länsrätten.

Här kan ni läsa pressmeddelandet från föreningen Friskolorna i Lund som var drivande bakom överklagandet.