onsdag, januari 31, 2007

Spyken som exempel


Gymnasieskolan Spyken i Lund hette en gång i tiden Lunds privata elementarskola. Närmare bestämt under hundra av de 120 år som den var privatskola innan den kommunaliserades det i svensk politik så mytomspunna året 1968.
Namnet Spyken kommer traditionellt av att Johannes Strömberg - skolans legendariske rektor under tiden 1898 till 1916 - ofta uttalade psykologi som spykologi.
Han är dock känd även för andra saker. Så sent som 1966 - femtio år efter Strömbergs död! - kunde Nordisk familjebok förklara att det var särskilt tack vare hans kraftfulla ledning som skolan utvecklats "till en av våra största enskilda läroanstalter, varifrån initiativet till åtskilliga pedagogiska reformer utgått".
Det är en beskrivning som kanske förklarar att decennierna efter 1968, med få privata gymnasier och därmed få skolentreprenörer som Strömberg, inte varit de mest pedagogiskt lyckade.
Åtskilliga ”pedagogiska reformer" har visserligen sett dagens ljus. Men reformivern kanske trots allt fungerar bäst i en miljö där man genast kan drabbas av elevernas missnöje och uteblivna terminsavgifter. Om det går illa.
Och förklarar varför friskolor har ett värde bortom de självklara fördelarna för elever, föräldrar och personal att ha flera valmöjligheter.
Dessutom kanske en påminnelse om att man bör ha en hög grad av frihet att slippa detaljstyrning via läroplan, skollag, förordningar och styrande instruktioner. Vem vet om det som i dag ses som ett regelbrott i morgondagens uppslagsverk betecknas som en pedagogisk reform?
Strömbergs exempel visar att även skolledarskap är ett fält där entreprenörskap är viktigt. Och att en framgångsrik skola är ungefär som ett framgångsrikt företag – framgången är svår att planera fram, man kan inte utbildas till entreprenör eller få yrkeslegitimation i ledarskap. Utbildning för skolledare är inte fel, men räcker inte.
Skolor kräver precis som företag en affärsidé, en pedagogisk tanke, en målgrupp och en relation mellan vad man vill göra och vilka intäkter man har möjlighet att få. Företagets affärsidé kan vara mer eller mindre nyskapande, mer eller mindre unik, men måste finnas där om skolan ska attrahera elever och föräldrar.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: